Etikett: Vilhelmina

Kapa tallar på en begravningsplats

Av , , 2 kommentarer 6

Flygplatsen i Lycksele kräver alltmer utrymme och för sin överlevnad tycks det vara nödvändigt att kapa tallarna på den närbelägna begravningsplatsen. Kritiken mot tilltaget är massiv och frågan är om en sådan åverkan på en begravningsplats kan vara laglig.

Det leder mig in på den gamla diskussionen om antalet flygplatser i Södra Lappland. På en befolkning på under 40 000 själar finns i dagsläget 3 st flygplatser. För några år sedan var det 4 st flygplatser men efter förluster på några tiotal miljoner fick Storumans kommunfullmäktige nog och lade ned den kommunalt drivna flygtrafiken. Den nuvarande kommunledningen ville väl att märka fortsätta mångmiljonrullningen vilket hade resulterat i katastrof för den kommunala ekonomin. Egen flygtrafik med ett befolkningsunderlag på 4 500 invånare är inte rimligt. Den stora katastrof för näringslivet i Storuman som förutspåddes av ett antal potentater och tillkallade ”experter” vid en nedläggning av flygtrafiken har inte inträffat. Storumans näringsliv blomstrar som aldrig förr enligt kommunledningen.

Om södra Lappland hade haft gemensamt beslutsfattande torde det vara uteslutet med mer än EN flygplats och lokaliseringen av den skulle om man studerar befolkningskartan och drar diverse radiella streck ytterst sannolikt ha hamnat i närheten av Gunnarn. Som av en händelse finns en flygplats med banor för mycket stora flygplan där i form av ett militärt krigsflygfält. En annan tanke vore att Region Västerbotten hade beslutsrätten hur  flygplatsstrukturen ska se ut. Eller staten som har pungat ut med någon miljard till byggande och utbyggnader och trafikerande av 4 st miniatyrflygplatser. När det kommunala självstyret urartar till navelskådande med stora samhällskostnader som följd går det för långt.

Det leder mig in på ena annan aspekt på frågan.Staten satsar i Västerbottens län stora belopp varje år på infrastrukturutbyggnader, på flyg, på järnväg, på vägar mm. Om inte den galna suboptimeringen av flygverksamhet hade funnits hade motsvarande belopp kunnat satsas på t ex vägnätet. Vi kunde alltså ha haft en E 12 godkänd för minst 100 km/tim mellan Lycksele och Umeå med förbifarter förbi alla byar med dagens 50- och 70-begränsningar. Med 1½ timmes körtid mellan Lycksele  och Umeå finns inga vettiga flygbehovsargument för egen flygplats som inkräktar på en stor begravningsplats. De stora infrastrukturbeloppen hade också räckt till snabb vägförbindelse från Vilhelmina till Gunnarn. Bara för att ta några exempel.

När gorillor får problem gräver de nervöst i sin egen navel. De hittar inte lösningen på sitt problem där!

Dessa folkomröstningar

Av , , 1 kommentar 4

Mats Olofsson skrev i gårdagens krönika ett intressant inlägg om nyttan med folkomröstningar. Se nedanstående länk!

Folkomröstningar har ju ansetts vara den yttersta formen för demokrati med rötter i antiken där hela stadens befolkning samlades på ett jättestort torg för att fatta beslut i allehanda frågor. Detta demokratiska drömtillstånd har kanske smittat av sig när folkomröstningar infördes som en möjlighet i vår demokrati. Annars är det ju så att det stadiga fundament vår demokrati vilar på är den representativa demokratin som tjänat oss väldigt väl. Vi kan i val vart fjärde år avsätta och tillsätta våra makthavare, undantagandes då statschefen som tillsätts genom aktiviteter i en viss sängkammare. Egentligen precis som i Saudiarabien undantagandes att det där är fråga om ett oräkneligt antal sängkammare.

En av grundbultarna i kritiken mot folkomröstningar är att beslutsfattarna inte kan utkrävas ansvar för det fattade beslutet. Andra invändningar är att det sällan går att utforma klara alternativ och att folkomröstningar i grunden kan handla om att visa sitt missnöje mot regimen i helt andra frågor än de omröstningen är tänkt att handla om.  Exemplet JAS-omröstningen i Schweiz är tydligt. Det kan också vara så komplicerade frågor att folk helt enkelt inte begriper konsekvenserna av sitt röstande.

