Kategori: Äldreomsorg

Vad är ett värdigt liv och rimliga förväntningar?

Av , , 2 kommentarer 4

Fredag och lördag samlas ca 900 kristdemokrater i Västerås för årets KD dagar, två dagar med kommun och regionpolitiker från hela Sverige. Det är en höjdpunkt och i år när partiet fyller 60 år är det än mer speciellt. Självklart kommer fokus även vara på valet till EU parlamentet den 9 juni.

KD dagar och EP val ligger nära i tiden, men ändå framför oss. Det jag tänkte ägna inlägget till är en kortare tillbakablick från början av veckan när kommunfullmäktige sammanträdde. Årsbokslut och interpellationer dominerade dagordningen och där vi kristdemokrater lämnat in två. En av dem berörde äldreomsorgen och de värdighetsgarantier som är inskrivna i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Det är löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Problemet är att dessa garantier har idag tio år på nacken. Förväntningarna har ändrats och vad omsorgen kan leverera likaså. Svaret från Carin Nilsson är att vi gemensamt lägger ett uppdrag till förvaltningen att återkomma till Äldrenämnden för att ge förslag på uppdatering vilket är ett mycket positivt svar. Interpellationen i sin helhet:

Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna?

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.

Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.

Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap isitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende – Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon
förbättring.

Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

* Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i
verksamheterna?

* Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig
omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?

Veronica Kerr (KD)
1:e vice ordförande i Äldrenämnden

 

 

EU ska inte detaljstyra din arbetstid!

Av , , 8 kommentarer 7

Debattartikeln Alice Ella

Effekterna av det som kanske i grunden hade en god tanke har slagit helt fel ut, arbetstidsdirektivet. Det som skulle ge mer tid till återhämtning och vila för omsorgspersonal har i stället gett splittrade scheman med mer helgtjänstgöring. Verksamheter begär dispens och personal lämnar yrket när inflytandet över schemaläggningen saknas. Vi ser samma effekter och missnöje med scheman inom äldreomsorgen i Umeå och bara för att kritiken inte är lika högljudd längre betyder det inte att kritiken har försvunnit.

Kristdemokraterna säger nej till EUs vilja att detaljstyra länders arbetstider utan att förstå vad den lagstiftningen betyder. Det handlar om subsidiaritet, beslut tas på lägsta men mest ändamålsenliga nivå. Läs hela artikeln och kommentera gärna!

Fler äldreboenden med seniorinflytande

Av , , Bli först att kommentera 6

Läser i dagens VK om Linnea som flyttat tillbaka till sitt ”nygamla” seniorboende på Marieberg och riktigt känner hennes glädje över flytten. Det gamla servicehuset på Marieberg från tidigt 1980 tal har renoverats och byggts om och jag blir glad på riktigt. Kanske är det för att jag har vissa känslomässiga band till huset på Älgvägen som byggdes precis bakom huset jag själv bodde i 1979. Servicehuset upplevdes då som gigantiskt med sina sex våningar i ett helt nytt bostadsområde där övriga hus var i två plan. I och för sig som nyinflyttad nio åring från landet krävdes förstås inte mycket för att byggnader skulle upplevas gigantiska.

Detta gamla servicehus som upplevdes mer som en institution tidigt 1980 tal har nu fått balkongerna inglasade och helrenoverade badrum som är förberedda för tvättmaskin. En helt ny byggnadsdel har tillskapats för gemenskap, friskvård och rörelse. Alla förbättringar har varit nödvändiga och till nytta för de boende, men kanske mest glädjande är att hyresnivåerna har kunnat hållas nere på en skälig nivå. Definitivt ingen självklarhet i bostadsbristens Umeå där hyresnivåerna kan variera kraftigt. Förutom det har seniorvärdar anställts som kan arrangera aktiviteter och bidra till ökad trivsel. De som bor i huset får också vara med och påverka i huset och ett seniorråd ska bildas i huset.

Det är inga vanliga hyreslägenheter och det är inte heller ett äldreboende, men seniorboenden med närhet till gemenskap med andra gör att behovet av ett vårdboende kan skjutas upp. Boenden som motarbetar ensamhet gör att vi håller oss friskare längre. I artikeln nämns det att en nyinflyttad jämfört det med att det är som att bo i studentlägenhet, fast bättre. Jag älskade att bo i studentkorridor på 1990 talet och jag gör gärna nåt liknande när jag passerat 70. Det vore nåt att se fram emot förutsatt att jag får ha eget kök och ingen tenta ångest.

