Etikett: enkönad skola

Kvinnodominans i skolan

Av , , 4 kommentarer 2

Enligt nya uppgifter går 38 % av männen vidare till högskolestudier och motsvarande andel för kvinnor är 62 %. Det är siffror vi måste ta på största allvar. När man tittar på program i SVT2 där olika personer uppträder som experter och forskare i olika ämnen frapperas man av den stora kvinnodominansen. Andelen kvinnor som går vidare till forskarutbildning är också större än för män.

Det är också numera en verklighet att tjejer får högre betyg på gymnasiet än killar.

Vad har orsakat detta? Jag tror att man måste gå tillbaka några årtionden för att försöka förstå.

1. Skolan har blivit i det närmaste enkönad, först grundskolan och nu ser vi samma utveckling i gymnasiet. Killarna får allt färre manliga förebilder att relatera till i skolan.

2. Huvudorsaken till den totala kvinnodominansen är att lärarna på högstadiet och gymnasiet under flera årtionden åkt rakt ned i källaren lönemässigt i relation till andra yrken, särskilt om man beaktar livslönen efter amortering på studielånen. I bruksorterna kunde killarna strunta i att anstränga sig i skolan och efter avslutad grundskola genast få jobb på bruket med högre lön än sina lärare. Killarna har sett detta och är så pass smarta att de satsar på det som ger bra inkomster. I motsats till detta har tjejernas enda chans varit att anstränga sig i skolan och studera vidare för att skaffa sig en anständig levnadsstandard. För knappt 60 år sedan var lönen för en läroverksadjunkt och en riksdagsman ungefär lika stor, nu har riksdagsledamöterna dubbelt så hög lön!

3. Den stora flyktingvågen det senaste åren från främst Afghanistan har innehållit en stor andel killar som haft svårt att kvalificera sig för högskolestudier av förklarliga skäl, men det är en liten del av förklaringen. Utvecklingen i skolsystemet har ju pågått i årtionden!

4. Attityderna i befolkningen har naturligtvis också betydelse. Så länge jag minns, åtminstone sedan 1960-talet, har det ansetts töntigt för killar att anstränga sig och vara duktig i skolan. Plugghäst har inte varit en speciellt uppskattande beteckning från skolkamraterna. Jag återkommer till detta med livslönen. Det är fortfarande så att många mansdominerade yrken, som kräver gymnasieexamen på yrkesprogram, ger högre lön och betydligt högre livslön än yrken som kräver högskoleexamen. Killarna är kanske väldigt smarta som väljer bort högskolestudier.

5. Pedagogiken anses inte vara anpassad för killarna i skolan. Kan nog vara så när man snart måste använda förstoringsglas för att hitta manliga lärare i skolan.

6. Lönenivelleringen har enligt min mening gått för långt och världens högsta marginalskatter är inte heller bra för en  arbetsmarknad som behöver attrahera skarpa hjärnor, även från utlandet.

 

Läraryrkets popularitet sjunker

Av , , 4 kommentarer 0

Vi är nu nere i ett läge där det finns en sökande per utbildningsplats på lärarhögskolorna. Med andra ord kommer man in på minimikraven. Frågan är om samhället inte måste sänka minimikraven till bottenkrav för att få tillräckligt antal sökande framöver. Det kanske snart räcker med att kunna räkna ut hur många bananer man får för en tjuga på Konsum för att komma in på lärarhögskolan.

Läraryrkets status och läraryrkets löneläge ger en mycket tydlig signal från samhället. Skolan är inte viktig för vår välståndsutveckling. Skolan är inte viktig för vår samhällsutveckling. Skolan är inte viktig för våra barn.

Ansvaret för löneutvecklingen och arbetsvillkorsutvecklingen ligger hos kommunerna och SKL. De har bara fortsatt med den nedmontering av läraryrket som staten inledde omkring 1970  och som SKL  och kommunerna fortsatt med efter 1990 i accelererad skala. En av följderna av bristande karriärmöjligheter i yrket och en lön som många skäms för att avslöja för sin omgivning är att skolan är på väg att bli lika enkönad som vårdyrket. Det är synnerligen obra för eleverna av flera skäl som jag inte går in på här.

Från statsministern till minsta lilla obetydliga kommunalråd betygas att skolan är viktig, löneläget för lågt, resultaten för dåliga etc etc. Men vad görs i praktiken för att lösa problemet? Rätt svar: Skvatt ingenting. Noll, noll, noll, noll!  SKL fortsätter på det spår de inte kommer ur. Inlärd hjälplöshet!

Jan Björklund skulle vilja göra något åt lärarlönerna men är bakbunden till händer och fötter. Det är SKL och kommunerna som bestämmer. Och moderaterna tvår sina händer och vill inte låta staten återta ansvaret för lärarlönerna. Hos moderaterna finns inget att hämta. De blir alltmer förvaltare av det bestående inklusive att i förväg säga blankt nej till OS i Östersund innan ens ett förslag är lagt fram. Sagt som en utvikning.

Min spådom när det gäller löneutvecklingen för lärarna står fast. Det kan bara bli sämre om inget radikalt görs. Och det är staten som måste göra det.