Etikett: Lärarlöner

Lärarnas löneträsk

Av , , 3 kommentarer 3

Läraryrket är nu inte mer attraktivt än att man kommer in på lärarhögskolorna med synnerligen medelmåttiga betyg, om ens det.  När de nykläckta lärarna sedan börjar jobba har de en magnifik skuld i form av studielån att betala med en lön som ungefär motsvarar vad vem som helst tjänar utan att ha satsat på tidsödande kvalificerade studier. Livslönen efter skatt och ränta-amorteringar blir därefter. D v s skandalöst låg både i nationellt och internationellt perspektiv. De intelligenta och duktiga eleverna i gymnasiet har noterat vad som gäller och satsar på andra yrken än läraryrket. Detta är rent ut sagt samhällsskadligt på sikt.

Läraryrket har åkt hissen nedåt  under 40 år och tappat uppåt 2 % årligen reallönemässigt. Den satsning på 5 % mer till lärarna under 5 år som gjordes för 10 år sedan blev ett slag i luften. Reallönetappet fortsatte i full styrka även under denna tid. Årets löneavtal där lärarna får 4,2 % gör inget åt grundproblemet att studenterna väljer bort läraryrket. SKL kommer inte att kunna fixa något återställande av vikt eftersom det skulle behövas betydligt mer åt lärarna i många år framåt. Vilken lön som får duktiga studenter att åter tävla om plats på lärarhögskolorna kan diskuteras. Jämför man med övrig arbetsmarknad borde gymnasielärare i teoretiska ämnen efter några yrkesår  ha minst 15 000 mer i månadslön än idag vilket innebär ca 42 000 kr. Då skulle vi få fler än 2 st studenter i hela Sverige som påbörjar utbildning till kemilärare!

Eftersom SKL inte fixar detta får staten ta sitt ansvar. Endera genom att ta tillbaka arbetsgivaransvaret för lärarna (bäst) eller att genom riktade insatser till kommunerna återställa läraryrkets status. Det handlar om en engångssatsning på drygt 5 miljarder och sedan att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt löneläge. Det blir intressant att se hur länge strutsen-staten-SKL orkar hålla huvudet kvar djupt nedborrat i sanden.

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-lararnas-loner-hojas-med-10-000-kronor

3 kommentarer
Etiketter: , , ,

Läraryrkets popularitet sjunker

Av , , 4 kommentarer 0

Vi är nu nere i ett läge där det finns en sökande per utbildningsplats på lärarhögskolorna. Med andra ord kommer man in på minimikraven. Frågan är om samhället inte måste sänka minimikraven till bottenkrav för att få tillräckligt antal sökande framöver. Det kanske snart räcker med att kunna räkna ut hur många bananer man får för en tjuga på Konsum för att komma in på lärarhögskolan.

Läraryrkets status och läraryrkets löneläge ger en mycket tydlig signal från samhället. Skolan är inte viktig för vår välståndsutveckling. Skolan är inte viktig för vår samhällsutveckling. Skolan är inte viktig för våra barn.

Ansvaret för löneutvecklingen och arbetsvillkorsutvecklingen ligger hos kommunerna och SKL. De har bara fortsatt med den nedmontering av läraryrket som staten inledde omkring 1970  och som SKL  och kommunerna fortsatt med efter 1990 i accelererad skala. En av följderna av bristande karriärmöjligheter i yrket och en lön som många skäms för att avslöja för sin omgivning är att skolan är på väg att bli lika enkönad som vårdyrket. Det är synnerligen obra för eleverna av flera skäl som jag inte går in på här.

Från statsministern till minsta lilla obetydliga kommunalråd betygas att skolan är viktig, löneläget för lågt, resultaten för dåliga etc etc. Men vad görs i praktiken för att lösa problemet? Rätt svar: Skvatt ingenting. Noll, noll, noll, noll!  SKL fortsätter på det spår de inte kommer ur. Inlärd hjälplöshet!

Jan Björklund skulle vilja göra något åt lärarlönerna men är bakbunden till händer och fötter. Det är SKL och kommunerna som bestämmer. Och moderaterna tvår sina händer och vill inte låta staten återta ansvaret för lärarlönerna. Hos moderaterna finns inget att hämta. De blir alltmer förvaltare av det bestående inklusive att i förväg säga blankt nej till OS i Östersund innan ens ett förslag är lagt fram. Sagt som en utvikning.

Min spådom när det gäller löneutvecklingen för lärarna står fast. Det kan bara bli sämre om inget radikalt görs. Och det är staten som måste göra det.

