Kreml oförmöget skapa välstånd

Ryssland har i alla tider varit oförmöget att skapa välstånd för sin befolkning i jämförelse med Europa och Nordamerika. Skillnaden beror kanske mest på bristande demokrati och mänskliga rättigheter. Peter den Store ville efterapa Europas kultur och framgångar och gjorde i egenskap av blivande tsar en lång studieresa på uppåt 2 år i Europas stora länder. Resan resulterade bl a i staden St Petersburg som kunde nås sjöledes via Finska Viken. Problemet för den nye tsaren var inte bara Karl XII utan ett underutvecklat land, ett u-land, som han ärvde. Överklassen i Moskva anammade dock sederna i Paris och andra europeiska metropoler.

Efter att Peter den Store krossat karolinerarmén i Poltava 1709 fördes krigsfångarna till Moskva för att bespottas och spreds sedan ut över det till ytvidden enorma landet där de flesta blev kvar i minst ett årtionde. Dessa svenskar bidrog verksamt till att modernisera jordbruk och skolväsende men även på andra områden. En svensk artilleriofficer hjälpte t ex Tsar Peter att reformera lantmäteriet i Ryssland till västerländsk nivå.
Ett annat sätt att modernisera Ryssland var att erövra nya landområden som låg före Ryssland i utveckling och det har ju skett ända till mitten på 1950-talet genom bl a förslavandet av östra Europa. Efter ww2 flyttades större delen av tysk industri i enorma tågsätt till Ryssland. Det blev ganska misslyckat för de flesta ryssar var jordbrukare och begrep sig inte på maskinerna. Östra Karelen som stals från Finland såg vid Sovjetunionens sammanbrott ut som ett museum. Inget vettigt hade skapats på 50 år, allt var förfallet och grått.

Förfallet ser vi också i vad Ryssland importerar efter Sovjetunionens sammanbrott. Europeiska, japanska och amerikanska bilar. Dito vita varor och prylar för hemmen. Det vete tusan om de ens kan tillverka egna toaletter av porslin för 25 % av hushållen lär fortfarande ha utedass som standard med Pravda som toalettpapper…

Tsarerna i Ryssland har ägt människorna som personlig egendom i århundraden och det fortsatte med de ”nya tsarerna” Lenin, Stalin, Krusse och de övriga i ”det tömda ålderdomshemmet”. Ingen har ett personligt ansvar i Ryssland utan tsarerna styr och ställer. Den senaste i raden av ”tsarer” heter Putin som anammar Peter den Stores m fl modell att modernisera Ryssland genom erövring av andra modernare länder. Det östra Europa som stannade i utvecklingen under ryskt tyranni ligger helt klart i kikaren hos självhärskaren Putin på lång sikt.

Västvärlden, Japan, Taiwan och Sydkorea som har en levnadsstandard långt långt över Rysslands m fl diktaturländer är problem för tyrannerna av just den anledningen. Därför måste västvärlden och övriga demokratier hålla ihop och stoppa gangstern i Kreml NU. Får han skriva om kartan med våld nu kommer han (Kreml) att fortsätta med nästa offer och nästa offer…. Västvärlden är helt överlägsen när det gäller levnadsstandard, demokratiska rättigheter och frihet och det är det vi försvarar. I Ukraina!

Etiketter: , , , , , , , , , ,

7 kommentarer

  1. brorson

    Man är hemmablind om man inte ser stagnationen, som på flera håll har övergått i rent förfall, i Bergslagen och Norrlands inland. Eller den förvärrade dysfunktionen hos den offenliga sektorn i hela landet, Som har smittat av sig till det privata näringslivet, som jagar nya skattesubventioner i stället för nya försäljningsintäkter. Detta händer i ett Sverige, som under de första åren efter andra världskriget hade oändligt mycket bättre förutsättningar än Ryssland. Medan samma sak leder till ännu värre nedgång för _Sverige, så leder en återgång till krigsekonomi till ett starkare Ryssland.

    Det var ju planhushållningens syfte och styrka. De många åren av fred, när efterfrågan på konsumtionsvaror ökade, klarade man inte. Den sista kommunistledaren, Gorbatjov, förstod det och försökte reformera systemet. Men det var på samma gång både för sent och för tidigt. Med dagens it-teknik hade man sannolikt fått produktion och konsumtion bättre i balans, vilket hade sakpat ett ökat välstånd för folket. Det är föga känt i väst att mot slutet av kommujisttiden hade vanliga ryssar ett enormt stort privat sparkapital. Det fanns ju nästan ingebting att köpa för pengarna.

    Medan de dåtida ryssarna levde långt under sina tillgångar, är situationen i dagens Sverige den rakt motsatta.- Som nation lever vi svenskar som nationrklart över våra tillgångar, vilket givetvis eldar .på inflationen.

    Den nyss avslutade centerstämman bjuder på en palett av verklighetsflykt. Togs beslut att inrätta ett tredje juridisskt kön sant att ett barn kan ha mer än två föräldrar? Enorma satsningar på skolan utlovades också. Kriminella har infiltrerat politiska partier och har tagit över delar av den offentligas sektorn. Kriminella driver vårdcentraler, vars läkare skriver falska sjukintyg, som berättigar till bidrag, som betalas med skattemedel.

