Kategori: Corona

Blue monday och elevhälsa online

Av , , Bli först att kommentera 9

Det sägs att den tredje måndagen i januari är årets mest sorgsna dag. Det är ungefär nu vi inser att de nyårslöften vi gav drygt tre veckor tidigare egentligen är för svåra eller tråkiga för att hålla. Det vi handlade på kredit innan jul ska nu betalas, vädret är kallare än någonsin och det är för många dagar kvar till lön. Det kan också vara så att nu är vardagsrutinerna tillbaka på riktigt efter en lång ledighet och man tänker att jaha, var det allt?

”Feeling blue” är att känna sig sorgen och ensam och jag vet att många med mig har eller haft känslan under året. Inte hälsa på hos andra, hålla avstånd och om du varit eller är studerande endast studera hemifrån framför datorn. Den ofrivilliga ensamheten har aldrig varit större. Tidigare har vi mer talat om den hos äldre, men det finns tydliga signaler om att detta även gäller yngre människor. BRIS rapporterar att rekordmånga barn ringde under julen och studier visar att ungdomars psykiska hälsa har försämrats under pandemin. Här har distansundervisningen varit ett problem.

Distansundervisning har kommit och gått under året och i skrivande stund är det oklart hur länge det kommer att vara nödvändigt. Norrtälje kommun införde tidigt en digital elevhälsa i samband med att distansundervisning infördes för att elever ska lätt kunna komma i kontakt med sköterska eller kurator. Det var menat att vara under pandemin, men det blev så lyckat och uppskattat att det nu har permanentats. I augusti lämnade vi in denna motion och sa redan då att vi hoppades på att detta skulle redan vara infört innan motionen behandlades. Nu vet vi att Socialdemokraterna vill avslå den och hänvisar mer till regionens ansvar. I dagens VK skriver kristdemokrater i För och grundskolenämnden och gymnasienämnden om varför vi vill ha en digital elevhälsa och varför det behövs.

Jag vill ha ”take away” i jul

Av , , Bli först att kommentera 10

Efter gårdagens besked om skärpta restriktioner, färre personer i middagssällskap och ingen alkoholservering efter kl.20, har tankarna hela tiden varit hos alla restaurangägare, krögare och deras personal. Konsekvenserna av beslutet är jag mycket rädd för att vi inte ser ännu. Kocken i TV4s Nyhetsmorgon uttalade sig att det varit bättre att stänga ner fullständigt för att då hade det varit mer tydligt direkt. Nu kämpar alla i branschen med att hitta nya sätt att överleva. Själv är jag mer inne på att julmaten ersätts med take away här hemma, allt är ändå annorlunda i år så varför inte skippa sillen och äta nåt helt annat. Slippa laga maten, hjälpa lokala företag och sedan slippa julmatsrester fram till nyår.

Förändringar kommer långsamt långsamt, men nu är det som om plötsligt regeringen ska visa sig handlingskraftig och ansvarstagande när det gäller åtgärder och restriktioner. Johan Hakelius skriver i Expressen: ”Vem offrar politikerna till gudarna den här gången” ett spännande inspel till det som händer just nu i svensk politik. Det är ingen smickrande bild, men han har en del tänkvärda punkter.

För egen del är det dåligt med julkänsla just nu, den har kommit och gått. Snöslask är en sak, men tråkigast var det när halva julgranen slocknade tidigare idag och jag insåg att det skulle bli omöjligt att byta ut lamporna eftersom granen är så välpyntad i övrigt. TV4s nyhetsmorgon klassar den som en ”Crazy gran” enligt deras tre olika julgransklasser. Inga traditionella röda bollar eller glitter hemma hos oss och vi har julpynt av alla de slag sparade sedan decennier tillbaka. Ett träd fyllt av minnen. Oavsett hur du har det med egen julkänsla så önskar jag dig en fridfull fjärde advent imorgon.

Håll i, håll ut och allt det där, snart är vaccinet här!

 

 

Ingen vaccinkrigare

Av , , 2 kommentarer 14

Börjar bli något skärmtrött efter att ha deltagit i sammanträden och utbildning sedan tidig morgon till strax före kl.15. Digital teknik i all ära, men skärmtittandet gör något med ögonen. Det är nu de fyrkantiga ögonen kommer vilket jag alltid blev skrämd med på 1970 talet för att jag tittade på för mycket TV. Mängden skärmtittande varje dag numera har nog i det närmaste fem dubblats. När ledigheten kommer ska jag försöka lägga bort så många skärmar som möjligt.