4 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Usla lärarlöner I Sverige

Av , , 2 kommentarer 4

Enligt en undersökning av Lärarförbundet ligger svenska lärarlöner mycket lågt, både i jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden och i en internationell jämförelse. Det bekräftar bara vad man kan se och höra med egna ögon och öron. Så småningom får detta svåra skadeverkningar eftersom man får vad man betalar för. Resultaten i den svenska skolan har försämrats under lång tid samtidigt som läraryrket blivit allt mindre lockande för duktiga studenter, i synnerhet manliga duktiga studenter. Denna utveckling har pågått i minst 30 år!  Någon klocka som ringer??

Införandet av individuella löner var rätt väg att gå men kommunerna har inte kunnat förvalta de möjligheter detta ger att höja topplönerna så pass att det ger draghjälp för även medellönen. Ska lärarlönerna fortsätta att vara kommunaliserade tror jag att det är kört. Lärarlönerna i Sverige ligger nu i jämnhöjd med Sloveniens löneläge. Men hur länge? Jag tror vi fortsätter hissen nedåt.

Statsråd och kommunförbund ställer "hårda krav" på skola och lärare för att visa att skolan är ett viktigt område för Sverige. Inget fel i det om man är beredd att betala. Köper man en elektrisk borrmaskin för 139 kronor är man bra dum om man sedan påstår att man "ställer höga krav". Man får det resultat man betalar för.

Högre lärarlöner

Av , , 7 kommentarer 8

Lärarförbundet visar hur lärarna under 50 år släpat efter i löneutvecklingen vilket fått till följd att männen överger läraryrket. I dag är bara var fjärde lärare i grundskolan man och från förskola t o m åk 6 är kvinnodominansen total. På gymnasiet är samma utveckling på väg. Lärare inom naturvetenskap, teknik och företagsekonomi måste vara rena idealister för att välja läraryrket. I näringslivet är lönerna minst 10 000 kr högre per månad  redan efter några år. I slutskedet av karriären är löneskillnaderna ofta ofantliga. En  gymnasierektor i Umeå tjänar mindre än en gymnasieingenjör som jobbar på Vattenfalls olika regleringskontor. Något måste göras, men när?  När även gymnasielärarna till över 90 % består av kvinnor?

Det som gör utvecklingen en smula problematisk är att skolan har en fostrande och danande roll och då är det viktigt att den 12 år långa skoltiden inte tillbringas i en skola med lärare och personal bestående av uteslutande ett kön.

Jag finner några orsaker till att det blivit som det blivit.

1. Under tiden lärarna var statstjänstemän behölls tarifflönerna alldeles för länge. Individuella löner skulle ha genomförts redan på 1970-talet när andra yrkesgrupper inom stat och kommun började lämna tarifflönesystemet.

2. Kommunaliseringen i början på 1990-talet påskyndade hissen nedåt trots att individuella löner började införas. Lönemässigt är kommunaliseringen en katastrof för lärarna. Det är bara att titta på utvecklingen som varit och är.

3. Den allmänna lönenivelleringen som Sverige är världsbäst-sämst på  beroende på vilka preferenser man har. I denna process utgjorde skolan en egen värld, alla inom skolan skulle ha lika lön oavsett utbildningsnivå och vad man gjorde. Problemet med denna avskildhet från övriga arbetsmarknaden blev synlig när det inte gick att rekrytera yrkeslärare. En byggnadsarbetare tjänade kanske 10 000 mer i månaden än en byggnadslärare. Men i regleringssamhället fixade man även detta något så när. Yrkeslärare fick segla ifrån skolans övriga lärare lönemässigt, som ett undantag. I en internationell jämförelse är också svenska lärarlöner unikt låga. Jämför vi här skolledarnas löner är skillnaderna uppseendeväckande.

4. Minskad utbytbarhet med övriga arbetsmarknaden. En lärare på högstadium – gymnasieskola är numera mycket mer specialiserad än förr. Filosofie kandidater och filosofie magistrar hade ofta en kompetens som kunde ge chans till många andra jobb på arbetsmarknaden. En uttunning av ämneskunskaperna gör detta svårare. Men undantag finns.  När en lärare går till en marknadsförings- eller personalavdelning på ett företag får han/hon oftast betydligt högre lön och det är väl OK.  Men när en examinerad lärare går till ett okvalificerat jobb på en massafabrik och får högre lön än som lärare har det väl spårat ur.