I dagens VK har jag en debattartikel som har rubriken ”Glöm inte bort Umeås ytterområden” Tyvärr läggs nästan allt fokus i politiken när det gäller Umeås utveckling på centrala staden. Tyvärr glöms kommundelar och ytterområdena ofta bort och där har vi politiker en hemläxa att göra. Jag är också självkritisk i den här frågan

http://www.vk.se/1817140/glom-inte-bort-umeas-ytteromraden

Nu har regeringen presenterat sin nya budget och tyvärr blir det en höjning av bensinskatten. Det kommer även bli en höjning för beloppsgränsen, när det gäller avdrag för resor. Den grupp i samhället som kommer att påverkas mest av dessa höjningar, är de som inte har tillgång till något annat transportmedel än bil, alltså de som bor på landsbygden. I Norrland har vi av naturliga skäl, inte tillgång till ett väl utbyggt kollektivtrafiknät. Vår finansminister Magdalena Andersson (S) uttalade sig också före valet, att det inte skulle bli någon höjning av bensinskatten.

Regeringens förslag om kilometerskatt för lastbilar, kommer att bli ett hårt slag mot svensk åkerinäring. Avgiften kommer att drabba all form av åkerinäring och i slutändan även alla konsumenter i landet.

Tidigare har det presenterats ett utredningsförslag som innebär en skatt på 24 kronor milen för tunga lastbilar. Samma skatt ska också i förslaget gälla hela vägnätet och det kommer inte att bli någon skillnad mellan stad och landsbygd. Det kommer att bli oerhört intressant och se hur det slutgiltiga slutbetänkandet kommer att se ut, när den kommer den 9 december.

Det kommer även att bli oerhört intressant, att se hur socialdemokraterna kommer att ställer sig till det slutliga förslaget Får miljöpartiet som man vill, så kommer kilometerskatten att införas. Det finns dessvärre också signaler att socialdemokraterna kommer att gå på den linjen och det kommer att bli intressant, att se hur länets riksdagsledamöter ställer sig i frågan.

I Norrland är vi också beroende av våra basnäringar som skogs och gruvnäringen och utan lastbilar skulle deras transporter inte fungera. Många företag i Norrland kommer att drabbas hårt och Norrmejerier är ett av företagen. Lantbrukets affärstidning har också räknat ut vad det kommer att innebära för Norrmejerier om kilometerskatten genomförs. Det kommer att innebära en kostnadsökning med hela 22,5 miljoner för Norrmejerier. Med tanke på den tuffa konkurrensen inom mejeribranschen så är det ett hårt slag och i slutändan kommer det också att drabba länets bönder.

Sen skulle skatten heller inte ge något tillbaka till Norrland. De miljarderna som staten skulle få tillbaka i nettointäkter per år, ska investeras i järnvägar i södra Sverige. Våra klimatmål är viktiga, men att införa straffskatter som kilometerskatt och höja bensinpriset för oss i Norrland känns inte rätt. Det finns också argument som säger att avgiften skulle, ge mera jämlika villkor för den Svenska åkerinäringen gentemot utländska företag, men det köper jag inte. 80 % av alla godstransporter sker redan idag via ett svenskt åkeri

Här kommer en länk till en bra debattartikel i svenskt näringsliv

http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/skelleftea/kilometerskatten-riskerar-sla-ut-produktion-i-norr_654485.html?utm_source=Facebook&utm_medium=referral&utm_campaign=ipa

Tyvärr var jag inte med på en idrott och jämställdhetskonferens i Umeå, där det diskuterades att de ekonomiska resurserna måste bli mera jämställda. I dagsläget så är fördelningen mellan män och kvinnor 20-80, när det gäller sponsring, reklam och andra intäkter för kvinnor respektive män inom den svenska idrotten.

Jag tycker det är skrämmande siffror och tyvärr visar det att det är en lång väg att gå. Jag håller också med om är att det är en attitydfråga bland företagen.

Tyvärr känns det oerhört långt borta, att damerna ska få samma förutsättningar som herrarna inom idrotten Därför håller jag med de som tycker, att det borde finnas en jämställdhetspolicy när det gäller sponsring från statliga bolag och även andra verksamheter som finanseras av skattepengar. Det skulle vara ett bra steg på vägen, att göra idrotten mera jämställd.

När det gäller statliga Svenska spel så jobbar man hårt med jämställdhetsfrågan när det gäller sin personal, men när det gäller fördelning av pengar mellan damidrott och herridrott så värderas män mycket högre än kvinnor. För några år sedan gjorde man också en storsatsning som innebar att Svensk damfotboll fick 15 miljoner per år, samtidigt som herrfotbollen garanterades 92 miljoner kronor. Det är ett exempel på hur orättvis fördelningen är mellan damfotbollen och herrfotbollen.

Svenska fotbollsförbundets fördelning är inte heller bra och det borde ställas krav från staten att det ska satsas mera på damfotboll, eftersom man är en stor finansiär till Svenska fotbollsförbundet.

Om man ser till OS i sommar, så var det de också de svenska fotbollsdamerna som stod för de stora framgångarna. Om man ser till Sveriges hela OS-trupp så var det också kvinnorna som dominerade. Jag tycker det var extra kul med tanke på att damidrott ofta hamnar i skymundan i media.

Jag har tidigare också kritiserat media för att man inte tar sitt ansvar när det gäller bevakning av damidrott. Men man ska ha beröm för sin bevakning under OS. Nu är det bara hoppas att media efter OS fortsätter och lyfter fram damidrott. Det kommer bland annat att bli intressant och se hur man kommer att prioritera damallsvenskan i fotboll.

