Etikett: Hållbart skogsbruk

M och tävlingen ”Vara mest anti-EU”

Av , , 2 kommentarer 5

En EU-kandidat(M) från Västerbotten, Micaela Löwenhöök, stirrar stint in i kameran och säger t ex att ”EU kväver svensk basindustri” eller ”EU kväver svenskt skogsbruk”. Det är ju allvarligt talat rent ut sagt trams att komma med så svävande och innehållslösa påståenden! Har budskapet från M mejslats fram av grabbarna i Frimurarkällaren i Umeå? Ska man tävla med SD eller Ungerns Victor Orban om att vara EU:s dödgrävare kräver det förstås sin man (kvinna). En som jublar över alla anti-EU-budskap är förstås f d KGB-aren Vladimir Putin i Kreml!

De beslut som EU tar om hållbart skogsbruk och ansvarsfull gruvverksamhet är ju inte något som man bara hittar på bland EU-parlamentets ledamöter eller i EU-kommissionen utan beror på medlemsländernas befolkningar som är konsumenter av allehanda produkter som säljs i butikerna. Vi i Sverige har med rätta synpunkter på hur varorna som vi köper i butikerna produceras och väljer bort produkter som vi inte tycker håller måttet om t ex etisk djurhållning eller ansvarsfulla fiskemetoder.

Jag minns debatten i Sverige för några årtionden sedan om kraven på certifiering av skogsägarnas virkesleveranser. Kraven fick svenska skogsägarorganisationer att gå i taket och gallskrika att ”EU och Europa ska ge fan i vårat skogsbruk”! Det var lika begåvat som om ICA-handlare skulle ställa sig utanför sina butiker och skrika till sina kunder att ni är idioter. När konsumenterna i Europa började välja bort svenska skogsbaserade produkter i butikerna fick de svenska okunniga och navelskådande skogsägarna panik och började förstå att slutkunderna till våra skogsprodukter inte var de svenska skogsbolagen som köpte virket eller den Svenska Riksdagen utan alla människor(kunder) av kött och blod ute i Europa och den stora vida världen. Efter att polletten till sist fallit ned i trånga skallar har det sedan dess krävts certifiering för att skogsägarna ska få sälja virke för export.

M i Västerbotten behöver ställa sig frågan, vilka är slutkunderna till våra svenska exportprodukter? Är det navelskådande svenska väljare eller Europas alla konsumenter av våra produkter? Är det begåvat att göra som i exemplet ovan att en butiksägare kallar sina kunder för ”idioter”?