Folkomröstningarna om högertrafik på 1960-talet var exempel på en fråga där folket inte begrep sitt eget bästa. Det var över 3/4-delar av folket som röstade mot högertrafik men riksdagen införde trots det högertrafiken eftersom folkomröstningen endast var rådgivande. Det ska vi vara väldigt glada för. Årsdagen av detta borde firas på lämpligt sätt.  En ny uppseglande fråga är regionindelningen. Nyttan med större regioner handlar i hög grad om nationalekonomiska sammanhang som vanligt folk inte har någon hum om. Klart man då måste vara emot. Motstånd mot förändringar ligger djupt i våra gener. Säkrast att säga nej för då har man inte sagt ja! Beslut om regionindelning bör naturligtvis fattas av politiker som har tid och förmåga att sätta sig in i de komplicerade konsekvenserna. Skulle inte förvåna om bevararna av det oföränderliga tillståndet börjar springa omkring med listor med krav på folkomröstning

Folkomröstningar är i Sverige endast rådgivande om inte riksdag, fullmäktige etc i förväg annonserar att folkomröstningen ska vara utslagsgivande. Så skedde i t ex Vilhelmina där politikerna smet från sitt ansvar i frågan om Vojmåns överledning. Det blev ett knappt nej till alla miljonerna och sysselsättningstillfällena och folk tittar än i denna dag snett på varandra i den kommunen. På samma sätt blev det i Storuman när det folkomröstades om atomsopor. Osämja och elände i årtionden! Beslutet skulle ha fattats av kommunfullmäktige. Punkt! I Sorsele är man på väg in i samma elände med osämja mellan ja- och nejsägare. Springa med listor och kräva påskrift för än det ena än det andra är garanterat splittrande aktiviteter och grogrund för otrivsel. I Sorsele är dock inte den representativa demokratin upphävd i folkomröstningen så fullmäktige kan ta hänsyn till sysselsättningseffekter och kommunens utveckling när endast 33 % av alla röstberättigade gick åstad och röstade nej.

http://www.vk.se/1698371/mats-olofsson-folkomrostning-en-dalig-politisk-beslutsmetod

 

Kommuner som företagare

Av , , 1 kommentar 6

Lika med bocken som trädgårdsmästare! Spåren förskräcker! På den privata marknaden fungerar det förenklat på följande sätt. Kapitalägare satsar pengar i aktiebolag och tillsätter styrelse som i sin tur tillsätter VD. Ägarna fastställer avkastningskrav på sitt satsade kapital som styrelsen skall leverera. Styrelsen fastställer i sin tur avkastningskrav som VD:n skall leverera.  Styrelsen har ägarna i hälarna och VD:n har styrelsen i hälarna.

En VD som  inte levererar det styrelsen kräver åker ut med omedelbar verkan och ny VD tillsätts. LAS (Lagen om Anställningsskydd)  är inget för VD:ar.  En styrelse som inte levererar enligt avkastningskraven åker ut med omedelbar verkan och ny styrelse tillsätts.

Är hela affärsidén fel avvecklas bolaget så snart som möjligt för att rädda åtminstone en del av pengarna. En privatkapitalist som satsat sina 20 miljoner i ett företag  kan ju inte bara sitta på ändan och se hur årliga förluster på 5 miljoner på bara 4 år förbrukat allt kapital.

Men se det kan kommuner som aktieägare. Det är bara att taxera ut miljon efter miljon från oss skattebetalare i all oändlighet. Kommuner drabbas ofta av en sjuka som kallas för syltburksgrävande och kameraderi vilket ytterligare försämrar ett vettigt hanterande av de av medborgarna levererade skattepengarna.

Vi skattebetalare är alltså aktieägare i kommunala bolag men företräds av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige borde då åtminstone fungera som bolagsstämma men i praktiken utses ett par stycken ur kamratgänget att utgöra bolagsstämma. Denna miniminibolagsstämma utser bl a styrelse för de kommunala bolagen enligt partiuppgörelser  och ska väl i teorin bevaka att inte satsat kapital går upp i rök genom förluster.  Men tyvärr bara i teorin!

Denna politikerstyrelse utser och avsätter VD samt sätter upp mål för verksamheten, t ex avkastning på satsat kapital mm. Med utgångspunkt i det komunala bolaget Storuman Energi kan konstateras att ingenting fungerat.  VD:n och styrelsen har levererat stora förluster.  T ex åren 2011 – 2014.