Det är inte bara sammanträden, sociala medier och TV utan det är också julklappsinköp som pockar på. Igår kväll besökte jag alla möjliga leksaksaffärer på nätet och googlade på vad ger man en två åring i julklapp. Idérikedomen hos leksaksproducenter är otrolig, men jag har ännu inte hittat nåt.

Häromkvällen fastnade jag för något helt annat, Dokument Inifrån: Vaccinkrigarna och skrämdes över både konspirationsteorier och det stora ifrågasättandet av vetenskapen. Mammor som inte vaccinerar sina barn rädda för autism. Föräldrar som skyller alla sjukdomar som både astma och diabetes på vaccinationer utan att ens tänka på vilka konsekvenser exempelvis Mässlingen kan få för den som inte är vaccinerad.

Vaccinationer är på tapeten, alla talar om det. Vissa längtar, andra är rädda. Själv ser jag fram emot det och tidigare idag fick jag lyssna till regionens vaccinationssamordnare på ett samråd för vård och omsorg. Det är ett jättejobb att planera och distribuera vaccinet i länet, men det kommer att gå bra. Det är min övertygelse. Mig veterligt tillhör jag inte någon riskgrupp och står inte först i kön, men när jag hade nära anhöriga svårt sjuka i cancer så blev hela familjen uppmanade att vaccinera sig mot influensa när den tiden kom. En influensa klarar jag, men blev jag sjuk var det inte säkert att mina anhöriga skulle överleva om de fick smittan av mig t ex. Att vaccinera sig ser jag som en solidaritetshandling mot andra för att stoppa smitta och Covid. Det som för mig alltid varit en självklarhet är inte det för andra och det skrämmer mig. En del talar om frihet från tvång, men det finns en gräns när ens personliga frihet riskerar att skada andra.

 

Att bära eller inte bära munskydd..

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag har jag varit inne i stan, från att ha varit på stadshuset i det närmaste dagligen så blir det numera ungefär en gång i veckan. Jag saknar arbetsplatsen och att träffa människor och det gav lite extra glädje och pepp att bara prata med de som arbetar i receptionen, mannen som arbetar med posten, vaktmästeriet och administratörer som ser till att stället inte bara stänger ner. Det är fortfarande personer på plats varje dag och även om jag har förmånen att lätt kunna vara hemma så får vi inte glömma de som måste vara på en arbetsplats dagligen.

Mötesfri onsdag ett par veckor innan jul gav mig lite tid till att gå på stan och göra ärenden. Jag har börjat använda munskydd och handspriten är sedan länge med mig överallt. Till en början känns det lite konstigt att bära munskydd, att vara lite avvikande när alla andra ser ut som vanligt. Det är inte för att jag är rädd för att smitta eller bli smittad för jag är mycket noga med att hålla avstånd både utomhus och i affärer. Munskyddet blir däremot en påminnelse om det som händer just nu och att hålla avstånd blir lättare. Jag tycker inte om när glasögonen immar igen och är jag stressad blir det värre. Varje gång det händer tänker jag på de som arbetar i äldreomsorgen och i vården som är tvungna att använda munskydd hela dagarna. Mina stunder i affärer eller bland andra sker inte ofta, men om munskydd kan hjälpa till att minska smitta, ja då är det ett enkelt val för mig.

På vägen hem lyssnade jag på nyheterna och fick höra frustrationen och uppgivenheten i rösten på Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör när han sa: ”Nu får det vara nog!” Stockholm behöver hjälp och har just nu 83 personer som vårdas på Intensivvård pga Covid. Inga marginaler finns för sjukvården i Stockholm, människor som skulle behöva intensivvård nekas eftersom tröskeln har höjts. Länge, länge har vi talat om vårdpersonal går på knäna, men nu blöder knäna och det skaver in på benen. Håll i, håll i lite mer och håll ut.

Slutligen vill jag säga att jag är otroligt imponerad av alla de företag som har hittat sätt att hjälpa och bemöta kunder med handsprit, munskydd, hemleveranser, personal shoppers och en större on-line tillgänglighet. Själv har jag inte slutat handla, men jag vet att det går definitivt att handla Corona säkert. För om vi vill vi ha ett levande centrum så är det av yttersta vikt att vi stöttar företagare som kämpar och därför handla lokalt.

Händelser i mitt flöde – 2 miljoner kronor på 4 dagar!

