Det var länge sedan jag skrev något på bloggen och jag kan bara ödmjukt säga att det beror inte på att det inte finns saker att blogga om utan att det är bara så enkelt som att tiden har inte räckt till.

Tankarna finns där, ska jag skriva om det intressanta budgetarbetet som pågår i kommunen eller om att det föds fler barn än någonsin i Umeå och att det får konsekvenser för den förstnämnda frågan? Eller kanske skriva om bostadsbyggandet som måste öka eller om de fantastiska mötenjag fått med frivillig organisationer och volontärer som gör otroliga insatser i Umeå? Bloggen är den stora möjligheten att skriva av sig snabbt när nyheten är som mest aktuell och där brister jag emellanåt. Jag är i alla fall glad för att just du tog dig tid att läsa mina rader även om ämnet ibland inte är dagsaktuellt.

Häromdagen kunde vi läsa att jämställdhetsutskottet går ut och kräver att man börjar utreda möjliggörandet av en jämställdhetsskatt. Debattartikeln uttrycker sig lite svagare när man lägger in ett kanske borde börja utreda möjligheten. Idén provocerar vilket man kan läsa av alla kommentarer. Politiken har gränser vilket man än en gång verkar glömma bort och där tanken att det enda rätta är att styra föräldrars uttag av föräldraförsäkringen för kvinnors bästa. Det egna valet ställs åt sidan trots att politikerna i jämställdhetsutskottet bör veta mer än väl att alla familjer ser inte likadana ut och politiken ska inte säga vad som är bäst för familjerna eller barnet.

Som jag har förstått det har Jämställdhetsutskottet anlitat en reklambyrå för att gå ut med denna kampanjen och kravet på att män ska betala mer skatt bara för att de är män är inte seriöst. Frågan kommer då är det väl investerade pengar? Själv sitter jag som ledamot i kommunens personalutskott och där följer vi löneutvecklingen för de yrkesgrupper som finns i kommunen och diskuterar de skillnader som finns mellan män och kvinnor.

Det är självklart att män och kvinnor ska ges samma möjligheter och det är självklart att män och kvinnor ska ha samma lön för samma arbete. Jag tycker också att Arbetsgivare ska även underlätta för pappor att vara hemma med barn, för det tror jag är en vinst för både barn och arbetsgivare. Men tvångsdelning, nej tack!