Umeå behöver helt klart fler anpassade boenden liknande det renoverade seniorboendet på Älgvägen. Det är lätt för politiken att säga vad som behövs eller inte, men om vi vill bygga bra boenden anpassade för äldre så måste de äldre inkluderas redan vid planering. Jag vill att pensionärsorganisationer ska inkluderas mer i stadsbyggnadsfrågor för att deras önskemål och prioriteringar ska bli tydliga. Samrådsinspel och information till pensionärsrådet blir alltför ofta alldeles för sent i planeringsprocessen och det blir lätt att planeringen går vidare i exakt samma spår. Vi har mycket att lära av andra kommuner och länder. Exemplet från Holland är kanske det mest kända och det har även Finland  provat på. Hade det alternativet funnits i Umeå 1991 hade jag självklart valt det i stället för 20 kvm i en korridor på Mariehem.

 

Politiker som kränker och gränser som passeras

Av , , 3 kommentarer 27

I platsannonser för kommunal verksamhet brukar det emellanåt stå att läsa att erfarenhet av att arbeta i en politiskt styrd verksamhet är meriterande. För den som inte arbetat inom en politisk verksamhet kanske det låter konstigt eller märkvärdigt, men inom politikens väggar kan reglerna te sig annorlunda än för den som arbetar i en privat verksamhet. Det är politiken som sätter villkoren och beslutar och för den tjänsteperson som har lagt sin tid på utredningar där slutresultatet går emot den politiska majoriteten kan räkna med ifrågasättande. Ifrågasätta är en sak, men när politiken går till personangrepp och påstår att tjänstepersonen har undanhållit fakta ja då är gränsen passerad.

Vid en snabb googling på politiker kränker tjänsteman så listas exemplen från hela Sverige. Lägg till arbetsmiljö och ytterligare exempel kommer fram. Vi behöver inte titta på andra kommuner eftersom vår egen kommun har haft ett par mycket uppmärksammade incidenter för snart elva år sedan och som jag också tidigare bloggat om. Min fundering är om definitionen av kränkning har förändrats sedan dess eller om toleransen för vad som uppfattas som kränkning eller personliga påhopp har ökat? Eller ökar toleransen för påhopp på andra om det är så att du egentligen håller med om det som sägs?

Sammanträdet den 22 februari i Äldrenämnden lämnade spår och efteråt var det många av oss närvarande som undrade vad var det som hände? Årsbokslutet med patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse skulle redovisas och när så sker är alla verksamhetschefer på plats och tillgängliga för frågor. Istället för en vanlig nämnd, dominerades rummet av en stel och i vissa stunder stressad och forcerad stämning. Det började med punkten Information uppföljning hemtjänst, det blev en informationspunkt som kom att dominera resten av dagen. Tre chefer redovisade för de uppgifter som ordförande efterfrågat i sex stycken enkla power point bilder och förslaget till beslut var att godkänna informationen. Det går bra att redovisa siffror, men siffror kan värderas på olika sätt. Frågorna som ordförande Carin Nilsson ställde är fetade:

Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag
Många synpunkter där bristen på korrekta genomförandeplaner lyftes som en brist. Den kommunala hemtjänsten kan dokumentera genomförandeplaner direkt i ledningssystemet Treserva och efter en längre satsning från kommunen på just dokumentationsombud och utbildningar har kommunen lyckats väl. Det har varit ett problem område för både intern och extern utförare, men här kvarstår vissa problem. Det var med viss förskräckelse som nämnden fick till sig att vid ett stickprov i november visade det sig att 50% av genomförandeplanerna inkom försent (mellan 3-7 månader)

Avvikelser/varningar privata utförare

Under 2023 har 28 st avtalsavvikelser rapporterats fördelade på 6 utförare, men inga varningar har utfärdats av Upphandlingsbyrån med anledning av dessa avvikelser.

Detta informationsärende fick precis den effekt som ordförande önskade, ammunition till den sidan som konsekvent arbetat mot andra utförare än kommunens egna hemtjänst. När det sedan visar sig att INGA varningar utfärdats övergick det till insinuationer och påpekanden om att de tjänstepersoner som samordnar kontakterna med hemtjänstföretagen skulle medvetet dölja fakta. (!) Felaktiga påståenden om att privata hemtjänstföretag bara etablerar sig där det finns kunderlag tydde på att de flesta S ledamöterna saknar kunskap om nuvarande förfrågningsunderlag. Majoriteten av dem verkade dock vara redo att kasta ut företagen genom fönstret och helt ointresserade av att veta mer om hur det verkligen ser ut.