Av , , 4 kommentarer 6

Det blir lätt för mycket fokus på hemska nyheter, vare sig det rör sig om smitta, fattigdom, klimatet eller döden. När livet runt om oss är fyllt med just de frågorna är det inte konstigt att fokus hamnar där. Problem vill vi lösa, när antalet brott ökar så vill vi straffa och göra allt för att de inte ska ske igen. Otäcka nyheter rapporteras och läsarna är med. I dessa märkliga tider och detta besynnerliga år som aldrig tar slut osv.

Igår kväll efter att jag bloggat scrollade jag igenom mina sociala medier och fastnade för två inlägg som berörde mig lite mer och som fortfarande finns med i tanken dagen efter. Jag följer moderaten Hanif Bali på Instagram och igår kväll dök han upp i flödet med denna bild.

 

Jag var tvungen att läsa på och scrollade ner i hans flöde och ser att fyra dagar tidigare startade Hanif en julinsamling till stöd för de två unga män som brutalt kidnappades, kränktes, misshandlades och våldtogs på en kyrkogård för en tid sedan. Han beskriver upplevelsen av att ha träffat en av dem, en 16 årig pojke som fått sitt liv brutalt förändrat. Och även om skadestånd är aktuellt så är chansen att få något av förövarna minimal. Två miljoner kronor på fyra dagar! Jag är grymt imponerad och berörd av människors vilja att göra något konkret för andra människor.

En annan berättelse i mitt sociala medie flöde är om Anna Tvedsjö som startat gruppen Vänhäng i Farsta. Det är en Facebookgrupp för personer i åldern 60-100 år som vill ha ny bekantskap. Varje vecka styr Anna upp träffar utomhus på Coronasäkrat avstånd, helt på eget initiativ. Hennes drivkraft är att få se de äldres glädje och att få bidra till att de ska känna sig mindre ensamma under pandemin. Jag känner inte Anna, men jag fick läsa om henne i Erik Slottners Instagramflöde där han som äldreborgarråd i Stockholm var med på plats.

Jag vet sedan tidigare att det finns goda exempel även här lokalt. Mitt Facebook flöde däremot domineras just nu av Corona. Det är vänner som ligger hemma sjuka, vänner som har anhöriga som är svårt sjuka och andra vänner som är arga för att inte alla använder munskydd eller håller avstånd. Med släkt och vänner i flera länder så ser jag hur attityden till huruvida munskydd ska användas eller ej skiljer sig.

Berättelserna är många, men när jag läser om en vän som insjuknat i Covid och inte vet hur hon ska ta sig till affären och där nästa inlägg blir om det överväldigande stöd hon fått av grannar och vänner med att både handla mat, mediciner och kommit med nöjen som böcker och spel till barnen då blir jag ändå lite rörd. Människor vill hjälpa, men det är att veta när vi ska be om hjälp som är det svåra.

Pressmeddelanden från mars 2020

Av , , Bli först att kommentera 7
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Restriktivare regler kring besök på Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden

 

12.3.2020 14:01:01 | Umeå kommun
Från och med 12 mars gäller restriktiva besöksregler inom äldreomsorgen. Alla besök som inte är nödvändiga undanbedes.
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Besöksförbud på äldreboenden från och med 1 april

30.3.2020 15:51:43 | Umeå kommun
Från och med onsdag 1 april gäller besöksförbud på samtliga vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Detta för att försöka minska risken att de boende smittas av coronavirus. Förbudet gäller tills vidare.

*************************************************************************************************************’

Rubriker på två pressmeddelanden från Umeå kommun med ett gott syfte och något som var absolut nödvändigt då för snart ett halvår sedan. Det var ingen som trodde då att vi i slutet av augusti fortfarande skulle ha ett förbud. Frågor som väcks, när blir samhället tillräckligt säkert för de som fått flytta till ett äldreboende att möta sina anhöriga på riktigt igen?

Min partikamrat Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm, skriver på SVD debatt om att göra undantag och att inte alltid dra alla äldreboenden över en kam. Du kanske inte tycker att fem månader är en lång tid, men för den som är ensam kan tiden kännas oändlig. Fem månader på ett äldreboende är i det hänseendet en mycket stor del av en tid som är begränsad. På torsdag sammanträder Äldrenämnden igen och där kommer denna fråga med all säkerhet att diskuteras.

Vad är du redo att avstå för en god och värdig äldreomsorg?

