Kategori: äldrenämnden

Politiker som kränker och gränser som passeras

Av , , 2 kommentarer 25

I platsannonser för kommunal verksamhet brukar det emellanåt stå att läsa att erfarenhet av att arbeta i en politiskt styrd verksamhet är meriterande. För den som inte arbetat inom en politisk verksamhet kanske det låter konstigt eller märkvärdigt, men inom politikens väggar kan reglerna te sig annorlunda än för den som arbetar i en privat verksamhet. Det är politiken som sätter villkoren och beslutar och för den tjänsteperson som har lagt sin tid på utredningar där slutresultatet går emot den politiska majoriteten kan räkna med ifrågasättande. Ifrågasätta är en sak, men när politiken går till personangrepp och påstår att tjänstepersonen har undanhållit fakta ja då är gränsen passerad.

Vid en snabb googling på politiker kränker tjänsteman så listas exemplen från hela Sverige. Lägg till arbetsmiljö och ytterligare exempel kommer fram. Vi behöver inte titta på andra kommuner eftersom vår egen kommun har haft ett par mycket uppmärksammade incidenter för snart elva år sedan och som jag också tidigare bloggat om. Min fundering är om definitionen av kränkning har förändrats sedan dess eller om toleransen för vad som uppfattas som kränkning eller personliga påhopp har ökat? Eller ökar toleransen för påhopp på andra om det är så att du egentligen håller med om det som sägs?

Sammanträdet den 22 februari i Äldrenämnden lämnade spår och efteråt var det många av oss närvarande som undrade vad var det som hände? Årsbokslutet med patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse skulle redovisas och när så sker är alla verksamhetschefer på plats och tillgängliga för frågor. Istället för en vanlig nämnd, dominerades rummet av en stel och i vissa stunder stressad och forcerad stämning. Det började med punkten Information uppföljning hemtjänst, det blev en informationspunkt som kom att dominera resten av dagen. Tre chefer redovisade för de uppgifter som ordförande efterfrågat i sex stycken enkla power point bilder och förslaget till beslut var att godkänna informationen. Det går bra att redovisa siffror, men siffror kan värderas på olika sätt. Frågorna som ordförande Carin Nilsson ställde är fetade:

Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag
Många synpunkter där bristen på korrekta genomförandeplaner lyftes som en brist. Den kommunala hemtjänsten kan dokumentera genomförandeplaner direkt i ledningssystemet Treserva och efter en längre satsning från kommunen på just dokumentationsombud och utbildningar har kommunen lyckats väl. Det har varit ett problem område för både intern och extern utförare, men här kvarstår vissa problem. Det var med viss förskräckelse som nämnden fick till sig att vid ett stickprov i november visade det sig att 50% av genomförandeplanerna inkom försent (mellan 3-7 månader)

Avvikelser/varningar privata utförare

Under 2023 har 28 st avtalsavvikelser rapporterats fördelade på 6 utförare, men inga varningar har utfärdats av Upphandlingsbyrån med anledning av dessa avvikelser.

Detta informationsärende fick precis den effekt som ordförande önskade, ammunition till den sidan som konsekvent arbetat mot andra utförare än kommunens egna hemtjänst. När det sedan visar sig att INGA varningar utfärdats övergick det till insinuationer och påpekanden om att de tjänstepersoner som samordnar kontakterna med hemtjänstföretagen skulle medvetet dölja fakta. (!) Felaktiga påståenden om att privata hemtjänstföretag bara etablerar sig där det finns kunderlag tydde på att de flesta S ledamöterna saknar kunskap om nuvarande förfrågningsunderlag. Majoriteten av dem verkade dock vara redo att kasta ut företagen genom fönstret och helt ointresserade av att veta mer om hur det verkligen ser ut.

Det är inte första gången som politiker saknar impulskontroll och yttrar tankar som de borde hålla för sig själv. Ibland har direktör påtalat det oacceptabla när gränser passeras, ibland ordförande. Men när ingen sa något och personangreppen tilläts fortsätta, trots att jag påtalat till ordförande att avbryta, röt jag ifrån. Det var en debatt på mycket låg nivå och där argumenten tryter kommer personangrepp och smutskastning och sakfrågan försvinner. Jag förväntar mig mer av politiker som har suttit i Äldrenämnden sedan starten 2014 och det är jag tydlig med. Äldrenämndens sammanträden är öppna för allmänheten, men denna gång var det bara kommunens egna tjänstepersoner på plats. Hade andra varit på plats hade det varit ett möte att skämmas över. Men om andra hade varit med hade det då spårat ur?

Det är bra att frågor ställs, men jag förväntar mig mer av de svaren som gavs. Det är inte vad som står i powerpoint presentationen som är det viktigaste, utan det är vad som är utelämnat. Informationen att 50% av alla genomförandeplaner var försenade i november är oroväckande, men när jag frågade hur fördelningen såg ut bland företagen fick jag veta att stickprovet var gjort på ett företag. ETT enda företag! Inte ett ord nämndes om det utan istället fick alla företagen klä skott för angreppet.