Det är inte första gången som politiker saknar impulskontroll och yttrar tankar som de borde hålla för sig själv. Ibland har direktör påtalat det oacceptabla när gränser passeras, ibland ordförande. Men när ingen sa något och personangreppen tilläts fortsätta, trots att jag påtalat till ordförande att avbryta, röt jag ifrån. Det var en debatt på mycket låg nivå och där argumenten tryter kommer personangrepp och smutskastning och sakfrågan försvinner. Jag förväntar mig mer av politiker som har suttit i Äldrenämnden sedan starten 2014 och det är jag tydlig med. Äldrenämndens sammanträden är öppna för allmänheten, men denna gång var det bara kommunens egna tjänstepersoner på plats. Hade andra varit på plats hade det varit ett möte att skämmas över. Men om andra hade varit med hade det då spårat ur?

Det är bra att frågor ställs, men jag förväntar mig mer av de svaren som gavs. Det är inte vad som står i powerpoint presentationen som är det viktigaste, utan det är vad som är utelämnat. Informationen att 50% av alla genomförandeplaner var försenade i november är oroväckande, men när jag frågade hur fördelningen såg ut bland företagen fick jag veta att stickprovet var gjort på ett företag. ETT enda företag! Inte ett ord nämndes om det utan istället fick alla företagen klä skott för angreppet.

Den andra anklagelsen är kommunens uppgifter om att företagen får betalt för ej utförda insatser, men här framkom det av samordnare att trots att företag visat upp frånvarolistor så har debitering från kommunen skett till kund. Jag försvarar inte fel och fusk, men det finns inga bevis för att kommunen är felfri. Verksamheter som styrs av människor oavsett huvudman kommer alltid att behöva hantera den mänskliga faktorn. Jag beklagar att det finns ett ointresse från kommunen att upprätthålla goda relationer till företagen trots att flera företag vittnat om att de önskat mer kontakt eller kanske en förklaring när beslut varit svåra att förstå. Idag är det ca 2000 personer i Umeå som har hemtjänst och av dessa har ca 1000 personer valt annan utförare än kommunen. De är fortfarande Umebor och skattebetalare och ska förvänta sig att kommunen ska vara intresserad av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den.

Det sista ärendet på dagordningen var Äldrenämndens årsbokslut och här blir det märkligt. Informationspunkten om uppföljning av hemtjänsten var ett beställningsjobb av ordförande och det var naivt att tro att informationen endast var menad för Äldrenämnden. Aldrig förr har ett enskilt informationsärende bifogats till ett årsbokslut efter votering och trots vädjan från tjänstemän om det olämpliga att det sker. Så blev det. Informationen är nu bifogad till årsbokslutet som går vidare till kommunstyrelsen och med tanke på att 50% (av vad) är lätt att misstolka anser jag inte att kommunstyrelsen får en korrekt bild av hur det ser ut.

Vi från allianspartierna reserverade oss enligt nedan:

Reservation.

De ”fakta” som presenterades under en ny tillkommen informationspunkt på dagordningen och som nu biläggs årsbokslutet är både onyanserade och saknar konkreta svar på frågorna hur ofta de påtalade bristerna har uppstått eller hur många de är till antalet. Uppdraget från ordförande saknade helt en begäran om analys av i hur stor utsträckning avvikelserna beror på av nämnden beslutade exkluderingar som att de privata utförarna inte har tillgång till Treserva. Resultatet blir missvisande och för den oinsatte blir det lätt att tro att 28 avvikelser under ett år är många om man samtidigt inte känner till att under ett år handlar det om fler än 1000 brukare och åtta hemtjänstföretag. Dessutom utförs varje månad fler än 75 000 hemtjänsttimmar i Umeå kommun! I stället för att peka finger och smutskasta privata utförare bör Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna V och Mp vara mer intresserade av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den. För övrigt anser vi att bilagan inte hör hemma i årsbokslutet eftersom uppföljning av externa utförare sker i kvalitetsberättelsen och hanteras inte i årsbokslutet.