Av , , 3 kommentarer 11

De senaste månaderna har människor hyllat och uppmärksammat vårdpersonal som är de som står i frontlinjen för att hjälpa de som blivit sjuka i Covid 19. Berättelserna är många om långa arbetspass och svårigheter med att få tag i skyddsmaterial. Både TV och lokalpress har gjort reportage från intensivvården och vi har tagit del av berättelser från de som överlevt. Gemensamt för alla är hyllningskören till vården och uppmaningen att hålla avståndet och vara försiktiga.

Självklart är jag också oerhört tacksam för det arbete som sker på våra sjukhus och glad för att det uppmärksammas, men kan inte låta bli att fundera på vad som händer sedan. De som lovar i tider av kris att arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska bli bättre för vårdpersonalen kommer de att stå fast vid sina ord när Covid 19 inte längre utgör en akut fara? När samhället ska börja återgå till något slags normaltillstånd och fokus vänds mot annat, kommer vi då att komma ihåg vad vårdpersonal har fått genomgå? Vad blir hyllningarna värda i slutändan?

Äldreomsorgen har också fått uppmärksamhet, men inte alltid med samma positiva ordalag. Häromveckan uppmärksammade t ex VK att hemtjänstpersonal blir verbalt påhoppade av okända och kallade för smitthärdar. När kommunerna beställt skyddsmaterial har de blivit bortprioriterade till förmån för regionen vilket gjort att bristen på skyddsutrustning fortsatt vara  svår. Vi ska skydda våra äldre, men det är människor vi talar om. Att bli inlåst utan kontakt med andra människor är en omöjlighet och enligt mig helt omänskligt. Därför vill jag hylla äldreomsorgens personal som går till sitt arbete varje dag ständigt uppmärksam på varje eventuellt symptom. Både hos sig själv och hos andra. Det är många som har eller haft tanken att tänk om jag är sjuk utan att jag vet om det och därmed riskerar att smitta någon? Tänk om någon är smittad på jobbet och jag tar med mig det hem till mina anhöriga som tillhör en riskgrupp? Äldreomsorgens personal kan inte arbeta hemifrån och att stanna hemma är en omöjlighet. Det är både tufft och psykiskt påfrestande och att då bli anklagad för att vara pestsmittade är fullständigt vansinne!

Enligt senaste uppgiften så förväntas toppen av Covid 19 smittan nå Umeå om en månad. Det är bra att det tagit längre än först förväntat eftersom det gett mer tid till förberedelser. I dagens VK läser vi om planeringen för ett kohortboende för äldre med Covid 19 och rekryteringen av extra personal kunde starta flera veckor tillbaka. Verksamheter i kommunen har också möjlighet att omdisponera personal mellan verksamheter dit behoven är som allra störst. Det handlar i slutändan om solidaritet i kristid och det blir därför ytterst viktigt att inte tänka snävt eller ha ett revirtänkande. Det borde vara självklart att den som är anställd som sjuksköterska inom skolan skulle kunna arbeta inom omsorgen när behoven är som störst. Det handlar inte om långa tider, men här verkar det finnas osynliga väggar mellan förvaltningarna och jag är rädd för att de kan ha blivit starkare när kommunen upphörde med att vara en förvaltning. I regionen byter personal vårdavdelningar och kliniker när behoven förändrats. Varför ska det vara annorlunda i kommunen?

Arbetet med budget 2021 har påbörjats och kommunen kunde inte få sämre förutsättningar med pågående pandemi, ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Det är omöjligt att säga hur illa det kommer att bli, men jag undrar om hyllningarna till äldreomsorgen och löften om förändringar att bli ihågkomna i budgetarbetet? Vad är andra verksamheter redo att vänta med eller utesluta för att äldreomsorgen och vården av våra gamla ska vara god? De här frågorna kommer jag att återvända till, men jag hoppas att alla partier bär med sig den även när krisen är över.

Önskar er en fin Valborg var ni än er!

 

 

Goda och glädjande nyheter!

Av , , Bli först att kommentera 7

Det är så enkelt att fastna i dåliga nyheter, i skandaler eller tragik och det vet vi att nyheterna är fyllda av. Självklart ska vi inte censurera eller filtrera nyhetsflödet, men jag önskar att de goda nyheterna tog än mer plats än vad de gör just nu. Om jag fastnar tillräckligt länge i det dåliga så är det inte bara humöret som blir sämre, men även uppmärksamheten till de glada positiva exemplen. Ni förstår säkert vad jag menar trots att jag är dålig på att förklara.