2011 – 16,5 milj

2012 – 6,5 milj

2013 – 4 milj

2014 – 3,5 milj

VD:n sitter kvar och ännu har ingen i styrelsen tvingats avgå!!!!

  1. Ägarna via fullmäktige har inte uppfyllt sitt ansvar!
  2. Styrelsen har inte uppfyllt sitt ansvar. Mest anmärkningsvärt är att uppgiften att avsätta och tillsätta VD har misskötts.
  3. VD:n har inte levererat de överskott som krävts utan i stället stora förluster.

Storuman Energi ägs av Storumans kommun 50 % och Helgelandskraft 50 %. Till saken hör att Helgelandskraft också är politikerstyrt eftersom bolaget ägs av Helgelands Fylke. Jag har lång politisk erfarenhet från Arvidsjaurs  och Storumans kommuner men har även bott och verkat i Vilhelmina där jag var kommunrevisor och även var ledare för en utbildning av företagare i styrelsearbete. Vad jag lärt mig är att kommuner inte ska syssla med företagande på marknaden. T ex försäljning av elström, skidstavar, fritidskläder etc etc. Allt sådant har erfarenhetsmässigt gått åt fanders inklusive några kommuners drift av hotell- och restaurangverksamhet. Bocken som trädgårdsmästare som det heter!

Tror någon att fullmäktige ska göra något åt Storuman Energi i morgon tisdag 19 april? Eller bara svälja bokslutet och gå vidare?

 

Vilhelmina big business

Av , , Bli först att kommentera 10

Läser i tidningen att Vilhelmina kommun sitter på ett pantbrev på 1 milj som förefaller värdelöst. Kommunen har tydligen borgat på ett lån till ”dansken” som satsade i Kittelfjäll och därvid fått ett pantbrev i ett hyreshus i Malgovik som tack för hjälpen. I det huset ligger enligt tidningen banklån som har pantbrev med bättre rätt. När de affärerna var aktuella förbluffades jag över värderingen av kommunens pant. Det är årtionden sedan bankerna slutade låna överhuvudtaget till hyreshus i glesbygdsbyar i inlandets avfolkningsområden. Undantagandes de fall när inkompetenta kommunpolitiker satsade skattebetalarnas pengar i vågskålen genom borgen. Sådant har även skett i min nuvarande hemkommun Storuman.

När det visade sig att hyreshusen i Storumans avfolkningsbyar var en felsatsning och husens värde var nära noll på marknaden saknade Storumans ansvariga politiker den kreativitet som ådagalagts i Vilhelmina. Storumans kommun  kunde ha beslutat genom det kommunala bostadsbolaget  Umluspen Fastighets AB (samma politiker) att köpa de nästintill värdelösa hyreshusen för 7 miljoner och simsalabim så hade kommunen inte gjort någon borgensförlust. Inte i vänsterfickan, men i högerfickan fastighetsbolaget hade det varit att kasta pengarna 7 milj i sjön. Uppdrag granskning skulle hitta tiotals felsatsade miljoner i våra glesbygdskommuner om de skulle finna det mödan värt.

I Vilhelmina försökte tydligen en del ansvariga politiker rädda ansiktet genom att via det kommunala fastighetsbolaget VIBO (samma skattebetalares pengar) köpa hyreshusföretaget i Malgovik och då naturligtvis inte för bara för den miljon som står på kommunens pantbrev utan även pengar till inlösen av bankens panträttigheter. Kommunens skattebetalare och allmännyttans hyresgäster hade fått betala det dyra kalaset. Vad händer nu? Kommer kommunen att göra den tokiga affär man försökte lura på det tydligen vakna fastighetsbolaget? Den dystra sanningen torde vara att Vilhelminas skattebetalare mår bäst av att kommunens politiker biter i det sura äpplet och betalar panten på 1 milj. Då vet man då att det slutar med en milj och inte flera miljoner.