Jag är glad att VK lyfter frågan om bildandet av en storregion. I den politiska debatten är det tyvärr tyst. Som jag skrivit i min blogg tidigare så finns det också många frågetecken. http://blogg.vk.se/Pederpolitiker/2016/08/23/manga-fragetecken/

Givetvis är det svårt att rätta ut alla frågetecken, men i dagsläget är det för många frågetecken. Något jag saknar är en konsekvensanalys på vad det kommer att innebära, om en storregion bildas.

Det är också en tuff tidsplan som gäller vid bildandet och det är nog också en taktisk del i processen av förespråkarna. Men det jag saknar allra mest är en folklig förankring.

Att man som politiker inte ska få ha personliga åsikter, om sitt eget parti känns oerhört konstigt.  För mig är politik att ha åsikter och våga stå för något. De sista dagarna har jag också fått uppleva något som jag trodde aldrig skulle hända. Självklart har det känts jobbigt att bli angripen, men samtidigt säger det mera om de som har angripit mig. För första gången har jag också fått uppleva mobbing, att personer inom partiet vänder ryggen till mig och markerar att man inte vill ha med mig att göra. Det finns också de, som har tyckt att jag ska vara tyst, annars åker jag ut ur partiet.

Det jag har gjort är att försvara Birgitta Olsson och tyckt att vi ska ha ett partiledarbyte på grund av våra opinionssiffror. Partiledarbytet gick jag också ut med för 18 månader sen, så det var heller inget nytt utspel. Men det kanske vara extra känsligt med tanke på det som har hänt kring Birgitta. Sen har det också retat många, att jag fått utrymme i riksmedia.

Det som har varit mest positivt är att jag fått så otroligt stöd från många liberaler. Jag har också fått ett oerhört stöd av människor utanför politiken. Till och med har liberala politiker från andra länder, hört av sig och gett mig mitt stöd.

Nu tänker jag ge mig i den här debatten, men blir jag angripen igen så kommer jag inte att vara tyst. Sen kommer jag också att fortsätta att stå upp för mina åsikter.

Min åsikt vad som bör ske i partiet är ingen nyhet. Det är en ståndpunkt jag har haft under en mycket lång tid. Jag står upp för den åsikten och blir jag intervjuad av media kan jag inte ljuga. Det tycker jag fler politiker borde göra.

Nu har det hänt precis samma sak för mig som hände Birgitta Ohlsson. Man tycker att jag ska förankra det jag säger och helst hålla tyst. Man försöker helt enkelt sätta munkavle på mig. Ledande politiker inom partiet har framfört dessa åsikter till mig.

För mig är Liberalerna ett parti, som ska ha ett högt tak när det gäller åsikter och det är också det som gör ett parti levande. Jag själv skulle aldrig förbjuda någon att ha en personlig åsikt. Jag blir oerhört glad när man står upp för vad man tycker.

Det ska nämnas att jag har fått oerhört starkt stöd efter mitt uttalande igår, både inom partiet och utanför.

Idag har jag blivit intervjuad av Rapport, om den sista tidens turbulens i partiet! Jag lovade mig själv när jag blev politiker, att jag skulle stå upp för mina åsikter och det gjorde jag också i intervjun! Jag är så less på alla som vänder kappan efter vinden!

I januari 2015 skrev jag i en blogg med rubriken” Varningsklockorna måste börja ringa” Nu har det gått över 18 månader och partiet har inte lyft sen dess.

Med tanke på det som hänt de senaste dagarna i media, så har det definitivt inte heller stärkt partiet. Att gå ut och kräva Birgitta Ohlssons avgång var nog det värsta som kunde hända i dagsläget. För partiets bästa var det bra att Birgitta blev kvar. Precis som jag skrev i min blogg så Birgitta Ohlsson en politiker, som partiet behöver för att överleva. Hon står fast vid partiets värderingar och det är istället kravliberalerna som svänger nittio grader. Är det någon som verkligen är lojal mot partiets värderingar, så är det Birgitta.

Det som har hänt de senaste dagarna är en sak. Men det som är mest oroande är våra opinionssiffror, som sakta men säkert är på väg under riksdagsspärren. Jag tror inte heller, att jag är den enda liberala politikern ute i landet som är orolig. Men nu måste något hända och än hur bra föreställningen är, när publiken sviker, när väljarna vänder ryggen till, då är det dags att se över repertoaren och rollsättningen.

Som jag skrev tidigare i min blogg tidigare idag, så är Liberalerna ett parti som ska högt tak när det gäller åsikter och det är det som också gör ett parti levande.

När det gäller Birgitta Ohlsson så är hon en politiker, som partiet behöver för att överleva. Hon står fast vid partiets värderingar och det är istället kravliberalerna som svänger nittio grader. Är det någon som verkligen är lojal mot partiets värderingar, så är det Birgitta. Är det någon som borde lämna partiet så är det kravliberalerna, som håller på att sänka partiet. Det är bara att se hur vi ligger till i opinionsmätningarna.

Jag håller också med många som skriver idag, att det här är det mest omdömeslösa som har hänt i partiet. Att den här frågan ens diskuteras i partistyrelsen, säger allt. Sen gillar jag inte att locket ska läggas på och att man ska vara tyst i debatten och rätta sig i ledet. Går man ut och kräver att Birgitta Ohlsson ska lämna partiledningen får man stå sitt kast. Jag är också oerhört glad att läsa i alla medier, om de som försvarar Birgitta.