Den andra anklagelsen är kommunens uppgifter om att företagen får betalt för ej utförda insatser, men här framkom det av samordnare att trots att företag visat upp frånvarolistor så har debitering från kommunen skett till kund. Jag försvarar inte fel och fusk, men det finns inga bevis för att kommunen är felfri. Verksamheter som styrs av människor oavsett huvudman kommer alltid att behöva hantera den mänskliga faktorn. Jag beklagar att det finns ett ointresse från kommunen att upprätthålla goda relationer till företagen trots att flera företag vittnat om att de önskat mer kontakt eller kanske en förklaring när beslut varit svåra att förstå. Idag är det ca 2000 personer i Umeå som har hemtjänst och av dessa har ca 1000 personer valt annan utförare än kommunen. De är fortfarande Umebor och skattebetalare och ska förvänta sig att kommunen ska vara intresserad av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den.

Det sista ärendet på dagordningen var Äldrenämndens årsbokslut och här blir det märkligt. Informationspunkten om uppföljning av hemtjänsten var ett beställningsjobb av ordförande och det var naivt att tro att informationen endast var menad för Äldrenämnden. Aldrig förr har ett enskilt informationsärende bifogats till ett årsbokslut efter votering och trots vädjan från tjänstemän om det olämpliga att det sker. Så blev det. Informationen är nu bifogad till årsbokslutet som går vidare till kommunstyrelsen och med tanke på att 50% (av vad) är lätt att misstolka anser jag inte att kommunstyrelsen får en korrekt bild av hur det ser ut.

Vi från allianspartierna reserverade oss enligt nedan:

Reservation.

De ”fakta” som presenterades under en ny tillkommen informationspunkt på dagordningen och som nu biläggs årsbokslutet är både onyanserade och saknar konkreta svar på frågorna hur ofta de påtalade bristerna har uppstått eller hur många de är till antalet. Uppdraget från ordförande saknade helt en begäran om analys av i hur stor utsträckning avvikelserna beror på av nämnden beslutade exkluderingar som att de privata utförarna inte har tillgång till Treserva. Resultatet blir missvisande och för den oinsatte blir det lätt att tro att 28 avvikelser under ett år är många om man samtidigt inte känner till att under ett år handlar det om fler än 1000 brukare och åtta hemtjänstföretag. Dessutom utförs varje månad fler än 75 000 hemtjänsttimmar i Umeå kommun! I stället för att peka finger och smutskasta privata utförare bör Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna V och Mp vara mer intresserade av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den. För övrigt anser vi att bilagan inte hör hemma i årsbokslutet eftersom uppföljning av externa utförare sker i kvalitetsberättelsen och hanteras inte i årsbokslutet.

 

Veronica Kerr vice ordförande KD
Lotta Holmberg, M
Åke Gustafsson, C
Badro Laajab, L

Historien fortsätter. Eftersom ordförande inte är nöjd så är det fullt möjligt att lägga fler utredningsuppdrag vilket också är gjort. För kom ihåg, i slutändan handlar det om som du ställer frågan får du svar och förstås, det beror på till vem du ställer frågan.

Skriv aldrig i vredesmod

Av , , Bli först att kommentera 14

Skriv aldrig i vredesmod och om du gör det, låt texten vila innan du skickar vidare eller som här på bloggen publicerar det. Ibland är det bättre att få ut det tankarna eller hjärtat är fyllt av på papper, men det du skriver är inte alltid menat att läsas.

Det har gått en vecka sedan Äldrenämndens senaste sammanträde och även om jag inte har skrivit om det, varken för mig själv eller här på bloggen så har ändå tankarna cirklat runt det som hände. Jag har arbetat med politik och är förtroendevald sedan tjugofem år tillbaka och antalet sammanträden går inte att räkna. Visst har det förekommit turbulenta möten där ledamöter har rusat ut med orden att de befinner sig i en polsk riksdag eller bara lämnat mötet i ren ilska och frustration utan att komma tillbaka. Det har varit låsningar mellan majoritet och opposition, men det har ändå fungerat på något vis. Mycket i politiken drivs av hjärta och känslor och även om människor tycker olika så har respekten funnits för vad som är politik eller inte och mest av allt respekten att tycka olika.

Även i Äldrenämnden brukar det fungera eftersom alla sitter där med uppdraget att ta ansvar för en god äldreomsorg, men det finns en fråga som sätter allt detta ur spel och det är frågan om privata utförare ska finnas i en offentligt driven verksamhet. När frågan om LOV -lagen om valfrihet- kommer upp så är det som att både logik och resonlighet sätts ur spel. Det handlar inte om ”ja jag förstår att du har en annan åsikt som skiljer sig åt från min”, utan det skapas nya argument som det saknas stöd för, men som kan underbygga den sida som vill avskaffa valalternativen.

Jag skrev i det tidigare inlägget att det är fjorton månader sedan beslutet om att revidera förfrågningsunderlaget  för LOV togs och att det nya var planerat att tas under 2023. Absurt kort om tid och datum ändrades framåt. Det talades om en enklare revidering, men nu med längre tid ges möjlighet att ”revidera” rejält! För tre veckor sedan gav ordförande i Äldrenämnden ett uppdrag till Äldreomsorgsdirektören där hon ville ha redovisat:

  • Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad?

  • Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag

  • Avvikelser/varningar privata utförare

Bakgrunden till uppdraget är att idag har de privata utförarna 56% av antalet hemtjänsttimmar, men ungefär lika många brukare som den kommunala hemtjänsten. En relevant fråga, men detta har också varit känt sedan många år att timmarna hos de privata utförarna är fler eftersom boendelösningarna spelar in. T ex Astridgården, ett trygghetsboende med möjlighet till dygnet runt hemtjänstinsatser. Seniorhusen i Umeå som idag har knutit Lottas Omsorg till sig har många timmar och samma gäller Bäckbacka. Dessa boenden möjliggör att människor kan bo kvar ofta betydligt längre i sina egna hem tack vare hemtjänst och slipper därmed flytta till ett vård omsorgsboende. Den som vill tala ekonomi kan säga att det är kostnadseffektivt eftersom en plats på vårdboende kostar mer. En annan förändring är att kommunen har blivit betydligt bättre på att ta hem ”medicinskt färdigbehandlade” från sjukhuset. Människor som kanske är färdiga på sjukhuset, men i stort behov av vård. Bristen på vårdplatser har direkt påverkan på kommunens hemtjänst.

Trots att det var en relevant fråga som borde tyda på ett intresse för svaret så var attityden ”Vi måste veta vad som är fel, för det är ju inte så att de som väljer privata utförare är sjukare.” (!) Andra bisatsen är ordagrant citerat i samband med att uppdraget lades, dvs att ordförande är övertygad om att något är fel och gör antagandet utan att invänta svar. För att vara tydlig så är det kommunens egna biståndshandläggare som beslutar tiden och insatsen för de som har hemtjänst. Jag har ingenting emot att frågor ställs, men ifrågasätter syftet och undrar varför de ställs just nu.

Hur gick det då med redovisningen av uppdraget? Svaret kommer i nästa inlägg.

 

Är valfriheten hotad (igen)?

Av , , 2 kommentarer 9

§ 129
Diarienr: ÄN-2022/00217
Inriktningsbeslut reviderat förfrågningsunderlag LOV

Beslut
Äldrenämnden uppdrar till förvaltningen att ta fram ett reviderat
förfrågningsunderlag för bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om
valfrihetssystem (LOV) i Umeå kommun och återkomma med ett förslag till
beslut under 2023.

Protokollsanteckning

Veronica Kerr (KD) lämnar en protokollsanteckning enligt följande:

”Det är olyckligt att ett beslut i en nämnd kan medföra stora konsekvenser
inom Äldrenämndens ansvarsområde. Vi motsätter oss inte en revidering
av förfrågningsunderlaget och förutsätter att revideringar och förändringar
inte endast sker ensidigt från kommunens sida utan att även berörda
företag ges möjlighet att föreslå förändringar. Boendestöd är idag
hemtjänst och vi ser det som en självklarhet att även fortsättningsvis ska de
som får den insatsen kunna välja utförare. Det finns dock en stark oro om
att en revidering av förfrågningsunderlaget kommer att betyda en
begränsning av valfriheten och det kommer vi alltid att arbeta emot.

Veronica Kerr, vice ordförande KD
Lotta Holmberg, M
Åke Gustafsson, C
Marianne Normark, L

 

Den 22 december 2022 tog Äldrenämnden ett beslut om att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten. Det beslutet var nödvändigt att ta eftersom Individ och Familjenämnden fattat ett beslut om att införa ett kostnadsfritt boendestöd vilket därmed skulle påverka underlaget för de som idag är hemtjänstutförare. Idag utförs boendestöd som hemtjänst och med den beslutade förändringen skulle det kunna innebära att den som har privat hemtjänst istället styrs till kommunens. Klart att beslutet får påverkan, men det stannar inte där.

Ett reviderat förfrågningsunderlag betyder inte enbart revidering av kundunderlag utan vid samma revideringstillfälle ges möjlighet för politiken att vrida och vända på kraven för att bli hemtjänstutförare i Umeå kommun. Nålsögat krymper för varje gång när LOV fientliga politiker ställer kraven som inte ens den kommunala hemtjänsten klarar av att hålla. Protokollsanteckningen är en förklaring för hur vi från de fyra borgerliga partierna förhåller oss till beslutet som togs 14 månader sedan. Vår oro viftades bort, men med tanke på att ett nytt förfrågningsunderlag ska presenteras i Äldrenämnden i slutet av månaden vet jag att vi var på rätt spår. Vi vet också att möjligheten för företag att föreslå förändringar varit i det närmaste obefintlig.

Lång tid har passerat och att tro att något förslag skulle kunna presenteras under 2023 var nog önsketänkande. Klart i alla fall är att företagen som idag har närmare 1000 brukare och dryga 40 000 hemtjänsttimmar/månad har en oviss framtid. Går det att driva välfärdsföretag i Umeå eller vill kommunen som vill mer inte ha dem kvar? Det är en sak när S, ivrigt påhejat av stödpartiet V, kommer med insinuationer om fusk och fulspel, men en helt annan när tjänstepersoner faller in i samma. När gränserna mellan politik och förvaltning suddas ut så utmanas demokratin och det gör mig både rädd och ledsen. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2019 att LOV blir kvar, men formen stöps om. 2019 var det 18 utförare, idag är de 8. Frågan blir hur många av dem är kvar 1 oktober 2024?