 

Veronica Kerr vice ordförande KD
Lotta Holmberg, M
Åke Gustafsson, C
Badro Laajab, L

Historien fortsätter. Eftersom ordförande inte är nöjd så är det fullt möjligt att lägga fler utredningsuppdrag vilket också är gjort. För kom ihåg, i slutändan handlar det om som du ställer frågan får du svar och förstås, det beror på till vem du ställer frågan.

Skriv aldrig i vredesmod

Av , , Bli först att kommentera 14

Skriv aldrig i vredesmod och om du gör det, låt texten vila innan du skickar vidare eller som här på bloggen publicerar det. Ibland är det bättre att få ut det tankarna eller hjärtat är fyllt av på papper, men det du skriver är inte alltid menat att läsas.

Det har gått en vecka sedan Äldrenämndens senaste sammanträde och även om jag inte har skrivit om det, varken för mig själv eller här på bloggen så har ändå tankarna cirklat runt det som hände. Jag har arbetat med politik och är förtroendevald sedan tjugofem år tillbaka och antalet sammanträden går inte att räkna. Visst har det förekommit turbulenta möten där ledamöter har rusat ut med orden att de befinner sig i en polsk riksdag eller bara lämnat mötet i ren ilska och frustration utan att komma tillbaka. Det har varit låsningar mellan majoritet och opposition, men det har ändå fungerat på något vis. Mycket i politiken drivs av hjärta och känslor och även om människor tycker olika så har respekten funnits för vad som är politik eller inte och mest av allt respekten att tycka olika.

Även i Äldrenämnden brukar det fungera eftersom alla sitter där med uppdraget att ta ansvar för en god äldreomsorg, men det finns en fråga som sätter allt detta ur spel och det är frågan om privata utförare ska finnas i en offentligt driven verksamhet. När frågan om LOV -lagen om valfrihet- kommer upp så är det som att både logik och resonlighet sätts ur spel. Det handlar inte om ”ja jag förstår att du har en annan åsikt som skiljer sig åt från min”, utan det skapas nya argument som det saknas stöd för, men som kan underbygga den sida som vill avskaffa valalternativen.

Jag skrev i det tidigare inlägget att det är fjorton månader sedan beslutet om att revidera förfrågningsunderlaget  för LOV togs och att det nya var planerat att tas under 2023. Absurt kort om tid och datum ändrades framåt. Det talades om en enklare revidering, men nu med längre tid ges möjlighet att ”revidera” rejält! För tre veckor sedan gav ordförande i Äldrenämnden ett uppdrag till Äldreomsorgsdirektören där hon ville ha redovisat:

  • Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad?

  • Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag

  • Avvikelser/varningar privata utförare

Bakgrunden till uppdraget är att idag har de privata utförarna 56% av antalet hemtjänsttimmar, men ungefär lika många brukare som den kommunala hemtjänsten. En relevant fråga, men detta har också varit känt sedan många år att timmarna hos de privata utförarna är fler eftersom boendelösningarna spelar in. T ex Astridgården, ett trygghetsboende med möjlighet till dygnet runt hemtjänstinsatser. Seniorhusen i Umeå som idag har knutit Lottas Omsorg till sig har många timmar och samma gäller Bäckbacka. Dessa boenden möjliggör att människor kan bo kvar ofta betydligt längre i sina egna hem tack vare hemtjänst och slipper därmed flytta till ett vård omsorgsboende. Den som vill tala ekonomi kan säga att det är kostnadseffektivt eftersom en plats på vårdboende kostar mer. En annan förändring är att kommunen har blivit betydligt bättre på att ta hem ”medicinskt färdigbehandlade” från sjukhuset. Människor som kanske är färdiga på sjukhuset, men i stort behov av vård. Bristen på vårdplatser har direkt påverkan på kommunens hemtjänst.

Trots att det var en relevant fråga som borde tyda på ett intresse för svaret så var attityden ”Vi måste veta vad som är fel, för det är ju inte så att de som väljer privata utförare är sjukare.” (!) Andra bisatsen är ordagrant citerat i samband med att uppdraget lades, dvs att ordförande är övertygad om att något är fel och gör antagandet utan att invänta svar. För att vara tydlig så är det kommunens egna biståndshandläggare som beslutar tiden och insatsen för de som har hemtjänst. Jag har ingenting emot att frågor ställs, men ifrågasätter syftet och undrar varför de ställs just nu.

Hur gick det då med redovisningen av uppdraget? Svaret kommer i nästa inlägg.

