Putins mord på Litvinenko
Eller rubriceringen är nog ”anstiftan till mord”. Straffet är ändå detsamma enligt lagboken. Mordet på FSB-agenten Litvinenko ägde rum i London år 2006. Efter en tids sökande efter dödsorsak hittade man spår av det radioaktiva ämnet polonium i Litvinenkos urin. Ämnet är oerhört giftigt och man dör en plågsam död om man får ämnet i sig. Enligt den engelske domaren är mordet utfört av FSB-agenterna Lugovoi och Kovtun som nu inte bara åtnjuter Putins beskydd utan belönas rejält för sina ”patriotiska” insatser. Mördarna kommer alltså aldrig att lämnas ut om inte en civiliserad regering otroligt nog skulle tillträda i Moskva.
Den ryska befolkningen får med säkerhet inte läsa den engelska utredningen utan matas med propaganda i gammal sovjetisk stil. Det är klarlagt att mördarna lämnat mängder av spår efter sig eftersom man hittat spår av polonium på flera platser dessa agenter besökt. Det finns ingen annan förklaring än att herrarna hanterat ämnet polonium och de har också träffat Litvinenko där spår av polonium hittats. Bevisningen är nog lika stark som i Lisa-målet som nu är uppe i hovrätten. Polonium är ett ämne som man inte går och köper på närmaste apotek precis utan enligt utredningen är det bara stater som har resurser att utföra sådana här giftmord. Mordet har beordrats av FSB:s chef och han har knappast gett ordern utan klartecken från förre KGB- och FSB-agenten Putin. Så fungerar det i en kommandostat. Polonium är mycket svårt att upptäcka och före Litvinenko-mordet var det ingen so mördats på det viset.. Rena turen att mordet klarades upp.
Mord på politiska motståndare är nu inget nytt i Ryssland. Det hände före revolutionen 1917 och blev rena rutinen sedan Stalin fick makten. Säkerhetstjänsten hette Tjekan, NKVD och KGB före nuvarande FSB. Mord utfördes även utomlands och det mest kända, mordet på Stalins medtävlare Trotzkij, utfördes 1940 i Mexiko av agenter som hade med sig en dold yxa. Väldigt få medlemmar av det ledande skiktet i Sovjetunionen 1924-1953 dog en naturlig död. Under samma tid mördades upp till en miljon människor – folkets fiender- medelst nackskott eller arkebusering.
Mord genomförda av staten är alltså karakteristiskt för ryska regimer och beteendet tycks inte upphöra. Ett flertal politiska motståndare och journalister har mördats av Putinregimen de senaste 15 åren och de flesta är och förblir ouppklarade.
En bok om mordet på Litvinenko är ”En dissidents död” av Alex Goldfarb och Marina Litvinenko (hans fru) år 2007. Här beskrivs flykten som slutade i en säng på ett sjukhus i London. Han hade FSB i hälarna under hela flykten. Andlöst spännande.
Det är denna ryska regim som rustar upp militärt och som vi har att förhålla oss till. Vår politiska ledning reagerar dock med minst 10 års fördröjning vilket skrämmer mig.
Senaste kommentarerna