Dagens chock..

Av , , 3 kommentarer 11

”Dagens chock – det är lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö”

Att det skulle vara lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö kan inte komma som en chock för någon, just därför blir rubriken desto mer iögonfallande. Vad menar skribenten? Är det ett hån mot de som har svårt att rekrytera personal för att de inte förstått vad det är som krävs? Rubriken kommer från en ledare i Dagens Nyheter som handlar om kommuners svårigheter med att rekrytera personal till äldreomsorgen. Enligt deras undersökning uppger mer än hälften av kommunerna att de har svårigheter med att rekrytera och 50% av dem har brist på personal. För den som arbetat länge med äldreomsorgsfrågor är detta ingen nyhet. För den som känner till demografin, många födda på 1940 talet och betydligt färre femtio år senare, har förstått att det blir många äldre med vårdbehov och färre som kan arbeta inom omsorgen.

Egentligen är jag trött på frågan, den som är välfärdens kärna, vem ska arbeta i framtidens vård och omsorg, men det vill jag inte erkänna. Det är när vi tröttnar på något som vi lämnar och går vidare och hoppas att någon annan tar hand om problemet. Jag vill att frågan ska vara levande och känd för många och inte begränsad till endast Äldrenämndens ledamöter därför välkomnar jag varje artikel om det oavsett hur trött jag är på ämnet. Med omvärldsbevakning finns möjligheter till att hitta nya lösningar. Som det är nu med färre människor som ska vårda fler blir det mer styrning och kontroll. Det märks desto mer inom hemtjänsten där människors hem blir någon annans arbetsplats. Fort ska det gå.

Inom äldreomsorgen brukar Helsingborg lyftas upp som ett gott exempel där närmare 90% av personalen har relevant utbildning. Ett fåtal vårdbiträden och övriga är undersköterskor. Det kan vara så många som 100 sökande till en tjänst och särskilda demensavdelningar finns med utbildad personal. Goda möjligheter till utevistelse ges där de boende själva med lätthet kan nå uteplats och trädgård. Allt detta tog jag till mig när jag besökte Helsingborg och ett av deras vårdboenden i november. Umeå jämförs ofta med Helsingborg eftersom städerna är ungefär lika stora, men med äldrevården där brister likheterna.

Det är komplicerat med att hitta relevanta jämförelser kommuner emellan eftersom det är så många faktorer som spelar in. Att jämföra hemtjänsten i Umeå som har 133000 invånare och åtta hemtjänstutförare med en kommun som Arjeplog i Norrbotten fungerar inte. Arjeplog må vara Sveriges fjärde största kommun till ytan, men har endast 2635 invånare. Dvs ungefär lika många som har hemtjänst i Umeå. DN beskriver hemtjänsten i Arjeplog som en solskenshistoria där de har god bemanning, låg personalomsättning  och lätt att hitta vikarier. Personalen ”behandlas som kompetenta yrkespersoner som klarar av sina jobb utan att styras uppifrån med scheman som dikterar arbetsdagen minut för minut.”

Trots att det inte går att göra en rättvis jämförelse mellan Umeå och Arjeplog så är denna omvärldsbevakning högst relevant. Visst ska vi vara försiktig med skattemedel, Umeå har en ”billig” hemtjänst när det gäller kostnad per timme, men om den drivs för effektivt i kostnadsbesparingar kan det slita både på personal och de som är beroende av tjänsten. I Umeå finns det hemtjänstinsatser som inte ska ta längre tid än 4,8 minuter. 4,8 minuter!! Det finns ingen tid till det oväntade. Enligt DN och en rapport från Kommunal är det bara 22 % av dem inom hemtjänsten som jobbar strikt minutstyrt som har tid till alla sina arbetsuppgifter, samtidigt som 57 procent har svårt att hinna gå på toaletten eller ta en kopp kaffe. Det är vansinniga siffror och jag vet inte exakt hur vi har det i vår kommun, men helt klart finns det stort utrymme för förbättring!

Skärpt lagstiftning ger konsekvenser

Av , , Bli först att kommentera 9

Rätt ska vara rätt och lagar är gjorda för att följas eller är de det? Vad händer när en lag införs och det är så uppenbart att den kommer att vara omöjlig att följa, ska den då ses som en rekommendation? Såklart inte, men ännu vet vi inte hur det kommer att bli fr om den 1 juli när en lagändring träder i kraft som berör kommunernas hemtjänst. TV4 nyheterna rapporterade för ett par dagar sedan att var tredje kommun kommer inte att klara lagkravet om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten där kontakten är en tillsvidareanställd undersköterska. Det är en skärpning av lagstiftningen eftersom fast omsorgskontakt infördes redan förra året, men bara för att kravet på att det ska vara en undersköterska betyder det inte att det finns tillräckligt många. Vad blir konsekvenserna?