 

Är valfriheten hotad (igen)?

Av , , 2 kommentarer 9

§ 129
Diarienr: ÄN-2022/00217
Inriktningsbeslut reviderat förfrågningsunderlag LOV

Beslut
Äldrenämnden uppdrar till förvaltningen att ta fram ett reviderat
förfrågningsunderlag för bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om
valfrihetssystem (LOV) i Umeå kommun och återkomma med ett förslag till
beslut under 2023.

Protokollsanteckning

Veronica Kerr (KD) lämnar en protokollsanteckning enligt följande:

”Det är olyckligt att ett beslut i en nämnd kan medföra stora konsekvenser
inom Äldrenämndens ansvarsområde. Vi motsätter oss inte en revidering
av förfrågningsunderlaget och förutsätter att revideringar och förändringar
inte endast sker ensidigt från kommunens sida utan att även berörda
företag ges möjlighet att föreslå förändringar. Boendestöd är idag
hemtjänst och vi ser det som en självklarhet att även fortsättningsvis ska de
som får den insatsen kunna välja utförare. Det finns dock en stark oro om
att en revidering av förfrågningsunderlaget kommer att betyda en
begränsning av valfriheten och det kommer vi alltid att arbeta emot.

Veronica Kerr, vice ordförande KD
Lotta Holmberg, M
Åke Gustafsson, C
Marianne Normark, L

 

Den 22 december 2022 tog Äldrenämnden ett beslut om att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten. Det beslutet var nödvändigt att ta eftersom Individ och Familjenämnden fattat ett beslut om att införa ett kostnadsfritt boendestöd vilket därmed skulle påverka underlaget för de som idag är hemtjänstutförare. Idag utförs boendestöd som hemtjänst och med den beslutade förändringen skulle det kunna innebära att den som har privat hemtjänst istället styrs till kommunens. Klart att beslutet får påverkan, men det stannar inte där.

Ett reviderat förfrågningsunderlag betyder inte enbart revidering av kundunderlag utan vid samma revideringstillfälle ges möjlighet för politiken att vrida och vända på kraven för att bli hemtjänstutförare i Umeå kommun. Nålsögat krymper för varje gång när LOV fientliga politiker ställer kraven som inte ens den kommunala hemtjänsten klarar av att hålla. Protokollsanteckningen är en förklaring för hur vi från de fyra borgerliga partierna förhåller oss till beslutet som togs 14 månader sedan. Vår oro viftades bort, men med tanke på att ett nytt förfrågningsunderlag ska presenteras i Äldrenämnden i slutet av månaden vet jag att vi var på rätt spår. Vi vet också att möjligheten för företag att föreslå förändringar varit i det närmaste obefintlig.

Lång tid har passerat och att tro att något förslag skulle kunna presenteras under 2023 var nog önsketänkande. Klart i alla fall är att företagen som idag har närmare 1000 brukare och dryga 40 000 hemtjänsttimmar/månad har en oviss framtid. Går det att driva välfärdsföretag i Umeå eller vill kommunen som vill mer inte ha dem kvar? Det är en sak när S, ivrigt påhejat av stödpartiet V, kommer med insinuationer om fusk och fulspel, men en helt annan när tjänstepersoner faller in i samma. När gränserna mellan politik och förvaltning suddas ut så utmanas demokratin och det gör mig både rädd och ledsen. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2019 att LOV blir kvar, men formen stöps om. 2019 var det 18 utförare, idag är de 8. Frågan blir hur många av dem är kvar 1 oktober 2024?

Dagens chock..

Av , , 3 kommentarer 11

”Dagens chock – det är lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö”

Att det skulle vara lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö kan inte komma som en chock för någon, just därför blir rubriken desto mer iögonfallande. Vad menar skribenten? Är det ett hån mot de som har svårt att rekrytera personal för att de inte förstått vad det är som krävs? Rubriken kommer från en ledare i Dagens Nyheter som handlar om kommuners svårigheter med att rekrytera personal till äldreomsorgen. Enligt deras undersökning uppger mer än hälften av kommunerna att de har svårigheter med att rekrytera och 50% av dem har brist på personal. För den som arbetat länge med äldreomsorgsfrågor är detta ingen nyhet. För den som känner till demografin, många födda på 1940 talet och betydligt färre femtio år senare, har förstått att det blir många äldre med vårdbehov och färre som kan arbeta inom omsorgen.

