Vad är en kommunpolitikers uppgift?

Vi kan i dessa dagar återigen läsa om hur ett kommunalråd känner sig ha uppgiften att "sätta chefstjänstemännen på plats"  (har utvecklats till rena följetongen) och därigenom skapar dåligt arbetsklimat och orsakar stora uppsägnings- och rekryteringskostnader. Den största förlusten är kanske ändå att arbetsklimatet blir dåligt. Problemet stavas "energiläckage".

Jag har fått lära mig att kommunpolitikernas främsta uppgifter är att formulera mål för verksamheterna, prioritera och tillskjuta nödvändiga pengar för detta och att utvärdera måluppfyllnad och hålla koll på ekonomin. Med andra ord, VAD skall göras och NÄR det ska göras och VAD får det kosta. Utvärdering sker främst genom brukarenkäter. Hur nöjda är kommunmedborgarna med kommunens verksamheter? Håller man sig till detta används sammanträdestiden till det väsentliga.

HUR arbetsuppgifterna skall utföras, VEM som skall utföra dem och HUR verksamheten skall vara organiserad sköts av kommunens tjänstemän. Enligt god svensk förvaltningssed anställs kommunchefer, förvaltningschefer, rektorer, verksamhetschefer etc etc i full konkurrens efter förtjänst och skicklighet. När det fungerar som det ska vet alla anställda vem de har som närmaste chef.

Börjar politiker springa omkring  i verksamheterna och fatta beslut och dirigera personal blir det en enda röra till slut. Jag har hört en anställd få frågan, "vem är din högste chef?" och svaret blev namnet på kommunalrådet. Då har det gått alldeles för långt. Kommunens nämnder motsvarar på sätt och vis företagens styrelser. Företagsstyrelser tlllsätts oftast med personer som har lång egen chefserfarenhet och hög kompetens inom yrkesområdet. Styrelsen verkar genom sin VD.  Inom det kommunala området är det sällsynt att politiker har den typ av kompetens som finns i företagsstyrelser. Politikerna är folkets representanter som ska se till att medborgarna erbjuds utlovad och förväntad service, t ex skola, omsorg, teknisk service, myndighetsutövning etc och förväntas ha nära kontakt med medborgarna/kunderna/brukarna.

Illa blir det när politiker får för sig att börja stöka och ställa i organisationens detaljer, uttala sig om än den ene än den andre tjänstemannens företräden eller brist på sådana och lägga sig i HUR cheferna och tjänstemännen skall organisera och utföra arbetet. Jag har sett exempel på kommunalråd som förhandlade löner för kontorister vilket kanske kan funka i en enpartistat! Den vanlige kommunpolitikern har sällan kompetens att lägga sig i HUR verksamheten skall bedrivas och skall oavsett hålla fingrarna i styr. Hade kommunpolitikerna sådan kompetens som en del inbilar sig skulle Head Hunting-företagen ha upptäckt denna guldgruva för länge sedan. Jag har då inte sett någon head-huntare på läktaren när fullmäktige har sammanträden. 

Nämnderna skall leda via sina förvaltningschefer och kommunstyrelsen via kommunchefen/direktören. Dessa personer har gjort karriär pga sin kompetens att leda och organisera arbetet. Genom urvalsprocedurerna har chefstjänstemännen oftast mycket hög kompetens. Politikerna måste acceptera att det är så även om det kliar i fingrarna att äntligen få sätta sig på en hög chef när man misslyckats i arbetslivet och hustrun/maken ryar och gormar där hemma. Ett chefsjobb som man själv är ljusår från att kunna få i den konkurrens som råder på arbetsmarknaden.

Var det inte i Vilhelmina som en nyvorden politiker för några år sedan lovade att sparka halva kommunalhuset om han fick makten? Tuppkammen kan tydligen svälla runt huvudet så att det påverkar tankeförmågan!