Politiker ska inte syssla med affärer med kommuninvånarnas gemensamma pengar som riskkapital. Vill de inte satsa sina egna pengar ska de låta bli! Amen!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Gunnarn inlandets flygplats

Av , , 8 kommentarer 7

John-E Mårdner Lycksele har skrivit en insändare i V-K som är det klokaste i ämnet flygplatser jag läst på åratal. Problemen med en flygplats ”utanför stugknuten” beskriver han klockrent och initierat. Bara detta med begravningsplatsen är ju rent horribelt. Man kan kapa ned träd men gränsen torde väl gå vid att kapa gravstenar.

I Helgeland i Norge bygger man en storflygplats för hela regionen och lägger ned de små flygplatserna. Det borde gå lika bra att göra sammalunda i södra Lappland. Jag har sagt det tusen gånger. Bra tillgång till flyg är definitionsmässigt att nå närmaste flygplats inom 2 timmar. Från majoriteten av kommuncentra i södra Lappland når man Gunnarn inom 1 timme. Från Lycksele 42 minuter 30 sekunder!

Sluta gödsla mångmiljonbelopp på småflygplatserna i Lycksele och Sagadal i Vilhelmina och satsa på Gunnarn. Vi ska komma ihåg att befolkningsunderlaget i södra Lappland 36 000 inv egentligen är för litet för en flygplats överhuvud taget men avstånden till Umeå och Skellefteå är så stora att staten borde ge subventioner till EN flygplats inom överskådlig tid. Och kommunpolitikerna får sluta att se egen flygplats utanför stugknuten som ett äreminne över sig själva. Göra något klokt är bättre äreminne! Läs John-E Mårdners debattinlägg.  http://www.vk.se/1020734/gunnarn-ar-alternativet-for-flyget

Kommunen som entreprenör

Av , , 1 kommentar 13

Läste häromdagen att Vilhelmina kommun ska bygga småbåthamn i Volgsjön. Kanske finns redan småbåthamnar i de betydligt större sjöarna Vojmsjön och Malgomaj? Jag blev en aning paff när jag läste att kommunen HOPPADES att en båtklubb så småningom skulle bildas och ta över anläggningen. Fortsättningen var inte mindre magnifik. Vilhelmina kommun har beslutat köpa in 2 st kompletta trollingbåtar och HOPPAS att någon privat entreprenör så småningom tar över. Gratis? Dags att nypa sig i armen. Det ÄR inte 1 April!

Jag har sett tillräckligt av kommunpolitikers inkompetenta lekstuga med skattebetalarnas pengar för att genast acceptera Vilhelminas nya förehavanden. Hur ser förklaringen ut? Tänker man vidare i samma spår kunde man tänka sig att Storumans kommun köper in ett par trafikflygplan med FÖRHOPPNINGEN att någon lokal entreprenör så småningom tar över. Gratis? Samtidigt kan man öppna flygplatsen för trafik med FÖRHOPPNINGEN att någon lokal entreprenör så småningom tar över. Gratis? Kommuner ska inte investera stora summor på infrastruktur med FÖRHOPPNINGEN att kunder strömmar till och någon lokal entreprenör FÖRHOPPNINGSVIS tar över. I min värld investerar man inte utan att intäkterna är säkrade genom kontrakt och liknande. Och kommuner ska inte leka företagare utan låta näringslivet driva företag. Det är där kompetensen finns!

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Bunta ihop kommunerna bara!

Av , , 5 kommentarer 8

Ämnet kommunsammanslagningar är aktuellt igen. Det är bara att konstatera att vi nått vägs ände och inte klarar skola och omsorg längre i små glesbygdskommuner. Framförallt äldreomsorgen slukar alltmer pengar pga att andelen äldre blir större och att vårdtyngden ökar.  Detta är ingen hemlighet för den som följer utvecklingen. Vi måste börja med sammanslagningsförberedelserna redan nu innan vi har ett omöjligt läge inom kärnverksamheterna.

Staten måste peka med hela handen för frivilligvägen tycks vara blockerad av kommunpolitiker som som ser kommungränsen som en militär motståndslinje. Mycket fagert tal ändrar inte mycket på det. Kommunalförbund kan vara bra när det gäller samverkan på enstaka områden men blir otympligt och svårkontrollerbart för de olika kommunfullmäktige om nästan all verksamhet skall vara bedriven av olika kommunalförbund. Södra Lapplands 7 kommuner är nu nere på totalt 35 000 invånare vilket väl är ett minimiantal invånare för en bärkraftig kommun. Samverkansandan mellan de sju är inte särskilt väl utvecklad. Vilhelmina och Dorotea vänslas med Strömsund i Jämtland. Sorsele och Malå vänslas norrut med Arjeplog och Arvidsjaur. Storuman har då bara snälla Lycksele att vänslas med.