Egentligen är jag trött på frågan, den som är välfärdens kärna, vem ska arbeta i framtidens vård och omsorg, men det vill jag inte erkänna. Det är när vi tröttnar på något som vi lämnar och går vidare och hoppas att någon annan tar hand om problemet. Jag vill att frågan ska vara levande och känd för många och inte begränsad till endast Äldrenämndens ledamöter därför välkomnar jag varje artikel om det oavsett hur trött jag är på ämnet. Med omvärldsbevakning finns möjligheter till att hitta nya lösningar. Som det är nu med färre människor som ska vårda fler blir det mer styrning och kontroll. Det märks desto mer inom hemtjänsten där människors hem blir någon annans arbetsplats. Fort ska det gå.

Inom äldreomsorgen brukar Helsingborg lyftas upp som ett gott exempel där närmare 90% av personalen har relevant utbildning. Ett fåtal vårdbiträden och övriga är undersköterskor. Det kan vara så många som 100 sökande till en tjänst och särskilda demensavdelningar finns med utbildad personal. Goda möjligheter till utevistelse ges där de boende själva med lätthet kan nå uteplats och trädgård. Allt detta tog jag till mig när jag besökte Helsingborg och ett av deras vårdboenden i november. Umeå jämförs ofta med Helsingborg eftersom städerna är ungefär lika stora, men med äldrevården där brister likheterna.

Det är komplicerat med att hitta relevanta jämförelser kommuner emellan eftersom det är så många faktorer som spelar in. Att jämföra hemtjänsten i Umeå som har 133000 invånare och åtta hemtjänstutförare med en kommun som Arjeplog i Norrbotten fungerar inte. Arjeplog må vara Sveriges fjärde största kommun till ytan, men har endast 2635 invånare. Dvs ungefär lika många som har hemtjänst i Umeå. DN beskriver hemtjänsten i Arjeplog som en solskenshistoria där de har god bemanning, låg personalomsättning  och lätt att hitta vikarier. Personalen ”behandlas som kompetenta yrkespersoner som klarar av sina jobb utan att styras uppifrån med scheman som dikterar arbetsdagen minut för minut.”

Trots att det inte går att göra en rättvis jämförelse mellan Umeå och Arjeplog så är denna omvärldsbevakning högst relevant. Visst ska vi vara försiktig med skattemedel, Umeå har en ”billig” hemtjänst när det gäller kostnad per timme, men om den drivs för effektivt i kostnadsbesparingar kan det slita både på personal och de som är beroende av tjänsten. I Umeå finns det hemtjänstinsatser som inte ska ta längre tid än 4,8 minuter. 4,8 minuter!! Det finns ingen tid till det oväntade. Enligt DN och en rapport från Kommunal är det bara 22 % av dem inom hemtjänsten som jobbar strikt minutstyrt som har tid till alla sina arbetsuppgifter, samtidigt som 57 procent har svårt att hinna gå på toaletten eller ta en kopp kaffe. Det är vansinniga siffror och jag vet inte exakt hur vi har det i vår kommun, men helt klart finns det stort utrymme för förbättring!

Replik och politikers språkbruk

Av , , 3 kommentarer 10

I gårdagens tidning hade jag en debattartikel publicerad, ett svar riktad till Äldrenämndens socialdemokrater (och miljöpartist) efter deras tidigare utspel i både nämnd och i media.

Jag har varit förtroendevald i kommunpolitiken i mer än 20 år och under den tiden har jag aldrig sett S med en sån iver inta oppositionsplats mot regeringen som just nu. Trots att S styrt kommunen i närmare 30 år och har det största ansvaret för hur äldreomsorgen ser ut så är det regeringens fel (inte under 2015-2022). En protokollsanteckning som i det närmaste liknar en valrörelse appell (inte mina ord utan de är sagda av en vänsterpartist) i ett internt kommundokument är extremt ovanligt i synnerhet av ett parti som styr. Allianspartierna och även Vänsterpartiet var förvånade och ifrågasatte förfarandet, men Vänsterpartiet såg chansen att kritisera regeringen och anslöt sig till S.