Redan för ett par veckor sedan i samband med kommunfullmäktige lämnade jag in en interpellation till Carin Nilsson, äldrenämndens ordförande om just detta. Svaret var tänkt till den 24 april, men eftersom Carin inte var närvarande skjuts frågorna fram till sammanträdet i maj. Dvs besked ges en månad innan lagen börjar gälla. Idag är färre än 48 % av personalen i äldreomsorgen utbildade undersköterskor och den låga siffran finns även bland de externa hemtjänstutförarna. Det är ett nationellt bekymmer att få utbildar sig till undersköterska, men vad kommer att hända för de som har hemtjänst? Kommer det att vara samma villkor och konsekvenser för både kommunens hemtjänst som för de privata utförarna? Kan kommunen fortsätta som förut och samtidigt ge varningar till de utförare som inte har tillräckligt många undersköterskor? Eller i värsta fall häva avtalet till de som inte följer lagen?

Det är sagt att LOV (lagen om valfrihet) ska vara konkurrensneutral, men det är det ingen som tror på vilket också debatten förra mandatperioden visade. Istället för konkurrensneutralitet så konkurrerar kommunen hårdare än tidigare om samma personal. Det är därför inte konstigt att jag inte är den enda som undrar vad som kommer att hända efter den 1 juli.

 


Till

Äldrenämndens ordförande
Carin Nilsson (S)


Kommer Umeå kommun att följa lagen efter den 1 juli?

Den 1 juli 2022 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Från och med den 1 juli 2023 får endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

En annan förändring är att undersköterska blir en skyddad yrkestitel vilket innebär att ett bevis behövs från Socialstyrelsen för den som vill använda sig av titeln undersköterska inom vård och omsorg. Den som är tills vidare anställd som undersköterska den 1 juli kan använda sig av titeln undersköterska t o m den 30 juni 2033 utan bevis.

Det är positivt att undersköterskan får en skyddad yrkestitel, förhoppningsvis kan detta ge mer status till yrket och locka fler sökande. Behovet av utbildade undersköterskor är enormt, idag är färre än hälften (48%) av de som arbetar i kommunens äldreomsorg utbildad. Ca 2000 personer i kommunen har idag hemtjänst och även om inte alla har behov av en fast omsorgskontakt vet vi redan nu att det blir svårt att följa lagen. Lagen gäller oavsett utförare, men det är oklart om konsekvenserna blir de samma för kommunen som för de LOV företag som idag inte har tillräckligt hög andel utbildad personal.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

  • Vilken planberedskap finns för att kommunen ska uppfylla lagen om att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner i hemtjänsten efter den 1 juli?
  • Vilka åtgärder anser du vara nödvändiga för att öka andelen utbildad personal i hemtjänsten?
  • Vilka risker ser du med att lagen införs om inte kommunen lyckas med att följa den?
  • Vilka konsekvenser kan bli aktuella för den utförare som inte klarar kravet på att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner?

 

 

Veronica Kerr
Kristdemokraterna

Kommunens årsredovisning och besök ute i verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 11

Måndagens kommunfullmäktige hade årsredovisningen på dagordningen och vilket resultat det blev!! Visst kan vi diskutera närmare vad överskottet ska användas till eller om umeborna är för högt beskattade (ja det är vi), men det mest spännande med årsredovisningen är att läsa om det som är gjort och försöka analysera vad har vi gjort? Vad gick rätt? Och kanske allra mest vad gick fel och hur lär vi oss av misstagen?

Kommunens årsredovisning tar upp faktorer som kan påverka resultatet och där är befolkningen en viktig del. När befolkningen ökar mer än förväntat ger det förstås effekt på kommunens ekonomi. Det handlar inte bara om antalet personer utan även om åldersfördelningen. Faktum är att mellan åren 2021-2031 kommer andelen över 80 år och äldre öka med 61% i Umeå kommun. Det som gör det mer komplicerat är att under samma tid ökar andelen arbetsför befolkning (de mellan 20-66 år) ökar med 8,9%. Ekvationen går inte ihop och gör inte det redan idag.

Äldrenämnden visar på ett positivt resultat för 2022, men det som är ytterst negativt med dessa siffror är att verksamheten sparar tack vare att det saknas personal, Dvs det råder vakanser, det finns inte människor att anställa. Enligt årsredovisningen har andelen undersköterskor i äldreomsorgen sjunkit från 55% till 52%, men den siffran blev mycket snabbt inaktuell och är idag på 48%. Endast 48% är idag utbildade och sjukfrånvaron är fortsatt hög! Den som känner mig vet att detta är min hjärtefråga och något som jag återkommer till- den ständiga frågan hur gör vi vårdyrket mer attraktivt för fler? Hur blir Umeå kommun en attraktiv arbetsgivare för fler än 12 000 anställda?

Idag har 92% av alla tillsvidareanställda heltid och enligt årsredovisningen har arbetet med att införa heltid åt alla varit mycket framgångsrikt. Att kunna erbjuda heltid har skapat ett likhetstecken till att vara attraktiv som arbetsgivare. Det ska vara självklart att man ska kunna leva på sin lön, men villkoren ska också vara rimliga. När det blir negativa konsekvenser talar vi inte om dem utan det viktiga är att alla som vill har heltid. Faktum är att när heltidsreformen infördes inom äldreomsorgen sjönk utbildningsnivån. Dvs att utbildade undersköterskor lämnade kommunen som arbetsgivare för att arbetsförhållanden försämrades. Det som skulle vara goda anställningsvillkor har lett till sämre arbetsvillkor och riskerar patientsäkerheten. Här behöver vi göra en analys, vad gick snett och vad kan vi ändra? Är det för sent och omöjligt att vända den sjunkande andelen utbildade och var finns de som tidigare arbetade i kommunen?

