Replik och politikers språkbruk

Av , , 3 kommentarer 10

I gårdagens tidning hade jag en debattartikel publicerad, ett svar riktad till Äldrenämndens socialdemokrater (och miljöpartist) efter deras tidigare utspel i både nämnd och i media.

Jag har varit förtroendevald i kommunpolitiken i mer än 20 år och under den tiden har jag aldrig sett S med en sån iver inta oppositionsplats mot regeringen som just nu. Trots att S styrt kommunen i närmare 30 år och har det största ansvaret för hur äldreomsorgen ser ut så är det regeringens fel (inte under 2015-2022). En protokollsanteckning som i det närmaste liknar en valrörelse appell (inte mina ord utan de är sagda av en vänsterpartist) i ett internt kommundokument är extremt ovanligt i synnerhet av ett parti som styr. Allianspartierna och även Vänsterpartiet var förvånade och ifrågasatte förfarandet, men Vänsterpartiet såg chansen att kritisera regeringen och anslöt sig till S.

Socialdemokraterna sitter i opposition och de ska granska regeringen, men låt fakta bli tydliga och mest av allt låt dem vara sanna! Trovärdigheten sjunker när politiker målar upp otäcka bilder av sina motståndare med insinuationer om att förslag är odemokratiska och att regeringen vill tysta oppositionen. Insinuationer och hitte-på antaganden är definitivt en snabb väg till att öka politikerföraktet som finns. Oppositionen är i grunden en del av demokratin och har en viktig roll, men den rollen har förstås också de som blivit valda och är med och styr. Om ett par veckor presenterar Socialdemokraterna sin budget och jag ser med spänning fram emot att läsa den.

Här kan du läsa min replik riktad till S och Mp. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren kommenterar politikers språkbruk efter söndagens partiledardebatt och visst har han en del tänkvärda poänger som även lokala kommunpolitiker borde ta till sig.

 

Debattreplik

Skärpt lagstiftning ger konsekvenser

Av , , Bli först att kommentera 9

Rätt ska vara rätt och lagar är gjorda för att följas eller är de det? Vad händer när en lag införs och det är så uppenbart att den kommer att vara omöjlig att följa, ska den då ses som en rekommendation? Såklart inte, men ännu vet vi inte hur det kommer att bli fr om den 1 juli när en lagändring träder i kraft som berör kommunernas hemtjänst. TV4 nyheterna rapporterade för ett par dagar sedan att var tredje kommun kommer inte att klara lagkravet om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten där kontakten är en tillsvidareanställd undersköterska. Det är en skärpning av lagstiftningen eftersom fast omsorgskontakt infördes redan förra året, men bara för att kravet på att det ska vara en undersköterska betyder det inte att det finns tillräckligt många. Vad blir konsekvenserna?

Redan för ett par veckor sedan i samband med kommunfullmäktige lämnade jag in en interpellation till Carin Nilsson, äldrenämndens ordförande om just detta. Svaret var tänkt till den 24 april, men eftersom Carin inte var närvarande skjuts frågorna fram till sammanträdet i maj. Dvs besked ges en månad innan lagen börjar gälla. Idag är färre än 48 % av personalen i äldreomsorgen utbildade undersköterskor och den låga siffran finns även bland de externa hemtjänstutförarna. Det är ett nationellt bekymmer att få utbildar sig till undersköterska, men vad kommer att hända för de som har hemtjänst? Kommer det att vara samma villkor och konsekvenser för både kommunens hemtjänst som för de privata utförarna? Kan kommunen fortsätta som förut och samtidigt ge varningar till de utförare som inte har tillräckligt många undersköterskor? Eller i värsta fall häva avtalet till de som inte följer lagen?

Det är sagt att LOV (lagen om valfrihet) ska vara konkurrensneutral, men det är det ingen som tror på vilket också debatten förra mandatperioden visade. Istället för konkurrensneutralitet så konkurrerar kommunen hårdare än tidigare om samma personal. Det är därför inte konstigt att jag inte är den enda som undrar vad som kommer att hända efter den 1 juli.

 


Till

Äldrenämndens ordförande
Carin Nilsson (S)


Kommer Umeå kommun att följa lagen efter den 1 juli?

Den 1 juli 2022 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Från och med den 1 juli 2023 får endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

En annan förändring är att undersköterska blir en skyddad yrkestitel vilket innebär att ett bevis behövs från Socialstyrelsen för den som vill använda sig av titeln undersköterska inom vård och omsorg. Den som är tills vidare anställd som undersköterska den 1 juli kan använda sig av titeln undersköterska t o m den 30 juni 2033 utan bevis.

