Etikett: vattenkraft

Messaure o vindkraft

Av , , 3 kommentarer 11

Ett TV-program om vattenkraftsutbyggnaden i Messaure som sändes 2010 går i repris i dagarna i SVT. Det får mig att fundera över alarmismen i sociala medier om vindkraftsutbyggnaden i vår ständigt glesnande glesbygd. Det låter som om landskapet förstörs för evärderliga tider, oväsendet från vindkraftsverken beskrivs som outhärdligt och fula sägs dessa smäckra skapelser också vara. Det finns också en eländeskatalog på sociala medier som successivt byggs på så att den i dessa dagar nått ofantlig storlek. Det mesta är grova överdrifter och ibland rena osanningar. Hysterin har nu också nått DN:s ledarredaktion.

Den miljövänliga vattenkraften sätts inte ifråga därför att en utdöende minoritet av folket var med på tiden det hände. De flesta ser idag ett landskap beväxt med skog vid kraftstationer, dammar etc. ”Men så har det väl alltid sett ut!” Vid lågvatten tidig vår ser man vilka vattennivåskillnader som skapats men när turistsäsongen börjar är vattenmagasinen fyllda. ”Så har det väl alltid sett ut”. Vindkraftverken behöver en mindre slätgjord yta och ett betongfundament som inte påverkar landskapet mer än ett ordinärt villabygge. Till detta kommer vägar som skogsägarna ser som en tillgång vid framtida skogsavverkningar och skogsvård. Tas verken bort i en framtid kommer snart ingen se att de överhuvudtaget funnits!

Messauremagasinet dränkte byar och befolkningen tvingades bort. Liknande scener utspelade sig överallt där vattenkraften byggdes ut. Vid utbyggnaden av Umeälvens övre lopp dränktes t ex byn Rönnbäck med butik, bönhus och skola och befolkningen tvingades bort. Jag har själv lagt ut nät i sjön därstädes och några meter under båten kunde jag se husgrunder av bostadshus och ladugårdar där jag några år tidigare vandrat, träffat folk, arbetat och handlat i butiken. Fram till 1989 bestämdes värdet på jord- och skogsbruksfastigheter av Lantbruksnämnden i varje län och dessutom vem som godkändes som köpare. Marknaden var satt ur spel och de fastigheter som löstes in av Vattenfall betalades inte ens i närheten av dagens priser men den engångssumma som erhölls räckte till köp av likvärdig jord- och skogsbruksfastighet. En del köpte istället ett ofantligt dollargrin som hette Ford Edsel. Efter 10 år ägde man en gammal rostig bil som knappt någon ville köpa. Det var då dags att dra söderut till industrijobb.

Vi som växte upp under denna epok såg följderna av en total omskapelse av naturen. För senare generationer är väl denna omskapelse detsamma som ”naturen”.

TV-programmet Messaure är ett viktigt historiskt dokument om vårt behov av el och vilka uppoffringar som måste göras. Allting har ett pris! Programmet borde vara ett utmärkt inslag i alla diskussioner om olika sätt att producera el.

3 kommentarer
Etiketter: , , ,

Vindkraft billigast

Av , , Bli först att kommentera 4

Enligt nya studier har vindkraft lägst produktionskostnad av tillgängliga energikällor vid nybyggnad. 45-50 öre per kwh. Kärnkraft 55 öre per kwh och då inräknas inte försäkringskostnader eftersom dessa undantagsvis för kärnkraft  belastar staten, d v s du och jag. Försäkringspremien för kärnkraft skulle bli astronomisk och knappast något försäkringsbolag skulle drista sig till att ge sig in i de risktagandena.

Vattenkraft och kolkraft är egentligen billigast men dessa energikällor är bortvalda av olika skäl för byggnad av nya anläggningar. De som får adrenalinattacker och hög hjärtverksamhet vid åsynen av vindkraftverk får nog finna sig i att dessa kommer att synas i årtionden framåt. Minst! Kanske vindkraftskepsar med lång skärm kan vara till hjälp om nu folk begriper att kepsen skall bäras rättvänd. Ingen går ju heller i skor vända bak och fram. Eller paraplyer upp och ned.