Allt detta sa jag från talarstolen, men jag fick inga svar och inte mycket respons heller. Med frågorna i i tankarna klev jag in på Dragonens Äldreboende tidigt igår morse för att praktisera under en arbetsdag på en av enheterna. Jag vet hur det ser ut på en avdelning, jag känner till flödesscheman och jag vet att dagarna kan se olika ut, men att uppleva det är en annan sak. Det är så lätthänt att man bara tar gamla upplevelser och erfarenheter som referens och det vet ju alla att inget är som förr. Äldrenämnden är ansvarig nämnd för all äldreomsorg i kommunen, men arbetet vi gör och de beslut som vi tar är inte kända för alla i verksamheten som berörs.

Det blir minimala bemanningsnivåer direkt någon blir sjuk eller är borta för något annat. Från låg till minimal där det inte finns utrymme för att det oväntade sker. Resurspassen ska vara till hjälp och något som infördes efter det att heltid infördes för alla. En schemateknisk lösning där personer från en avdelning kan jobba på en helt annan avdelning nästa dag för att täcka upp. Låter kanske bra på papperet, men det är människor och inte spelpjäser. När frågan om delade turer eller varannan helg diskuterades var det inte samma kritik som den jag hörde om resurspass. Som politiker går jag inte, ska jag inte gå in och detaljstyra, men ibland kan ”detaljer” förstöra ett helt yrke och definitivt visionen om att bli en attraktiv arbetsgivare.

Trots de svåra delarna, frågorna jag inte har svar på och kritiken från frustrerad personal över scheman som inte fungerar var det en fantastisk halvdag (06.45-14:00). Stunderna med människorna vars hem är personalens arbetsplats var speciella. Som jag saknat att vara ute i omsorgen och gårdagen blev en stark påminnelse för mig om vilka vi i Äldrenämnden är till för. Jag har lovat att återkomma.

Sjöbacka – liten och unik

Av , , Bli först att kommentera 11

Boende i växande bygd efterlyser bättre omsorg – ”Rädda Sjöbacka”

 

Det är rubriken på VKs artikel om det offentliga möte som hölls i Tavelsjö i måndags kväll och som skulle handla om förskoleplatser eller bristen på platser samtidigt som kön till barnomsorgen växer. Dagordningen utökades som jag förstått det till att även handla om Sjöbacka, kommunens minsta vård och omsorgsboende och det enda boendet utanför tätorten Umeå eller någon av de tre kommundelarna (Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors.)

Hur inbjudan har gått ut och till vilka den gått till är mycket oklart. Å andra sidan finns det heller varken beslut om att Sjöbacka ska läggas ner eller att framtiden för boendet ska utredas. Trots det har kritiken inte låtit vänta. Själv fick jag ingen direkt inbjudan eller förfrågan om att närvara och var för övrigt upptagen samma kväll. Jag har dock följt nyhetsrapporteringen och är glad för att så många var på plats. Skola och äldreomsorg engagerar och jag önskar att samma engagemang som finns när något inte fungerar kunde visas när saker fungerar bra. Tänk om fler talade om de fantastiska möjligheter som finns inom vårdyrket och den skillnad personer kan göra för en annan.

Jag tycker att det är bra att TuRe och alla inom Tavelsjöområdet har engagerat sig, men bilden blir ibland lite för snäv. Mest ledsen blev jag över kommentaren att alla politiker har redan bestämt sig och de vill göra det i skymundan utan att tala med de som berörs. Så är det inte. Frågan om Sjöbacka har inte varit uppe på Äldrenämnden och idag finns det heller inget förslag om att boendet ska läggas ner. Däremot har vi politiker fått signaler om att vården inte är patientsäker och att det är svårt med personalrekrytering. Sedan tidigare vet vi att det är svårare att rekrytera personal till vårdboenden utanför tätorten och att Sjöbacka med endast åtta vårdplatser och liten personalstyrka blir desto mer utsatt.

Som politiker och vice ordförande i Äldrenämnden är det självklart att jag vill veta hur äldreomsorgen i hela kommunen fungerar och försöker därför regelbundet göra verksamhetsbesök på vård och omsorgboenden för att se och lyssna till personal. Vad saknas, vad fungerar och vad kan bli bättre? Tack vare verksamhetsbesök hittar vi goda exempel som kan appliceras på fler boenden vilket kan göra omsorgen bättre för fler. Det betyder inte att det behöver vara exakt likadant överallt, men patientsäkerheten får inte kompromissas bort. Genom att tillsätta en utredning förväntar jag mig en komplett nulägesbild, därefter kan nödvändiga förändringar göras.

Kommunen har 19 vård och omsorgboenden och vi kommer att behöva fler, men vad gör vi om vi inte kan bemanna de boenden som byggs? 