    Sverige plundras, nedan aningslösa svenskar pekar finger åt ryssarna och hyllar Biden som en Gud och Stoltenberg som hans profet, som ska leda oss till seger över de otrogna.

    I stället för att som förr vara det parti, som stodf de naturliga premisserna närmast, har C blivit partiet som bytt ut mamma, pappa, barn till mamma, pappa samt den könlösa vårdnadshavaren och barnet.

    Och vi har en regering som drömmer om revansch för nederlaget vid Poltava 1709 och frossar i fake news om ett kommande ryskt nederlag. Ryssarna klarar ju ingenting – inte ens att tillverka toaletter, om de inte är av guld och för den nye tsaren., rapporterar självcensurerade svenska medier.

  2. Håkan Rombe (inläggsförfattare)

    Sverige är nog i ett helt annat Universum jämfört med Ryssland av idag. Frihet att ifrågasätta den politiska makten utan att hamna i fängelse. Ett välstånd för alla i världsklass som inte beror på världskrigen utan bl a på framgångsrika stora företag som startades för mer än hundra år sedan. En befolkning som inte ägts och ägs av staten. Det ryska folket har lidit och lider av tyranner som tsarerna, kommunisttyrannerna Lenin, Stalin m fl och nu kapitalist- och nationalisttyrannen Putin. Det är tragiskt för det ryska folket och Rysslands grannar.

  3. brorson

    Kapitalismen drabbas av återkommande överproduktionskriser. då stora värden går förlorade och och arbetslöshet råder.- Under större delen av 1900-talet trodde både kommunister och socialister att en planerad ekonomi – planhushållning – var lösningen. Under en tid befarade t.o.m många av kapitalismens förespråkare att kapitalismen. som vi skulle bli förbisprungen av kommunismen. Du kan väl inte förneka att kapitalistiska länder,. USA och Storbritannien iecensatte statskupper,. inbördeskrig och krig med många miljonder döda för att hejda kommunismen-Och vad händer nu i Ukraina?

    Samma som i ex-Jugoslavien under 90-talet. Ett expansionistiskt EU underblåser extremnationalistiska och separatistiska rörelser, Nordiska sossar som Stoltenberg och Hultqvist har blivit krigshetsare, som vill döda ryssar,.Och själv framställer du ryssar som en sämre ras, oduglig a till det mesta. Om orsaken till de förmodat dåliga rasegenskarperna skulle vara inblandningen av mongot-gener under senmedeltiden, så gäller det paradoxialt nog även Ukraina, som okså ingick i mongol-imperiet.

    Alltnog, förebilden för den sovjetiska planhushållningen var den s.k krigskommunismen i många länder under första världskriget, Det var ett syste ägnat att hålla tillbaka den civila produktionen och allokera produktionsresurserna tillde strategiska varorna, för de militära behoven. Industrialiseringenunder efterkrigstiden gynnades också .Men priset var högt.Dessuyo,: Skenet bedrog. Den snabba återuppbyggnaden i Östeuropa, i de s. k. satellitstaterna, jämfört med Våsteuropa, berodde inte så mycket på planhushållningen som på den låga industrialiseringsgraden före kriget. Det fanns inte så mycket som behövde återuppbyggas.

    Nen illussionen om planhushållningens överlägsenhet var ett incitament för USA att stödja återuppbyggnaden i Västeuropa (Marshallplanen) och hejda densamma i de kommuniststyrda staterna genom bojkotter samt hindra kommunismens spridning genom vertitabla folkmord i andra kontinenter, Den senare utvecklingen blev den jag beskrekv. Planhushållningen klarade inte den ökade efterfrågan av konsumtionsvaror underde många fredsåren. Och till det bidrog förstås illusionen att plahushållningen var det fulländade systemet, som inte behövde förbättras.

    Det är ju närmast tragikomiskt att när man studerade politisk ekonomi vid de sovjetiska universteten,. så var det inte det egna ekonomiska systemet som studerades, utan kapitalismens tillkortakommanden under 1800-talet, som Marx har beskrivt i sitt epokgörande bokverk ”Kapitalet”. Medan ejonomer i väst gav sig i kast inte med det egna systemets (kapitalismens tillkortakommanden), utan också prövade olika teorier vad man skulle göra åt problemen, De återkommande överproduktionskriserna dras vii fortfarande med, men de negativa effekterna för gemene man har mildrats.

    Och hur är det nu, då? Efter alla fredsåren, horades i början av 2020-talet hotades krigsmaterielindustrin av en värre överproduktionskris än någonsin tidigare .Pga- låg efterfrågan eftersom krigen hade blivit för få. Inte minst märktes detta i Sverige. med sitt nära nog nedlagda försvar. För svensk krigsmaterielindustri stod valet mellan nedläggning eller nya exportmarknader – och nya krig i världen,. För att sälja im idén hos det i grunden fredsälaksande svenska folket, behövdes en fiene, som framställs som lätt att besegra. Ryssen med sina dåliga rasegenskaper!

