Etikett: glesbygdskommuner

Nya hyreshus i glesbygdskommuner

Av , , 1 kommentar 6

Nya hyreshus planeras i glesbygdskommuner p g a bostadsbrist. Bostadsbristen tycks mest orsakas av flyktingströmmen och inte av att befolkningsminskningen plötsligt avstannat. Enligt mediauppgifter är arbetslösheten bland invandrare i t ex Stockholmsområdet 5,5 % och i många glesbygdskommuner långt över 50 %. Flyktingarna placeras ut helt utan beaktande av arbetsmarknaden i aktuella kommuner.

Vad jag menar är att glesbygdskommunerna bör ta det sakta i backarna. De flyktingar som får uppehållstillstånd torde ganska snart flytta från arbetslöshet till orter där det finns möjligheter att få jobb. Jag är rädd för att glesbygdskommunerna återigen bygger hyreshus som efter ett antal år visar sig vara helt obehövliga och en ny rivningsvåg inträffar.

Är problemen akuta bör kommunerna enligt min mening söka andra lösningar, vilket också sker på sina håll. Kanske flyttbara baracker kan vara en del i detta?

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Ska landsbygden leva?

Av , , 1 kommentar 7

Länsrådet Lars Lustig skrev en intressant debattartikel i ämnet i V-K 2016-03-30. Se länken nedan. Jag håller i stort sett med. Folkminskningen i glesbygdskommunerna i inlandet är i princip lagbunden och jag tycker inte att det är värt att gråta sig till sömns varje kväll för det. Glesbygdskommunerna får uppåt hälften av kommunalskatten via skatteutjämningen från staten. De pengarna ska garantera en acceptabel, helst bra, standard för skola och omsorg.

Vi har dels det stora gapet mellan antal födda och antal döda i våra inlandskommuner och dels ett flyttningsunderskott. Våra ungdomar föredrar att flytta till större städer efter gymnasiet för att studera eller jobba. Möjligheterna upplevs väl mycket större i den urbana miljön. Här finns också ett varierat nöjes- och kulturliv. Rent nationalekonomiskt är det till fördel för vårt välstånd att människor flyttar från lägre betalda jobb till bättre betalda jobb.

Ibland ser jag diskussioner i våra kommuner som handlar om att ”försöka få ungdomarna att stanna”. Här uppstår frågan om ungdomar och skolelever är till för lokal lokaliseringspolitik eller om ungdomarna äger sin egen framtid. Jag menar att den unga människans personliga utveckling står över vuxnas behov av att bibehålla folkmängden i kommunerna.

Professorn i regional utveckling, Anders Westin, har kommenterat ett förslag som ventileras då och då, nämligen att vattenkraften ska betala ett större antal miljoner varje år till kommuner som fått sina älvar förstörda och sina sjöar uppdämda. Westin säger bl a att det blir en orättvisa mellan kommuner som har mycket vattenkraftsutbyggnad och sådana som knappt har någon alls. Eftersom staten skatteutjämnar mellan landets rika och fattiga kommuner kan man mycket väl tänka sig att hänsyn då tas till hur mycket pengar som kommer från vattenkraften i olika kommuner.

Ett antal extra miljoner till kommunpolitikerna utöver skatteutjämningsbidraget att leka med riskerar att hamna i olika förlustprojekt. T ex förlustbringande flygbolag, förlustbringande elförsäljning till Syd- och Mellansverige, förlustbringande hotellverksamhet, snedvridande bidrag till det lokala näringslivet etc etc. Kanske ett svällande enormt gubbdagis! Efter över 40 år i kommunalpolitik har jag sett så mycket inkompetent kommunalt företagande att jag inte har minsta förtroende för kommunpolitikers opererande på marknaden.

Så hur är det tänkt att en massa vattenkraftsmiljoner ska användas? Jag tvivlar starkt på att miljonerna skulle hamna i skola-kultur, fritid och omsorg.

Vi har också sett en folkomröstning om vindkraft i Sorsele som visar att kanske hälften av glesbygdens människor föredrar en oförändrad visuell miljö framför produktion och jobb för befolkningen. Ingenting ska förändras! Basta! Jamen då så! Då är det bara att vi dör i frid, lugnt och stilla och utan åthävor!

http://www.vk.se/1680471/urbaniseringen-sker-ej-pa-landsbygdens-bekostnad