Corona, viruset med samma namn som det ställe jag var stammis på under min studenttid, dominerar flödet och rapporterna om dess framfart har även kommit att dominera de frågor som jag arbetar med eller blir uppdaterad på regelbundet. Det som har gjort mig mest glad är det stora samarbetet som har kommit till i Västerbotten mellan kommunerna och mellan kommunerna och regionen. När linjer suddas ut och fler tänker på den stora samhällsgemenskapen istället för det egna begränsade ansvarsområdet. När människor kommer med initiativ som egentligen inte borde vara möjligt att genomföra, men gör det ändå för att de kan och vill så slår hjärtat ett extra slag! Civilsamhället är en kraft att räkna med!

Jag vill lyfta två konkreta exempel. Bristen på skyddskläder och utrustning är fortsatt stor, men exemplen på privata initiativ med visir och skänkta munskydd är många. Personal på regionen arbetar med att göra skyddsrockar av plast och företag ställer om sitt arbete för att producera det som hela samhället skriker efter -utrustning till vårdens frontlinje och äldreomsorg.

I Skellefteå driver Per Boström Skellefte reklam och under den här veckan har företaget på mindre än ett dygn ställt om sin tillverkning för att kunna leverera 50 000 skyddsrockar till vården. Företaget ska nu producera 2000 skyddsrockar/dygn och har genom en rekordsnabb rekrytering kunnat erbjuda 20 personer arbete i tre skift. Dagen efter kom produktionen igång. En del av de som fått anställning har tidigare blivit permitterade från andra företag som lider svårt under denna kris pga låg omsättning och efterfrågan. Per var inte tvungen att göra detta, men säger:

– En jätteviktig aspekt i det här är samhällsnyttan. Vi har utrustningen, så varför skulle vi inte hjälpa till? Alla måste dra sitt strå till stacken.

Det andra exemplet jag vill lyfta fram är de samarbeten som finns mellan företag för att öka chansen att klara sig genom denna kris. Västerbottens Fisk är en fiskaffär ute i Hillskär, Holmsund. De säljer fisk, räkor och röror över disk till kunder, men levererar också till restauranger och som jag förstått det till Vasa båten. Med restaurangers minskade omsättning och en Finlandsfärja som inte har passagerare har förutsättningarna försämrats ordentligt. Sedan att affären ligger längst ut på E12 mitt emot Finlandsfärjan gör att inte så många nya drop in kunder kommer förbi. I synnerhet inte när färjan inte längre går som den ska.

Som boende i Holmsund vill jag absolut stötta lokala affärer och företag, men jag hoppas verkligen att fler förstår att Västerbottens Fisk är en del av Umeå kommun. Jag har börjat att äte mer fisk och mår bättre. Den här veckan blir ännu godare för att Västerbottens Fisk har tack vare ett samarbete med två andra företag erbjudit en helgkasse. Panko panerad vildlaxburgare med Brioche bröd från Skärgårdscaféet i Holmsund och en lyxig chokladefterrätt från restaurangen Tonka inne i stan blir en komplett måltid! Enkelt och gott för mig som slipper laga middag, familjen blir glad för att jag slipper laga maten och vi är med och supportar tre företag samtidigt. Hur bra som helst! Hoppas på fler helgkassar och nu stänger jag ner datorn här på stadshuset och kör ut till Hillskär. Önskar er en härlig helg!

Bilderna kommer från Västerbottens Fisks hemsida och nej detta är inte ett betalt samarbete mellan mig och Västerbottens Fisk. Åsikterna är helt och hållet mina egna

Äldretelefonen: 020-22 22 33

Av , , Bli först att kommentera 10

Ensamhet är ett folkhälsoproblem och är betydligt mer farligt än vad tidigare varit känt. Den ofrivilliga ensamheten kan leda till nedstämdhet och otrygghet, men den kan också påverka fysiskt med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens. Det har visat sig att social isolering är lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 per dag!!

I denna Corona tid när vi säger åt våra äldre att stanna hemma och inte besöka andra, eller när vi förbjuder besök för de som bor på ett vård och omsorgsboende så kan vi veta med säkerhet att ensamheten kommer att öka. Visst finns det förståelse för att kraftfulla åtgärder är nödvändiga just nu, men sen då? Har vi beredskap för att hjälpa de som lider av konsekvenserna av social isolering? Jag har själv hört orden från en äldre person som inte träffat anhöriga på flera veckor ”att är det så här livet ska fortsätta vara, ja då vet jag inte om det är värt det”. Strax innan helgen ringde jag till en dam som jag blev bekant med innan jul som bor på ett äldreboende i Umeå. Jag ville höra hur det var och vi pratade en bra stund innan middagen serverades. Om stort och smått, men allra mest om oron för Corona och att vara inlåst. Det är en orolig tid och vi är många som måste få dela med oss av hur vi känner eller upplever det som händer.