För ett par veckor sedan besökte jag Sjöbacka vårdboende och av alla boenden jag besökt är det boendet med absolut vackraste utsikten över sjön. Det var dock inte utsikten som fångade mitt största intresse utan det var de diplom som hängde på väggen. Årets verksamhet 2008, det må vara 15 år sedan, men tänk om beskrivningen av Sjöbacka stämde in även på alla övriga boenden. Om vi kunde garantera en personcentrerad vård där personalen är engagerad, trivs och vill vara med och utveckla verksamheten så skulle äldreomsorgen skulle göra gigantiska kliv framåt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det är här vi måste lägga fokus för utan personal kommer vi definitivt vara tvungna att minska antalet boendeplatser.

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Av , , 3 kommentarer 22

Under gårdagens fullmäktige ställde Anders Ågren, Moderaterna, en enkel fråga till kommunalrådet Hans Lindberg om Socialdemokraterna kan tänka sig att införa språktester inom hemtjänsten och äldreomsorgen: Detta är något som de tidigare avvisat, men som de nu är öppna för. Detta efter att Socialstyrelsen ska komma med råd om hur det ska ske. Personligen tycker jag att det hela är sorgligt och jag har känt uppgivenhet de senaste dagarna när vi har fått rapporter om hur illa det står till ute i äldreomsorgen. Inte bara i vår egen utan i hela Sverige.

Under Äldrenämndens sammanträde i förra veckan fick vi rapporter om hur sommaren har varit och det var inte några muntra ord. För första gången klarade kommunen inte av sommarrekryteringen fullt ut. Det har varit hög frånvaro där vikarier plötsligt slutat trots avtal och där den erfarna personalen blivit sjukskriven. Arbetsbelastningen har varit extremt hög och klagomålen många, samtidigt som personer som varit inskrivna på sjukhus blivit utskrivna tidigare eftersom sjukhuset saknar vårdplatser. Till det lades information om händelser på ett vårdboende som VK skrivit om. Informationen berör och upprör, men ingen har en konkret lösning för att uppnå det alla vill. En trygg och säker omsorg där personalen är både utbildad och trivs med det de arbetar.

Under fredagen presenterade IVO ett delresultat av sin granskning av äldreomsorgen på särskilda boenden i Sveriges kommuner. Jag förstår inte att denna rapport inte fått mer uppmärksamhet för det är en del skrämmande siffror som visas och där mer måste åtgärdas. Det går inte att bara säga att vi har mycket att arbeta med. Hur mycket? Här är ett axplock:

  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (88 procent) uppger att de inte alltid har möjlighet att ge stöd till vård- och omsorgspersonalen i den omfattning som krävs.
  • 7 av 10 sjuksköterskor (66 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker orsakat av det stora antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för.
  • Drygt 7 av 10 närstående till patienter på SÄBO (73 procent) upplever att vård-och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger, pga. bristande språkkunskaper.
  • Endast 4 procent av vård- och omsorgspersonalen på SÄBO anser att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.
  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (87 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till vård- och omsorgspersonalens kunskaper i svenska.

Det är inte bara bristande kunskaper i svenska språket som är ett problem, men det är ett mycket stort problem som ger konsekvenser. Det är inte rätt mot varken personal eller boende att anställa personer som inte har tillräckliga kunskaper och hoppas på att det ska gå ändå. Fler händer i vården, nej nej nej. Jag avskyr det begreppet och blir besviken på de politiker som fortsätter att använda sig av de orden. Vi behöver människor och då krävs även förstånd och empati där samtalet och att lyssna blir av största vikt. Huvudet ska med inte bara händer.

I vården och omsorgen är det viktigt att personalen kan både ge och ta emot instruktioner för om de inte kan det så står patientsäkerheten på spel och det är inget vi ska spela på. Språktester är viktiga, men borde varit självklara för länge sedan. Vi har kompromissat bort språkkunskaper och personlig lämplighet för att vi inte har kunnat få bättre. Men när vi har gjort det så har det blivit sämre. Socialdemokraterna skyller på att arbetslösheten är för låg, men att fler ska bli arbetslösa för att rekryteringsbasen till äldreomsorgen ska bli större är ingen lösning. Större och fler insatser för att göra vårdyrket mer attraktivt måste till. Snarast.

 

Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

Av , , Bli först att kommentera 28

Det är dagen efter årets första TV sända partiledardebatt som jag vet kommer att följas av betydligt fler. Denna gång var det TV4 som arrangerade debatten och jag vet inte om det var formatet som spelade in eller om det fanns en kraftig överpepp att få komma till tals på riktigt på bästa sändningstid som gjorde att tonläget skruvades upp. Riksdagens partiledardebatter TV sänds, men några tittarsiffror har jag aldrig sett presenterade och här är det kanske endast journalister och politiker som är intresserade. Det är faktiskt synd att de debatterna inte ses av fler för där får varje talare tala till punkt och klart och tydligt begära replik på andra. Inte bara räcka upp handen och hoppas på att en programledare anser att det är din tur.