Socialdemokraterna sitter i opposition och de ska granska regeringen, men låt fakta bli tydliga och mest av allt låt dem vara sanna! Trovärdigheten sjunker när politiker målar upp otäcka bilder av sina motståndare med insinuationer om att förslag är odemokratiska och att regeringen vill tysta oppositionen. Insinuationer och hitte-på antaganden är definitivt en snabb väg till att öka politikerföraktet som finns. Oppositionen är i grunden en del av demokratin och har en viktig roll, men den rollen har förstås också de som blivit valda och är med och styr. Om ett par veckor presenterar Socialdemokraterna sin budget och jag ser med spänning fram emot att läsa den.

Här kan du läsa min replik riktad till S och Mp. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren kommenterar politikers språkbruk efter söndagens partiledardebatt och visst har han en del tänkvärda poänger som även lokala kommunpolitiker borde ta till sig.

 

Debattreplik

Spanska bemanningsföretag i äldreomsorgen – kreativ lösning eller hot mot patientsäkerheten?

Av , , Bli först att kommentera 8

I politiken brukar jag alltid lyfta hur viktigt det är med omvärldsbevakning. Finns det kommuner som har samma problem, men som hittat en lösning vi kan ta del av? Varför kostar äldreomsorgen mindre i Linköping och varför lyckas Finland locka fler sökande till vårdutbildningar än det finns platser? Ibland är det bara rykten och missuppfattningar, men ibland blir det riktiga guldkorn som vi kan slipa till perfektion för att de ska passa i vår kommun. Som kommunpolitiker anser jag att själv inte är bästa dräng och att det inte är ansvarsfullt ekonomiskt att uppfinna hjulet om och om igen när det redan finns lite längre bort.

Med risk för att vara tjatig så vet vi att frågan om kompetensförsörjning fortsätter att leva i högsta grad vidare och den börjar bli akut. Det är frustrerande eftersom alla känner till problemet, men ingen verkar veta hur vi ska lösa det. Under senaste sammanträdet i Äldrenämnden vet jag inte hur många gånger vi fick höra att det är för låg arbetslöshet i Västerbotten (fantastiskt!) och att det är därför vi inte täcker rader i bemanningen. Min uppfattning är att äldreomsorgen ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd dit de som inte har ett arbete slussas in, utan en arbetsplats dit man söker sig till och vill vara. Socialdemokrater talar om att vi behöver arbetskraftsinvandring, men talar aldrig om från vilka länder arbetskraften ska tas från. Ska vi locka arbetskraft från länder som kanske själva behöver den, är inte det ett gammalt sätt att tänka som hör hemma inom kolonialism?

En kommun som har tänkt nytt, men ändå inte är Bodens kommun som har anlitat ett spanskt bemanningsföretag för att klara äldrevården i sommar. I sommar kommer tio personer från Spanien för att arbeta inom äldreomsorgen i Boden. De har sammanlagt fått 48 timmar undervisning i svenska under tolv veckor. Kommer det att räcka? I många andra kommuner, vår egen inkluderad, har vi personer anställda som saknar både vårdutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska. Min fundering blir vad är mest prioriterat, vårdutbildning eller språket? Vem kan avgöra om språkkunskaperna är tillräckliga? Har Bodens kommun krävt språktester? Det jag är säker på är att de personer som nu kommer från Spanien till Norrbotten i grunden har en stark motivation och drivkraft som kan ge extra glöd till att lära sig ett nytt språk. Huruvida kunskaperna i svenska är tillräckliga blev sekundärt när det dagen efter blev känt att åtta personer boende i Bodens kommun och anställda på ett äldreboende blir utvisade inom kort. Bemanning för en hel vårdavdelning försvinner, personer som bott länge i Sverige och som lärt sig svenska får inte stanna kvar. Semesterplaneringen i sommar för det boendet måste ses som mycket oklar.

För mig har det alltid varit självklart att den som arbetar inom äldreomsorgen ska både kunna förstå och göra sig förstådd på svenska eftersom det är en del av en god vård. Språktester borde inte vara nödvändiga, men blir ett verktyg för arbetsgivaren att veta vilken kunskapsnivå personen befinner sig på och sedan veta vilka insatser som kan behövas. I grunden handlar det om patientsäkerhet och den kan inte kompromissas bort, men det är klart att jag undrar om politikerna i Boden tänker på samma sätt.

Kommunens årsredovisning och besök ute i verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 11

Måndagens kommunfullmäktige hade årsredovisningen på dagordningen och vilket resultat det blev!! Visst kan vi diskutera närmare vad överskottet ska användas till eller om umeborna är för högt beskattade (ja det är vi), men det mest spännande med årsredovisningen är att läsa om det som är gjort och försöka analysera vad har vi gjort? Vad gick rätt? Och kanske allra mest vad gick fel och hur lär vi oss av misstagen?