    • Håkan Rombe (inläggsförfattare)

      Jag håller mig till olika internationella index över välstånd och statistik över BNP per capita osv som visar att den demokratiska världen är helt överlägsen tyrannierna på dessa områden.

  4. GF.

    Frågan är till vilket pris!?
    Kriget i Ukraina, de facto ett krig mellan USA och Ryssland på ukrainsk mark, är ett mycket grymt och blodigt krig. Hundratals, om inte tusentals, soldater och civila dör dagligen. Det är tragiskt nog i sig, men det skulle likväl vara intressant att veta hur mycket det pågående kriget kostar för oss vanliga skattebetalare. Det får vi nog tyvärr inte reda på, åtminstone inte före valet till EU parlamentet nästa år. Inte heller är riktigt klart vad vi har för anledning att stödja den ena parten i ett krig, som man egentligen också skulle kunna kalla för inbördeskrig.

    Vem brydde sig för övrigt om då ukrainska soldater tillsammans med sovjetiska styrkor ockuperade Tjeckoslovakien 1968, eller Ungern 1956? Att invasionsstyrkorna åtminstone i Tjeckoslovakien 1968 bestod mestadels av ukrainska soldater råder inget tvivel om. Frågan är då varför betalar vi miljarder av våra skattepengar till stöd till en tidigare ockupationsmakt, i ett krig som för övrigt Ukraina aldrig kan vinna?
    Uppgifterna om vad alla miljarder offrade i det meningslösa kriget egentligen har använts till är hemliga, likaså på vilka konton eller i vilka fickor pengarna eventuellt har hamnat i. Korruptionen i Ukraina är kanske högst i världen, enligt vissa uppgifter måhända lika hög som i EU-högkvarteret i Bryssel. Zelenskyjs svärmor har nyligen köpt en villa i Egypten för cirka fem miljoner amerikanska dollar. Enligt en nyligen publicerad artikel i Berliner Zeitung ukrainska miltärer och ämbetsmän köper löpande villor på spanska solkusten och även Zelenskyjs egen familj har ett anmärkningsvärt innehav av ytterst exklusiva villor runtom i världen som uppmärksammats av många.

    Att en enda person, nämligen EU-kommissionens allsmäktige, icke folkvalda ordförande Ursula von der Leyen ensamt kan bestämma och hemlighålla uppgifterna över miljardregnet till Ukraina kan inte ses som annat än tecken på korruption. Von der Leyen har även gjort sig känd under den så kallade covidpandemin att utan befogenhet, samt med sin egen privata mobiltelefon, ha gjort en affär med Pfizers ordförande Albert Bourla värd trettiofyra miljarder euro. Hur affären har gått till är liksom innehållet i avtalet hemligstämplat och får inte avslöjas under de nästkommande 70 åren. Försök kalla det för annat än tydliga signaler på korruption.

    USA är den största bidragsgivaren till kriget i Ukraina, men USA har också en enorm försvarsbudget. Räknat per capita är det dock inte USA utan vi EU-medborgare som är största bidragsgivare till ett land som inte ens är medlem i unionen, och förmodligen, även detta på grund av korruption, åtminstone under överskådlig tid inte ens kan bli det.

    Visserligen har Ursula von der Leyen i sitt utvärderingstal utlovat fullt medlemskap för Ukraina, men hur detta ska gå till, eller hur mycket det kommer att kosta oss vanliga skattebetalare, nämnde hon ingenting om. Dessvärre lovade hon Ukraina ytterligare 50 miljarder euro (förutom de redan levererade uppskattningsvis mellan 80 till 200 miljarder) av våra skattepengar utan att ens fråga eller be om godkännande från oss skattebetalare, som slutligen ändå får stå för notorna.

    I sitt tal nämnde von der Leyen inte heller med ett enda ord de viktigaste frågorna vi står inför, nämligen hur kan vi uppnå fred i Ukraina, invandringsfrågorna och korruptionsskandalerna inom EU. Inte heller nämnde hon att en belgisk domstol begärde upphävning av hennes immunitet (vilket naturligtvis kommer aldrig att beviljas) och inledde en förundersökning om eventuell lagöverträdelse i samband med inköp av covidvaccin.

    Det är saker att tänka på inför valet till EU-parlamentet nästa år. För oss svenska väljare finns det dock tyvärr inget bra alternativ, för både moderater och socialdemokrater är beredda att följa Ursula von der Leyens linje.
    För oss skattebetalare återstår bara att återigen öppna plånboken och aldrig ställa den obehagliga frågan

    • Håkan Rombe (inläggsförfattare)

      Det är väl snarare ett krig på Ukrainsk mark mellan Ryssland och den demokratiska civiliserade världen dock utan att den demokratiska världen deltar med krigsförband i striderna.

  5. GF.

    Forts. i vilka korrupta fickor i Ukraina eller i EU-högkvarteret dina och mina skattepengar kommer att hamna i.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.