Storuman vindkraftstestcentrum.

Av , , 10 kommentarer 4

Storuman bör bli centrum för test av ny teknik för vindkraftverk. Kommunen kommer troligen att inom några år ha flest vindkraftverk i landet genom de stora vindkraftsparker som byggs eller befinner sig på planeringsstadiet. Vi har rejäla vintrar för test av avisningsutrustning. Dessutom börjar vindkraftsteknikerutbildning i Storuman som yrkeshögskoleutbildning till hösten. Storuman är alltså redan på gång att bli ett centrum för vindkraft och då passar ett testcentrum för vindkraft i vintrig miljö som hand i handske.

Begrip det uppenbara!!

Etiketter: , , ,

10 kommentarer

  1. Mr Cool

    Begrip det uppenbara…..och det är att vindkraften är den i särklass dyraste energikällan och att den står för en flugskit av vår energiproduktion (c:a 2%). Den kräver enorma subventiner (c:a 40 öre kWh) för att överleva och för varje producerad kWh så erfordras 0,7 kWh i s.k. reglerkraft av annan energikälla. Danmark har en hög andel vindkraft och de har Europas dyraste el. Sveriges över tiden goda välstånd har till stor del finansierats via billig energi som hållit ned våra produktionskostnader och därmed gjort våra produkter konkurrenskraftiga. Vindkraften började nyttjas sisådär år 800 f.k. så utvecklingen är inte direkt hisnande. Visst skall vi forska och försöka finna billig energi men detta är en trolig återvändsgränd och lika kostsam som flyktingströmmen.

    Svara
  2. Håkan Rombe

    Svar till Mr Cool (2012-04-23 20:20)
    Klimatet kan orsaka kostnader så att vindkraften liknar en liten vindpust i sammanhanget. Därför har riksdagen bestämt spelregler för vindkraft som vi har att förhålla oss till. Jag tycker att vi med självklarhet ska utnyttja de fördelar vi kan få av vindkraften i Storumans kommun. Annars tar någon annan kommun fördelarna.

    Svara
  4. Håkan Rombe

    Svar till Roffe (2012-04-24 13:12)
    Du har en poäng här. ”Flyktingströmmen” hör liksom inte till ämnet. Dessutom ger benämningen felaktiga associationer på ett olustigt sätt.

    Svara
  6. P-O

    Vindkraften stod för drygt 4% av vår el-produktion förra året (6 TWh av 140 TWh).
    Vindkraften producerade lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Det är få som påstår att något av våra kärnkraftverk är ”en flugskit i vår energiproduktion”.
    Vindkraften har inga särskilda subventioner. Den byggs på samma marknadsmässiga grunder som all annan energiproduktion.
    Vindkraften ingår i elcertifikatsystemet på samma sätt som annan elproduktion.
    Sverige har redan god tillgång på reglerkraft i form av existerande vattenkraft. Det finns reglerkraft som klarar målsättningen 12-15 TWh/år vindkraft (en fördubbling jämfört med idag). Reglerkraft finns för en vindkraftsutbyggnad upp till 12000 MW i norra Sverige, vilket motsvarar 6000 moderna vindkraftverk. Det finns 2000 vindkraftverk i hela Sverige idag.
    Däremot kan det finnas behov att bygga ut överföringskapaciteten med fler el-ledningar, om vi vill skicka mer elström söderut.

    Svara
  7. Håkan Rombe

    Svar till P-O (2012-04-24 18:53)
    Låter väldigt vederhäftigt. Överföringskapaciteten byggs ut mellan norr-söder och till kontinenten. När hela Europa är sammanbyggt i ett elnätsystem kan el överföras i alla riktningar, t ex från områden där det blåser till områden med vindstilla.

    Svara
  8. Mr Cool

    Gott P-O att du uppvisar vissa kunskaper inom området. Vindkraften har inga särskillda subventioner säger du och byggs på samma marknadsmässiga grunder som all annan energiproduktion. Detta påstående är felaktigt.

    Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el. Till förnybar elproduktion hör framför allt biokraft och vindkraft. Då kanske du kan tala om hur mycket varje producerad kWh inom vindkraften som SUBVENTIONERAS? Utan subventioner skulle den inte kunna konkurrera med vatten och kärnkraft.

    Men om du är insatt så kanske du har en ide om vad det skulle kosta att bygga ut överföringskapaciteten söderut också så kom gärna med siffror.

    Jag dristade mig i mitt inlägg att göra en jämförelse mellan en annan aktivitet där kostnaderna inte får ifrågasättas eller ens redovisas. Hade jag i stället dragit paralleller med trafikdöden så hade det inte varit något bekymmer men nu råkade jag beträda minerad mark som inte får nämnas eftersom det är ”olustigt”.

    Avslutningsvis så har Håkan en poäng i att Storuman givetvis bör ”roffa åt sig av anslagen” som berör vindkraften för annars gör någon annan det (vågar jag dra jämförelsen med vapenexporten utan att bli nedsablad). Men min uppfattning kvarstår att vindkraften är dyr och opålitlig. Däremot så bör forskning påbörjas som rör s.k. Toriumreaktorer med låga restprodukter i form av radioaktivitet men Sverige har ju tappat fart inom forkning inom kärnenergi eftersom socialistregeringen stoppade den grenen till förmån för FLUM för att blidka miljötalibanerna som vill föra landet åter till häst o vagnsamhället.

    Svara
  9. Håkan Rombe

    Svar till Mr Cool (2012-04-25 10:43)
    Enligt en professor i energiöverföring finns redan ett system för överföring av el mellan länder och regioner. Utbyggnad sker så att skillnader i elpriser ska utjämnas mellan t ex Skåne och Norrland. Vad jag vet byggs redan kapaciteten norr-söder ut. Vattenkraften räcker enligt professorn mer än väl för att vara reglerkraft för vindkraften.. Men som sagt, ser man egoistiskt på vindkraften får övriga världen göra hocke den vill bara vindkraft och inkomster från den hamnar hos oss i glesbygd. Åtskilligt bättre som framtidsvision än jättegruvor eftersom de ofta är kortlivade och efterlämnar åtskillig problematik. Men OK, gärna gruvor för mig bara miljön skyddas.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
Sysselsättning: Pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi. Författare. Bloggare Född: 1940 Familj: Hustru 3 vuxna barn Bor: Långsjöby Storuman Bil: Subaru Forester Husdjur: Inga Första minne: Tyska stridsflygplan som dånade över Långsjöby 1944 Bästa minnet: Bröllopet 1961 Favoritmat: Stekt röding. Biffar av älgfärs. Smultronställe: Fritidshuset i Skalmodal. Avkoppling: Läsning böcker i samhällsvetenskap, idéhistoria och samtidshistoria Bästa egenskap: Ingenting är omöjligt. Alltid verksam. Det bästa med Storuman/Tärnaby 1. Blandningen nybyggarkultur- samisk kultur. 2. Närheten till fjällen 3. Jag har mina rötter och mina jaktmarker/fiskevatten här 4. Bredband i byarna
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se