Kommunens årsredovisning tar upp faktorer som kan påverka resultatet och där är befolkningen en viktig del. När befolkningen ökar mer än förväntat ger det förstås effekt på kommunens ekonomi. Det handlar inte bara om antalet personer utan även om åldersfördelningen. Faktum är att mellan åren 2021-2031 kommer andelen över 80 år och äldre öka med 61% i Umeå kommun. Det som gör det mer komplicerat är att under samma tid ökar andelen arbetsför befolkning (de mellan 20-66 år) ökar med 8,9%. Ekvationen går inte ihop och gör inte det redan idag.

Äldrenämnden visar på ett positivt resultat för 2022, men det som är ytterst negativt med dessa siffror är att verksamheten sparar tack vare att det saknas personal, Dvs det råder vakanser, det finns inte människor att anställa. Enligt årsredovisningen har andelen undersköterskor i äldreomsorgen sjunkit från 55% till 52%, men den siffran blev mycket snabbt inaktuell och är idag på 48%. Endast 48% är idag utbildade och sjukfrånvaron är fortsatt hög! Den som känner mig vet att detta är min hjärtefråga och något som jag återkommer till- den ständiga frågan hur gör vi vårdyrket mer attraktivt för fler? Hur blir Umeå kommun en attraktiv arbetsgivare för fler än 12 000 anställda?

Idag har 92% av alla tillsvidareanställda heltid och enligt årsredovisningen har arbetet med att införa heltid åt alla varit mycket framgångsrikt. Att kunna erbjuda heltid har skapat ett likhetstecken till att vara attraktiv som arbetsgivare. Det ska vara självklart att man ska kunna leva på sin lön, men villkoren ska också vara rimliga. När det blir negativa konsekvenser talar vi inte om dem utan det viktiga är att alla som vill har heltid. Faktum är att när heltidsreformen infördes inom äldreomsorgen sjönk utbildningsnivån. Dvs att utbildade undersköterskor lämnade kommunen som arbetsgivare för att arbetsförhållanden försämrades. Det som skulle vara goda anställningsvillkor har lett till sämre arbetsvillkor och riskerar patientsäkerheten. Här behöver vi göra en analys, vad gick snett och vad kan vi ändra? Är det för sent och omöjligt att vända den sjunkande andelen utbildade och var finns de som tidigare arbetade i kommunen?

Allt detta sa jag från talarstolen, men jag fick inga svar och inte mycket respons heller. Med frågorna i i tankarna klev jag in på Dragonens Äldreboende tidigt igår morse för att praktisera under en arbetsdag på en av enheterna. Jag vet hur det ser ut på en avdelning, jag känner till flödesscheman och jag vet att dagarna kan se olika ut, men att uppleva det är en annan sak. Det är så lätthänt att man bara tar gamla upplevelser och erfarenheter som referens och det vet ju alla att inget är som förr. Äldrenämnden är ansvarig nämnd för all äldreomsorg i kommunen, men arbetet vi gör och de beslut som vi tar är inte kända för alla i verksamheten som berörs.

Det blir minimala bemanningsnivåer direkt någon blir sjuk eller är borta för något annat. Från låg till minimal där det inte finns utrymme för att det oväntade sker. Resurspassen ska vara till hjälp och något som infördes efter det att heltid infördes för alla. En schemateknisk lösning där personer från en avdelning kan jobba på en helt annan avdelning nästa dag för att täcka upp. Låter kanske bra på papperet, men det är människor och inte spelpjäser. När frågan om delade turer eller varannan helg diskuterades var det inte samma kritik som den jag hörde om resurspass. Som politiker går jag inte, ska jag inte gå in och detaljstyra, men ibland kan ”detaljer” förstöra ett helt yrke och definitivt visionen om att bli en attraktiv arbetsgivare.

Trots de svåra delarna, frågorna jag inte har svar på och kritiken från frustrerad personal över scheman som inte fungerar var det en fantastisk halvdag (06.45-14:00). Stunderna med människorna vars hem är personalens arbetsplats var speciella. Som jag saknat att vara ute i omsorgen och gårdagen blev en stark påminnelse för mig om vilka vi i Äldrenämnden är till för. Jag har lovat att återkomma.