Det är positivt att undersköterskan får en skyddad yrkestitel, förhoppningsvis kan detta ge mer status till yrket och locka fler sökande. Behovet av utbildade undersköterskor är enormt, idag är färre än hälften (48%) av de som arbetar i kommunens äldreomsorg utbildad. Ca 2000 personer i kommunen har idag hemtjänst och även om inte alla har behov av en fast omsorgskontakt vet vi redan nu att det blir svårt att följa lagen. Lagen gäller oavsett utförare, men det är oklart om konsekvenserna blir de samma för kommunen som för de LOV företag som idag inte har tillräckligt hög andel utbildad personal.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

  • Vilken planberedskap finns för att kommunen ska uppfylla lagen om att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner i hemtjänsten efter den 1 juli?
  • Vilka åtgärder anser du vara nödvändiga för att öka andelen utbildad personal i hemtjänsten?
  • Vilka risker ser du med att lagen införs om inte kommunen lyckas med att följa den?
  • Vilka konsekvenser kan bli aktuella för den utförare som inte klarar kravet på att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner?

 

 

Veronica Kerr
Kristdemokraterna

Spanska bemanningsföretag i äldreomsorgen – kreativ lösning eller hot mot patientsäkerheten?

Av , , Bli först att kommentera 8

I politiken brukar jag alltid lyfta hur viktigt det är med omvärldsbevakning. Finns det kommuner som har samma problem, men som hittat en lösning vi kan ta del av? Varför kostar äldreomsorgen mindre i Linköping och varför lyckas Finland locka fler sökande till vårdutbildningar än det finns platser? Ibland är det bara rykten och missuppfattningar, men ibland blir det riktiga guldkorn som vi kan slipa till perfektion för att de ska passa i vår kommun. Som kommunpolitiker anser jag att själv inte är bästa dräng och att det inte är ansvarsfullt ekonomiskt att uppfinna hjulet om och om igen när det redan finns lite längre bort.

Med risk för att vara tjatig så vet vi att frågan om kompetensförsörjning fortsätter att leva i högsta grad vidare och den börjar bli akut. Det är frustrerande eftersom alla känner till problemet, men ingen verkar veta hur vi ska lösa det. Under senaste sammanträdet i Äldrenämnden vet jag inte hur många gånger vi fick höra att det är för låg arbetslöshet i Västerbotten (fantastiskt!) och att det är därför vi inte täcker rader i bemanningen. Min uppfattning är att äldreomsorgen ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd dit de som inte har ett arbete slussas in, utan en arbetsplats dit man söker sig till och vill vara. Socialdemokrater talar om att vi behöver arbetskraftsinvandring, men talar aldrig om från vilka länder arbetskraften ska tas från. Ska vi locka arbetskraft från länder som kanske själva behöver den, är inte det ett gammalt sätt att tänka som hör hemma inom kolonialism?

En kommun som har tänkt nytt, men ändå inte är Bodens kommun som har anlitat ett spanskt bemanningsföretag för att klara äldrevården i sommar. I sommar kommer tio personer från Spanien för att arbeta inom äldreomsorgen i Boden. De har sammanlagt fått 48 timmar undervisning i svenska under tolv veckor. Kommer det att räcka? I många andra kommuner, vår egen inkluderad, har vi personer anställda som saknar både vårdutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska. Min fundering blir vad är mest prioriterat, vårdutbildning eller språket? Vem kan avgöra om språkkunskaperna är tillräckliga? Har Bodens kommun krävt språktester? Det jag är säker på är att de personer som nu kommer från Spanien till Norrbotten i grunden har en stark motivation och drivkraft som kan ge extra glöd till att lära sig ett nytt språk. Huruvida kunskaperna i svenska är tillräckliga blev sekundärt när det dagen efter blev känt att åtta personer boende i Bodens kommun och anställda på ett äldreboende blir utvisade inom kort. Bemanning för en hel vårdavdelning försvinner, personer som bott länge i Sverige och som lärt sig svenska får inte stanna kvar. Semesterplaneringen i sommar för det boendet måste ses som mycket oklar.

För mig har det alltid varit självklart att den som arbetar inom äldreomsorgen ska både kunna förstå och göra sig förstådd på svenska eftersom det är en del av en god vård. Språktester borde inte vara nödvändiga, men blir ett verktyg för arbetsgivaren att veta vilken kunskapsnivå personen befinner sig på och sedan veta vilka insatser som kan behövas. I grunden handlar det om patientsäkerhet och den kan inte kompromissas bort, men det är klart att jag undrar om politikerna i Boden tänker på samma sätt.