Videokonferenser och FaceTime kan vara helt fantastiska, men ett vanligt telefonsamtal ska inte underskattas. Därför vill jag lyfta Äldretelefonen som utmärkt exempel. Det är MIND som har initierat stödtelefonen för dig som är över 65 år och som behöver någon att prata med. Äldretelefonen har utökade öppettider från kl.8-19 på vardagar och kl.10-16 på helgerna.

020-22 22 33

 

Känner du någon som är över 65 år, som känner sig ensam eller som vill tala med någon? Dela med dig av detta telefonnummer. Arbetar du i hemtjänsten? Berätta för andra att äldretelefonen finns och memorera numret!

Stärk upp och avlasta – KD förslag i Corona kris!

Av , , Bli först att kommentera 4

Även om jag inte är på stadshuset lika ofta som förr så har jag inte slutat med möten. Istället för fysiska möten blir det digitala sammanträden och jag har lärt mig både Teams, Zoom och Cisco. Verktyg som för mig varit okända fram till för ett par veckor sedan. Javisst önskar jag att det var endast ett nytt system att lära sig, men varje huvudman har sitt eget verkar det som. Fysiska möten har varit enkla, men de digitala har blivit riktigt bra och effektiva.

Fredagens första möte var med KRP – partiets kommun och regionpolitiska råd där jag har förmånen att vara ledamot. Det är fantastiskt intressant att lyssna till övriga ledamöter ute i landet hur deras arbete fortskrider i ett Corona påverkat Sverige. Umeå och Västerbotten får ta del av andras erfarenheter för att vara säker på att inte göra samma misstag. KRP är utsett av partistyrelsen och ordförande är Bengt Germundsson som är Kristdemokraternas andre vice partiordförande.

Från en skärm till en annan, från Zoom till Teams och avstämningsmöte i socialtjänsten. Jag är glad för att socialtjänsten var tidigt upp på tå och i stabsläge. Goda förberedelser gör att vi kan snabbt förändra verksamheten när sjukfrånvaron blir hög och det finns planering för att personal kan hjälpa till i andra verksamheter om behovet skulle uppstå. Det är många som idag har en vårdutbildning, men som arbetar med någonting helt annat. I en tid av ovisshet arbetar politiken med att underlätta snabba förändringar och Kristdemokraterna har nationellt kommit med förslag för att stärka upp och avlasta vårdens frontlinje. Här kan du läsa mer.

Kristdemokraterna föreslår:

  • Uppmana och be personer med rätt kompetens anmäla sig frivilligt att under en begränsad period återvända och arbeta inom vården.
  • Erbjud företag att “sjukvårdspermittera” personal under en begränsad period för att frigöra personer från andra yrkesgrupper med rätt kompetens att tillfälligt göra en insats. (Företaget får good-will samt ersättning från staten och arbetstagare som temporärt gör en insats tjänar mer pengar)
  • Ge socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med regionerna administrera anmälningar och matcha med där behoven är som störst. (omförflyttningar av personal inom vården kan innebära att mindre kritisk vård
    behöver personal. Det skulle kunna mötas av det här förslaget också.)
  • Den arbetsgivare som lånar ut personal blir ersatt till 120% av den minskade lönekostnaden och får därmed incitament att låna ut sin personal.  Det kan vara 100 procent dvs. heltid. Staten åtar sig att betala den delen av lönekostnaden. Kravet är att den anställde arbetar på en vårdinrättning i minst lika hög grad. Arbetstagaren erhåller 80% av den gamla lönen från det reguljära arbetet. Det blir alltså möjligt för personer att under den närmaste tiden tjäna upp till 1,8 inkomster. Åttio procent av den ursprungliga lönen betalas av staten. Den andra, heltidslönen, betalas av den temporära arbetsgivaren. Kravet är att arbetstagaren är medicinskt utbildad och att den arbetsgivare man temporärt går till är en vårdgivare. Den anställde måste vara fast anställd hos den ursprungliga arbetsgivaren sedan 1 januari 2020.

Reglerna bör gälla till åtminstone 31 augusti för att ge sjukvården utrymme att ge sin ordinarie personal ledighet.