Södra Lappland borde slås ihop till en kommun vilket skapar en någorlunda styrka i umgänget med Umeå och Skellefteå. Tänker vi turistiskt kunde denna nya kommun kallas Södra Lapplands kommun. Mycket stora belopp skulle sparas på effektivisering av ledningsfunktioner och samordning av gymnasieskolor och komvux mm och det blir lättare att rekrytera kvalificerat folk till chefsposterna. Ska man tro enskilda yttranden in i TV-kameror finns ett stort motstånd hos de politiker som har välbetalda uppdrag, kommunalråd och liknande. Man sågar inte av den gren man sitter på.

Staten får bli den nödvändiga katalysatorn. Enligt Lennart Holmlund är man på full gång i Finland med kommunsammanslagningar och även på andra håll.

Vilhelminapolitiken

Av , , 1 kommentar 16

 

I V-K 3 aug levererar professor Per Sjölander en tänkvärd analys av hur den kommunala politiken i Vilhelmina fungerar. I många stycken är analysen klockren. Han säger t ex "oförmåga att hantera komplexa samhällsproblem, konserverande värdesystem och en god portion självtillräcklighet".

Tyvärr så finns nog dessa egenskaper i högre och mindre grad i många små glesbygdskommuner av i dag. Vem har inte hört talas om självgodheten i Nordmaling eller omsättningen på chefstjänstemän i Dorotea t ex? Men Vilhelmina utmärker sig negativt t o m i den församlingen genom den konfliktlusta som finns hos några politiker. I stället för rim och reson försöker dessa politiker alltid få in "sista råsopen".

Eftersom tidningsmedia har abdikerat från bevakningen av kommunpolitiken i inlandet kan politikerna hålla på med sina "affärer" utan större risk att straffas i val. Den röstande allmänheten känner inte till hur psalmerna gått och politiker som "ställt till det" sitter kvar i sina positioner. I t ex Storuman sitter de politiker kvar som satsade 25 milj av kommuninvånarnas pengar på eget flyg i Gunnarn i 1½ år i trots mot staten. Kommunen förlorade naturligtvis den kampen. Det behövdes ingen större begåvning för att inse det. Nu gamblar samma politiker på elförsäljningsmarknaden med risknivåer på 10-tals miljoner. Kan man ha förtroende för sådana politiker som anser att våra surt förvärvade skatteslantar är riskvilligt kapital på marknader som politikerna i fråga inte begriper????

Klicka på länken nedan för att läsa Per Sjölanders debattinlägg.

http://www.vk.se/676509/kommunledningen-i-vilhelmina-bar-ansvaret-for-negativ-utveckling

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Utredning av flygplatser

Av , , 9 kommentarer 14

 