 

http://news.cision.com/se/elforsk-/r/elforsk–vattenkraft-och-vindkraft-billigast-att-bygga%2Cc9682524

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Rovfisket på lax

Av , , 2 kommentarer 8

Intressant Uppdrag Granskning i kväll. Handlar om det galna i att vattenkraftsbolagen klarar sig undan sitt ansvar tack vare vattendomar som bygger på drygt 100-årig lagstiftning. Undantagsvis finns laxtrappor och inte alls anordningar så att smolten kan vandra tillbaka utan att bli rutten fiskfärs nedanför turbinerna.

Programmet handlar också om"husbehovsfiskare" vid älvmynningarna som fortfarande öser upp lax i motbjudande skala med fasta fångstredskap. Stora bukar måste de ha, de s k husbehovsfiskarna. Jättebukar!! I fjällen är det många som missbrukar sina nätfisketillstånd som Länsstyrelsen tillhandahåller. "Husbehovsfiske" med nät som pågår i stort sett året om. Stora bukar måste de ha… Jättestoooora!! Andra "husbehovsfiskare" har s k trollingbåtar med en skog av spön  som går fram likt slåttermaskiner och mycket lax och öring tar de upp. Sportigt fiske??? De kunde lika gärna släppa sjunkbomber och ta upp fisken med håv. Stoora bukar måste de ha. Jättestora!!!

Sverige har unika möjligheter att bli turistfiskeparadis, både på lax och röding-öring. De här konstiga turisterna som släpper tillbaka fiskarna de får genererar många arbetstillfällen. Rovfisket som pågår efter lax och fjällfisk genererar inga arbetstillfällen. Numera kan man köpa odlad lax-öring röding, som smakar ganska bra faktiskt, för en ganska billig penning. Det husbehovsfiske som bedrevs för 100 år sedan hade stor betydelse för att det skulle finnas mat på bordet i barnrika familjer. Nu finns inte det behovet sedan årtionden tillbaka.

En fisk som fångas många gånger genererar mycket pengar per kg, långt mer än om den äts upp som "husbehovsfisk". Den som tror att jordbruksministern och Sveriges riksdag ska ta fasta på detta enkla faktum tror nog förgäves. Tänk att det ska vara så svårt att anpassa sig till moderna tider, särskilt om de moderna tiderna pågått i minst ett halvt sekel.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Bygdeavgiftsmedel slutet?

Av , , 2 kommentarer 6

En statlig utredning föreslår att  förordningen om bygdeavgiftsmedel ska skrivas om så att en stor del av de årliga pengarna går till vattenvård och liknande. Bygdeavgiftsmedlen tillkom  i samband med de stora utbyggnaderna av vattenkraften som en kompensation till de bygder som fick sina näringsförutsättningar raserade. För Storumans del tror jag att det rör sig om 10 – 11 miljoner per år. Jokkmokks kommun skulle t ex få större delen av sin investeringsbudget bortsopad. Utredningsförslaget är med andra ord ett dråpslag mot vattenkraftskommunerna.

Utgifter för att vårda vattenmiljöerna bör kunna bekostas av vattenkraftsföretagen som tack vare oligopolkonkurrens går med vinster som för tankarna till sedelpressverksamhet. I en tid när vattenkraftskommunerna får allt svårare att klara sin ekonomi är det svårt att förstå tankarna bakom utredningsförslaget. Är tanken att påskynda avfolkningen av glesbygd är det säkert ett bra förslag. Eller spekulerar man i att de generationer som upplevde vattenkraftsepoken håller på att dö ut och att därmed det kollektiva minnet av den stora landskapsomvandlingen håller på att blekna bort?

Berörda kommuner går nu till motoffensiv och vi kan bara hoppas att övriga Sverige inser det orättfärdiga i detta påhopp på vår landsända.

2 kommentarer
Etiketter: , ,