Vindkraften ökar

Av , , 9 kommentarer 4

Det är inte bara vindkraftsproduktionen som ökar tack vare snabb utbyggnad av produktionskapaciteten. Under år 1011 har det dessutom blåst mer än vanligt vilket gett produktionsrekord per verk.  Det är ju bra eftersom det vore sämre för kalkylerna om det blåser mindre. Europa fortsätter utbyggnaden av vindkraften  i stor skala 10-tals år framöver för att öka andelen förnyelsebar energi.  Utbyggnad av överföringskapaciteten mellan landsdelar och länder knyter ihop Europa i ett nät där elektriciteten strömmar från producenter till konsumenter utifrån det aktuella behovet och utifrån produktionsförutsättningarna. Dessa kan variera beroende på  tillfälliga bortfall av produktionsanläggningar och beroende på hur det blåser. Ibland blåser det bäst i norra Sverige och ibland blåser det bäst i Tyskland.

Frågan är om det finns en trendmässig ökning av medelvindhastigheten pga globala uppvärmningen eller om det var en tillfällig ökning 2011. Någon som vet?

Det finns ofta lokala opinioner som försöker hindra vindkraftens utbyggnad enligt principen, "gärna vindkraft men absolut inte där jag själv bor utan där andra bor". I andra fall beskrivs vindkraften som en riksolycka som skall motarbetas varhelst den dyker upp och alternativet kärnkraften beskrivs i rosenröda termer. Det budskapet går troligen inte hem i dagens Japan.

Vindkraften ger också arbetstillfällen i glesbygd, betydligt fler arbetstillfällen per kwh än vad vattenkraften ger.

Etiketter: ,

9 kommentarer

  2. JT

    Europa har gemensam sak i tillväxt och energisituation. Ett Europa i tillväxt gagnar även boende i Långsjöby. Vår regions bidrag till det europeiska perspektivet är idag framför allt naturresurser i form av skogsråvara och energi.

    Vad som gång på gång glöms bort är att det faktiskt är vår egen uppgift i ekonomin att slå mynt av våra egna tillgångar. Om vi överlåter den uppgiften åt någon annan medför det att vi faktiskt ger bort regionens möjligheter att utvecklas.

    Smulorna under de utomregionala storbolagens bord räcker inte för att föda och bygga en region. Detta kan utvecklas i oändlighet men jag hoppar över det eftersom detta visats med all önskvärd tydlighet genom inlandets befolkningsutveckling de senaste femtio åren. Om man sedan sätter denna utveckling i relation till fördelningen av statens tillgångar och den parlamentariska makten så inser man snart att den inslagna vägen kommer att leda inlandet i fördärv.

    Din spaning säger att det blir allt blåsigare. Jag tror att du kan ha rätt i det, även om vindkraftens affärsmässiga potential har en mycket liten betydelse för inlandets överlevnad så länge vi inte själva har förmågan att göra affär av den. Inlandet behöver ta sig samman, skaffa självaktning och självrespekt och visa att vi faktiskt själva kan sörja för vårt uppehälle och bidra till tillväxten genom vår egen driftighet och affärssinne. Vilken resurs som blir basen för denna utveckling återstår väl att se. Kanske kan energi faktiskt bli den tillgång som i framtiden hjälper oss ur ekonomiskt förfall, men detta kommer inte kunna ske om vi fortsätter att ge bort resurserna praktiskt taget helt gratis.

    Svara
  3. JT

    Miljöaspekten f.g. inlägg: Vår gröna el kommer inte att ersätta befintlig, billig europeisk ”skitel”. Marknaden fungerar inte så. Det problemet kräver helt andra åtgärder. Det gynnar knappast energisituationen och miljön att vi förser Europa med billig el, eftersom detta minskar incitamenten för energihushållning.

    Svara
  4. Håkan Rombe

    Svar till JT (2012-01-04 11:30)
    Visst hänger mycket på företagsamhet och entreprenörsanda vad gäller glesbygdens framtid. Ungdomar med goda studieförutsättningar och framåtanda försvinner tyvärr i stor utsträckning till storstadsområdena. Vad gäller turism har vi goda näringsförutsättningar och de förstörs ingalunda av synliga vindkraftverk. Folk från kontinenten är vana vid de där smäckra skapelserna som snurrar. Vindkraften har fördelen att det behövs mycket underhålls- och servicepersonal per producerad kwh. Vägar ska snöröjas vintertid etc. I de fall vindkraftparker byggs ut på privatägd mark tjänar markägarna skapliga pengar som ger möjligheter till investeringar och utveckling och ger kommunerna större skatteunderlag. Dessutom förhandlas ofta bygdepengar fram som ger en stor skjuts framåt för bygdeföreningar och bygdeaktiviteter. Byggs vindkraften på bolagsmark däremot hamnar vinsterna i statens svarta hål. I det svarta hålet försvinner också större delen av vattenkraftens vinster. En liten pjött tillförs kommunerna i form av regleringsmedel, för Storumans del drygt 10 milj per år.