Jag har efterlyst någon form av utredning av samhällsnyttan med 4 st flygplatser för södra Lapplands befolkning på snart bara 37 000 inv.  Hur kan man då räkna på sådant? Jag gjorde ett försök till kalkyl för 2-3 år sedan men OK jag försöker en gång till. Ännu har ingen försökt visa en bättre kalkyl än min. Vad är marginalnyttan med fler än en flygplats på denna lilla befolkning? Statens definition på tillgång till flyg är att man ska kunna nå en flygplats inom 2 timmar vilket gäller för hela Sverige. Här utesluts Hemavan från möjligheterna att vara den enda flygplatsen för södra Lappland. Vilhelminabor och Lyckselebor hinner inte inom 2 timmar. Hemavanflyget är viktig för turismen och Tärnaby-Hemavan är ett snabbväxande turistcentrum så att den flygplatsen kanske har en framtid och jag utelämnar Hemavan från vidare diskussion. Inte minst för att den upphandlas och bekostas av staten.  För Storuman, Lycksele och Vilhelmina klaras 2 timmarsgränsen med stor marginal även om endast en flygplats trafikeras.
Vad är då marginalnyttan för resenären av att t ex Gunnarn trafikeras. Enligt det som gällde förra året med mellanlandning i Kramfors tjänade en Storumanbo 5 minuter till Arlanda jämfört med flyg från Vilhelmina. Jämfört med Lycksele några minuter till. Överhuvud är det så liten förtjänst i tid att jag vill kalla marginalnyttan för = 0. Om känslolivet påverkas positivt, vilket det tydligen gör, så hör det i alla fall inte hemma i en kalkyl. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo eller Vilhelminabo av att ha egen flygplats? Det är bara att räkna på samma sätt och jag överlåter det åt läsarna.
För besökande personer kan man räkna på samma sätt, vad är marginalnyttan med det ena och andra. Redan nu måste jag konstatera att förmodligen går det inte att räkna hem några kommunala förtjänster för Storuman  med att i rådande läge satsa kommunala driftsmedel på eget flyg i Gunnarn i trots mot staten. Men vi kan räkna OM det skulle ge kommunala intäkter via kommunalskatten. En helårsanställd betalar ca 55 000 kr i kommunalskatt. För att dra in 1 milj/år behövs 18 st helårsanställda i besöksnäringen i Storumanområdet. För att dra in 6 milj/år behövs 108 st helårsanställda. Vars anställning helt och hållet beror på befintligheten av en flygplats i just Gunnarn! Och att vederbörande besökare INTE  hade kommit till Storuman om endast flygplatserna i Lycksele och Vilhelmina stått till buds. Jag tror inte jag överdriver om antalet helårsarbeten i besöksnäringen p g a flyg i Gunnarn kan räknas på ena handens pekfinger. Observera att kommunalskatten från de anställda i flygverksamheten inte ska medräknas här då det inte är en kommuns huvuduppgift att ha anställda eller att bedriva rikstrafik. Det är en annan sak med gymnasiet eftersom kommunen är pliktig att betala för gymnasieutbildning och att skicka elever till andra kommuner innebär att avgifter ska betalas till annan kommun. Men det är en annan femma. Om staten betalar hel eller viss del av lönerna till flygplatspersonal kan man räkna in kommunalskatten för dessa anställda i vågskålen. 55 – 60 000 kr per st.
En del har hävdat sedan okt 2008 att om vi bara satsar hej vilt och håller ut så ska staten falla till föga och upphandla flyg i Gunnarn. Staten ska GE SIG och vi ska VINNA. Detta har inte inträffat och kommer inte att inträffa och pengarna minst 22 milj är felsatsade driftsmedel. Det är statens (regionens) sak att stå för tillgång till flyg för södra Lapplands invånare.  Staten har sent omsider insett att det är utmanande med 3 st flygplatser Gunnarn, Lycksele och Vilhelmina. Nu fegar man och upphandlar Lycksele och Vilhelmina . Har man gjort det enda rätta och valt en flygplats torde Gunnarn ligga bäst till. Hade samma summor som Storuman förött  på flyg utan marginalnytta satsats på att subventionera bussresor kunde kommunens medborgare åka buss gratis ToR Umeå i ett stort antal år.

Det skulle vara intressant att se en samhällsekonomisk utredning av vad en storsatsning på nya landningsbanor i Vilhelmina har för effekt på sysselsättning och kommunal ekonomi. Som jag visat måste varje miljon i driftskostnader/underskott motsvaras av 18 st anställda som har sin helårsanställning helt och hållet på grund av att turister kan landa på Sagadal. De turister som åker buss, bil, tåg eller landar i Lycksele, Hemavan eller Umeå kommer ju ändå. Ett par hundra helårsanställda torde det röra sig om. Var skulle dessa återfinnas? Om staten upphandlar och betalar underskotten är det väl bara att gratulera.

Och den sista och väsentliga frågan. Hur har Storumans kommun kunnat dra på sig sådana enorma kostnader utan tillstymmelse till kommunalekonomisk utredning? Varför utnyttjas inte expertis? Vi har ju ett universitet med ekonomisk och regional forskning i vårt eget län!
Anonym pajkastning i kommentarspalterna av folk som påstår sig vara positiva men inte har något intelligent märkbart att komma med är på den nivå som man väntar sig av individer som är bundna i ett snöre vid en liten koja. Anklaga folk för att ha sitt ursprung i Stockholm som vore det mindrevärdigt  t ex! Med sådana töntar som anonymt spyr ur sig i kommentarspalterna skulle vi behöva många fler inflyttare från Stockholm i vår kommun!  Gärna med akademisk utbildning men framför allt med bildning och folkvett. Men är det lockande att komma hit om man får nedanstående granne. Den som framförallt sett vad den skriver som döljer sig bakom signaturen ”Britta” förstår exakt vad jag menar.
9 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Marginalnyttan av en flygplats

Av , , 8 kommentarer 18

I kostnads- och intäktsanalys brukar man tala om marginalnyttan av någonting t ex ett extra kilo fläsk när man är proppmätt. Om vi tänker oss att i södra Lappland finns en enda flygplats, Gunnarn och så kalkylerar vi på byggande av en ny flygplats i Lycksele. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo? Antagligen att tjäna 25 minuters restid till flygplatsen. Vad är dessa minuter värda? 200 miljoner i investering?