Dagens Nyheter kallade gårdagens debattformat för ”TV debating” där nedräkningen av tid orsakade stresspåslag hos tittaren. Själv blev jag irriterad för att vissa partiledare pratade betydligt längre än sina 30 sekunder utan att få en tillsägelse eller ännu värre vägrade sluta prata när ordet gått över till en annan partiledare. Tydligen delade jag den känslan med många andra visade det sig vid en snabbkoll på Twitter. Politik väcker känslor. Jag tycker att det var en spänstig debatt trots att det fanns en del klyschor och floskler. Kanske var även deltagarna ovana vid debattformatet och programledarna likaså.

En debatt som jag själv deltar i varje månad är den som pågår i fullmäktige. Vid det senaste sammanträdet var Kristdemokraternas motion om Ung Omsorg uppe till beslut. En hjärtefråga som jag har lyft flera gånger tidigare för att unga människor ska komma in i äldreomsorgen tidigt vilket skapar ett intresse för vårdyrket. Motionen lämnades in under våren 2020 och var faktiskt uppe i fullmäktige i augusti då den återremitterades till Äldrenämnden för komplettering av underlaget. Ung Omsorg är ett företag som startade 2007 och har idag ca 2000 ungdomar knutna till verksamheten. Det är unga människor som åker ut till äldreboenden på helger
och skollov och som skapar aktiviteter för de äldre. De ersätter inte ordinarie personal utan är extra resurser. Verksamheten är populär, den ger mer guldkant och omsorg samtidigt som det är ett meningsfullt extraarbete. Det bästa av allt är att dessa jobb skapat ett större intresse för att arbeta inom omsorgen och fler har valt vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Förslaget skulle kosta drygt 500 000 kr för en pilotverksamhet på tre äldreboenden under ett år. En liten kostnad med tanke på att Äldrenämnden har en budget på drygt 1,2 miljarder kr.

Trots att kommunfullmäktige fick en andra chans att debattera motionen och trots att motionen gjorde två vändor i kommunstyrelsen blev det tydligt att många ledamöter inte tagit tiden till att verkligen läsa på om vad vi fattade beslut om. Det var antaganden och påståenden om vart annat och som vanligt vänsterpartiets intresse för att läsa företagens årsbokslut och kritisera om de eventuellt gör vinst. Där pengar blir viktigare än målet och det resultat vi som kommun vill uppnå – fler utbildade undersköterskor i äldreomsorgen. Idag har endast 55 % av all vård och omsorgspersonal (1497 personer) utbildning som undersköterska. 

Andre vice ordförande i Äldrenämnden ojade sig över att lönerna till dessa ungdomar som är 14-15 år är så låga. Hennes googling sa att Ung Omsorg endast betalar 67 kr/timme, men gjorde ingen större reflektion om att den uppgiften var 13 år gammal. Inte heller att Umeå kommun betalade 56 kr/timme under 2021 till de som fick sitt första kommunala sommarjobb som 17 åring var hon tyst om. Lite högre om ungdomen valde vård och omsorg där lönen ligger på 67 kr. Jämställdhetsutskottets ordförande menade att det tar så lång tid att knyta an till en äldre person på ett boende och att det skulle ge personalen extra arbetsbelastning. Med det tankesättet kan vi aldrig ta in vikarier och här ignorerar man det faktum att det inte är personalen som tar ansvar för de unga medarbetarna, de har egna ledare. Är volontärer från Röda Korset och andra organisationer också en belastning för personalen när aktiviteter för de boende anordnas?

Sverigedemokraterna sa nej för att de inte vet vad de får in för folk, som om ungdomarna skulle vara ansvarslösa och bara komma in från gatan som kreti och pleti. Miljöpartiet sa nej, trots att deras egen ledamot i Äldrenämnden tidigare både yrkat bifall och reserverat sig mot beslutet. Jag ser det inte som något annat än att det var i stöd till Socialdemokraterna, det går inte att vara hur illojal som helst för de som har en budget ihop. Resultatet för Äldrenämnden 2021 var +55 miljoner kronor så argumentet om pengar håller inte. Socialdemokraterna håller fast vid argumentet att det är omöjligt att genomföra medan pandemin pågår som om de aldrig ser ett slut på eländet och använder pandemi kortet när det passar dem. Det finns faktiskt inget som säger att beslut som tas idag måste genomföras omedelbart utan självklart kan vi avvakta tills dess att pandemin är över. Men att inte erkänna att fler insatser måste göras för att rekryteringen till vårdyrket ska öka är att stoppa huvudet i sanden. Lösningen är inte att bara anställa fler händer och sedan hoppas på att de vill utbilda sig på arbetstid, målet måste vara att fler är utbildade redan vid anställning.

Ung Omsorg är inte lösningen till allt, men deras resultat är goda. I en enkätundersökning bland tidigare anställda i Ung Omsorg (2018) blev resultatet att ” 76 procent av anställda i tidigare kommunprojekt uppger att de fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen genom arbetet hos Ung Omsorg.” ”32 procent av tidigare anställda uppger att de arbetar eller studerar inom vård och omsorg eller planerar att göra det inom kort.” Jag beklagar att kommunfullmäktige sa nej, men frågan kommer tillbaka. Om det finns ingen tvekan.