    Svara
  5. Aroon

    Alla bäckar små….klart vi ska ta tillvara ny teknik. Problemet ligger i att det tar sån tid bygga eller få igång ett projekt. Det är alltid personer som sätter sig på tvären som inte har ett dugg göra med saken. Personen kan bo nere i Skåne men lägger sig i vad vi här uppe försöker skapa åt oss för vår välfärd (nåja välfärd är väl ett ganska utnött uttryck) och överlevnad. Det kan exempelvis vara en speciell spindel, fluga, larv eller vad f_n som helst som kommer i centrum och går före människans väl och ve. Ibland borde vissa grejer (vindkraften exempelvis) byggas ut där det finns förutsättningar, men det är alltid någon som sätter sig på tvären och hävdar det gör intrång på det ena eller andra viset. Men man vill ha vägar och all annan service fullt ut. Man kan då inte påstå det är trångbott och det sker för mycket aktiviteter. Vad som är lite konstigt är hur hårt drabbade vissa blir under de olika stormarna som drar fram vilket vi tydligen kan räkna med genom tempereturhöjning och när omväxlande kall och varm luft möts. Kunde man inte tänka sig dra strömmen kortaste väg från exempelvis lokala vindkraftverk och beräkna vilka som kommer att drabbas. Jag menar om vi drar nytta av ovädret. Det är väl kanske där vi måste tänka om, ha någon typ av självförsörjning. Kanske det som håller på hända genom att vi äntligen blev kompenserade lite med zonindelningen på olika kostnadstariffer beronde på geografiskt läge. Som vi nu ser är det brist på kunnigt folk, ingengörer etc uppe i Kiruna. Man får söka sig ända till Holland för att leta. Ibland förstår jag inte vad folk läser på alla universitet och jag måste faktiskt hålla med företrädare för näringslivet och ställa mig kritiskt till den saken. Flumutbildningar som ger mycket skräp som sedan kommer ut i samhället som ingen har nytta av. Jag ger mig f_n på en bonde har mera kunskap. Han får då lov tänka till själv och ta eget ansvar och vara påhittig för sin överlevnad. Populistiska utspel betackar jag mig för.

    Svara
  6. Aroon

    Man kan ju också vända på det och säga, okej vi skiter i all utbyggnad som gör intrång på vår miljö. Vi priotierar frisk luft rent vatten och orörd natur om ni (det kan vara allt från staten till länstyrelsen när de tar beslut som inte går igenom och var de sedan tar pengarna ifrån är inte vårat bekymmer) ersätter oss för förlorade intäkter. Ska vi ändå behålla vår unika och trots allt fina natur då kostar det. Vi ska inte uppträda som några offer utan kräva vår lagliga rätt till existens i en demokratisk stat.

    Svara
  7. Aroon

    Sedan får man ju titta på helheten. Jag menar vill svenska folket ha ett levande Sverige krävs också resurser i någon mån. Man kan ju inte bara titta på vad varje individ kostar i form av vård m m. Visserligen är städerna s a s ”motorer”, men tänk vilka resurser de också kräver, el bl a. Titta bara nu nere i Skåne vilka polisresurser det kräver, vad kostar det? Vid händelse av krig eller katastrof ligger landsbygden bättre till. Tänk på det ni som ni alltid lyfter på huvudet och tror ni vet å kan allt. Nä utan landsbygden dör Sverige. Ibland bedrivs det ju rena hatkampanjer och det har gått så långt att regering och riksdag hakat på. Det är ju rent av skamligt och rent av rastiskt deras uttalanden. Jag fattar inte hur svensken är skapt som tolerar detta.

    Svara
  9. JT

    Aroon: Sverige dör utan landsbygden med den energi och de råvaror som där produceras. Men detta samband gäller inte det omvända. Naturresursindustrin är inte beroende av fungerande samhällen i inlandet för att utvinna dess rikedomar. Det är givetvis inte optimalt för företagen att sända in de människor som behövs, men finns bara tillräckliga ekonomiska motiv så löser man detta. Samhället ser detta som en bättre lösning än att ge livsuppehållande välgörenhet åt regioner som inte har förmågan att klara sig själva. Att så är fallet bevisas av inlandets stadiga förfall och att det redan idag finns massvis av människor i naturresursindustrin som arbetar långt ifrån sina hem trots att de rimligen borde kunna bosätta sig närmare arbetsplatsen om de bara ville.

    Se hur det ser ut på din egen gård: Du bosätter dig inte i morotslandet bara för att det är gott med morötter. Du väljer givetvis att bo i mangårdsbyggnaden där det, förutom sällskap, finns värme, el, rinnande vatten, och avlopp och annat som vi idag betraktar som livsnödvändigheter.

    Morötterna, eller vindkraften, om du så vill, gör varken till eller från för platsens attraktivitet, eftersom människan inte längre är beroende av att bo vid resursen. Samtidigt är de människor som krävs för att plantera, sköta och skörda dem för få för att bygga upp bekvämligheter och service omkring.

    Motorn för inlandets framtid är driftiga människor som ser en möjlighet att förverkliga sina drömmar i regionen. En drift att skapa sitt eget uppehälle utifrån de resurser och möjligheter som finns på den plats de bor på. Jag anser att vindkraftsutbyggnaden är ännu en spik i den kista som utgörs av inlandsbons självpåförda hjälplöshet. Man säljer någonting väldigt värdefullt för en oerhört billig penning bara för att man tror att det är det enda man duger till.

    Bygg en altan i morotslandet och se att fler kommer vilja vistas där. Kanske kommer ditt hem att bli en plats dit folk faktiskt kommer för att umgås och trivas!

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
Sysselsättning: Pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi. Författare. Bloggare Född: 1940 Familj: Hustru 3 vuxna barn Bor: Långsjöby Storuman Bil: Subaru Forester Husdjur: Inga Första minne: Tyska stridsflygplan som dånade över Långsjöby 1944 Bästa minnet: Bröllopet 1961 Favoritmat: Stekt röding. Biffar av älgfärs. Smultronställe: Fritidshuset i Skalmodal. Avkoppling: Läsning böcker i samhällsvetenskap, idéhistoria och samtidshistoria Bästa egenskap: Ingenting är omöjligt. Alltid verksam. Det bästa med Storuman/Tärnaby 1. Blandningen nybyggarkultur- samisk kultur. 2. Närheten till fjällen 3. Jag har mina rötter och mina jaktmarker/fiskevatten här 4. Bredband i byarna
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se