Vad är marginalnyttan av att bygga en flygplats i Vilhelmina under samma förutsättningar? Här är tidsvinsten kanske 40 minuter om vi tänker oss en ny vägstump tvärsöver landet öster om Pauträsk. Skall det byggas en ny flygplats i Vilhelmina för kanske uppåt en miljard ställer vi samma fråga. Är dessa 40 minuter till flyg värda 1 miljard i investering?

För att klargöra vad vi talar om kan nämnas att statens definition på godtagbar tillgång till flyg är att nå flygplats inom 2 timmar!! För många miljoner svenskar och många företag, stora som små, är tiden till flyg uppåt 2 timmar. Detta gäller t ex en stor del av Stockholmsområdet.

Vi kan också vända på resonemanget. Vi tänker oss att vi i södra Lappland har 4 flygplatser, Lycksele, Gunnarn, Vilhelmina, Hemavan. Vad är marginalförlusten av att Rikstrafiken lägger ned trafik på Gunnarn? För en Storumanbo blir det  en tidsförlust till Vilhelmina på netto ca 25 minuter. Till Lycksele blir tidsförlusten ca 40 minuter. Är dessa 25 – 40 minuter värda 7 – 10 miljoner per år av pengar som borde gå till välfärdens kärna enligt det huvuduppdrag som kommunens politiska ledning har? Eftersom mellanlandning avses ske i Kramfors med tidsförlust Storuman – Stockholm på 20 minuter. Då blir kalkylfrågan. Är dessa 5 minuters tidsvinst till Stockholm värda 7-10 milj per år? Miljoner som verkligen behövts och behövs i kommunens kärnverksamheter år 2009 och framåt.

Ska en enskild flygplatskommun obstruera mot Rikstrafiken när Rikstrafiken lägger ned reguljär trafik på en av södra Lapplands 4 flygplatser och starta eget linjeflyg vilket ställer till stora problem för Rikstrafiken och dess upphandlingar och kostar staten 10-tals miljoner? Jag tycker det är nästan lika galet som om en enskild kommun börjar med egen Länstrafik med buss på kommunens skattebetalares bekostnad i konkurrens med Länstrafikens busstrafik. Kan man tänka sig att skicka med 1100 kr av skattebetalarnas pengar till varje flygbiljett  vore det ju logiskt att starta egen Länstrafik och bjussa på någon hundring till varje bussbiljett.

Jag tycker att man kan dra slutsatsen att flygplatsstrukturen i södra Lappland är fullständigt vanvettig med hänsyn till behovet som uttrycks i termen "tillgång till flyg". Här är terrängen nedgödslad med flyg och jag träffar åtskilliga människor från övriga delar av landet som inte fattar vad vi håller på med. Marginalnyttan av två flygplatser som byggts i två av kommunerna motsvarar på intet sätt investeringar och driftskostnader. Men nu är det som det är och Rikstrafiken och därmed staten har beslutat att Gunnarn är den första flygplatsen som offras och då är det bara att förhålla sig till den situationen och inte till någon önskad icke existerande situation.

Framförallt är det helt obegripligt att starta en fight mot Rikstrafiken med insatsen 10-tals miljoner kronor som är avsedda att användas till skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer, fritidsverksamhet för ungdom, kultur, turismutveckling mm mm.  En hel del av dessa miljoner har släpats ihop av folket Slussfors och västerut och flygslöseriet är en av anledningarna till våra tråkiga öst – västmotsättningar. Gick miljonerna till badhus i Storuman gick det väl att försvara men detta, det blir bara för mycket! Det är en politisk skandal i denna kommun  som kommer att gå till historien. För nu är det väl äntligen slut och historien kan börja skrivas.

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,