Samisk hjältinna 1835-1873

Maria Magdalena Mathsdotter gick 2 år i missionsskola Gafsele. Hon hade lust att bli lärare och ville att en skola för samebarn skulle byggas. I det ärendet beslöt hon att åka skidor till Stockholm för att uppvakta kungen. En morgon i slutet på februari gav hon sig av på skidor med det hon behövde på ryggen.Långa ögleförsedda skidor och en stav. Swix blå och grön fanns inte på den tiden men t ex trätjära. De första dagsetapperna var på drygt 7 mil! I bästa fall kunde hon nyttja hästkörarnas spår.En stor majoritet av dagens män i glesbygdskommuner skulle nog inte klara ens hälften av hennes dagsetapper. Nätterna tillbringade hon i bästa fall i bondgårdar, annars fick hölador duga. Från Gävle måste hon åka postdiligens eftersom snötäcket tagit slut. I Stockholm hade ryktet gått före tack vare telegraf så en kvinna från Missionssällskapet väntade på henne. Uppståndelsen var stor inför denna kvinna i samedräkt och samemössa. Hon träffade också en präst från Schweiz, Roehrich, som senare skrev en bok om henne. Efter ett par veckor blev det hemfärd med diligens och skidåkning och en hel del pengar hade hon med sig.

Sameskolan byggdes i Bäsksele och blev klar 1867. Den står idag kvar i oförändrat skick och historisk information finns anslagen. Samebarnen blev inackorderade hos byns bönder och fick bra boende jämfört med sameskolorna i kåtor som med trängseln blev smittspridningscentral för bl a den hemska farsoten TBC. Maria Magdalenas storasyster och lillasyster dog i TBC och senare hon själv och hennes mamma. Maria Magdalena gjorde ytterligare en resa till Stockholm men nu med ångbåt och på uppdrag av Vilhelmina sockenstyrelse. Uppdraget var att be statsmakterna lösa problemet med renbetning på höhässjor på myrarna. Det hela resulterade i bl a dragning av en odlingsgräns på 1870-talet.

Läs mera!
Tidskriften Västerbotten 4.1973 har en artikel om Maria Magdalena och förf Montmar har skrivit en bok om henne. Kan köpas på t ex Bokus.