Kategori: Region Västerbotten

Mer kunskap om kommuners förutsättningar – Läs DN debatt!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag var inte speciellt bra på geografi när jag var barn, men jag tyckte ändå att just kartor var intressant oavsett om det var en karta av Sverige, Nordamerika eller hela världen. Att kunna namnen på huvudstäder var ett måste och gärna kuriosa om länderna i övrigt, men när det kom till Sverige var det lite sämre ställt. Jag minns provet på mellanstadiet när vi skulle skriva ut Sveriges landskap på en karta och jag hade lärt mig dem utantill från norr till söder. Problemet var att jag missade ett landskap och alla därefter flyttades ”uppåt” på kartan. Inte många rätt blev det.

Visst har jag ibland irriterat mig i samtal när jag varit i kontakt med företag som inte vetat vilket län Umeå tillhör eller när Västerbotten blandas ihop med Västernorrland. Sverige är avlångt och när jag besökt Skåne har jag drabbats av en svår avundsjuka att de bor så nära kontinenten och lätt att lämna. I Region Skåne finns idag 33 kommuner, 33 kommuner på en geografisk yta ungefär lika stort som Skellefteå kommun och då har vi 14 kommuner till i vår region. Ni som läser känner säkert redan till detta, men jag fortsätter ändå att nämna det när jag träffar partikamrater från södra Sverige för att det ska finnas en förståelse för hur olika våra förutsättningar är. De kan ha läst om Lycksele BB som är stängt och att det kan vara så långt som 40 mil till BB för en havande kvinna i Västerbotten, men att riktigt förstå vad det innebär är svårare. Hur klarar kommuner av att ge kommunal service när unga människor tidigt lämnar kommunen för att inte återvända och de som bor kvar är i behov av äldreomsorg där arbetskraften inte räcker till? I Västerbotten är höga kommunalskatter vanliga, men jag ser att Dorotea inte längre har Sveriges högsta kommunalskatt när Degerfors passerar med 15 öre. Långa avstånd kostar och geografiska avstånd slår ofta undan benen för kommunal service, t ex i Åsele kommun där hemtjänst för de som bor i Fredrika stationeras i Åsele sex mil bort samtidigt som äldreboendet läggs ner.

Dagens Nyheter har en sektion som heter Norra Sverige och det var där jag läste om hemtjänstens långa transportsträckor. Det är bra att det skrivs om hur små kommuner kämpar och att vi som läser och vet hur det kan vara berättar det vidare. Västerbotten är fantastiskt och jag har svårt att se mig någon annanstans (även om jag försökt). Några som uttrycker det klart och tydligt om kommunernas förutsättningar är presidiet i Akademi Norr, fyra KSO från de fyra nordligaste länen skriver i dagens DN. Läs och sprid! Vill vi att hela norra Sverige ska leva så krävs förändringar.

DN Debatt. ”I AB Sverige landar bollen hos kommunen – och blir liggande”

”Norra Sverige behöver arbetskraft och utbildad arbetskraft är en konkurrens­fråga. Svenskt Näringslivs rapport ”Vem ska göra jobbet?” lägger ansvaret på kommunerna. ”För att nå dit behöver kommunerna kartlägga behoven, dimensionera utbildningarna, samverka regionalt och med näringslivet, utveckla vägledning och locka elever till utbildningar där jobben finns.”

Arbetsförmedlingen kartlägger för övrigt inte behoven för yrken med mindre än 100 anställda i en kommun (de har troligen ingen kunskap om storleken på inlandskommuner – 100 jobb är mycket i en kommun på några tusen invånare).”

 

Bild tagen augusti 2022 mellan Fredrika och Åsele. Totalt 124 vindsnurror finns i kommunen och de kan producera el för nära 240 000 hushåll. Intäkten kan ligga upp mot en miljard kronor, pengar som kommunen inte får ta del av. Här borde det vara en självklarhet att ersättning ges till de kommuner som bejakar vindkraft.

 

Vårdbrist i Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 21

Hemma på mitt kylskåp

 

Jag har följt Regionens uppmaning att spara informationen om hur du gör om du behöver uppsöka vård i sommar. 1177 är väletablerat, men det finns risker om kommunikationen mellan vårdpersonal och vårdsökande inte fungerar. När personer berättar att de inte mår bra och blir uppmanade att ta en Alvedon istället för att uppsöka vård riskerar att bli fel om det är något allvarligare. Eller så blir värken värre och det har gått för lång tid för att kunna åtgärda när det väl upptäcks. I absolut värsta fall leder till det till en tidigare död.

Vi har en god sjukvård i Sverige när vi väl får den. Tillgängligheten är den sämsta den varit och här utmärker sig Västerbotten i negativ bemärkelse. Det är den region som har minskat antalet vårdplatser allra mest, med mer än 40 % sedan i mars. Du vill inte bli sjuk i Västerbotten och inte hjälper det att få till svar att alla regioner har problem. I förra veckan var det ett inslag på Västerbottensnytt från Malå sjukstuga där skyddsombudet berättade om hur personal saknas och att ambulansen inte varit bemannad. Det vill säga att den fick stå, men ingen talade om något akutlarm skett under den tiden eller om någon kommit till skada.

 

Denna nyhet visades även i riksnyheter och det är bra att fler får kännedom om hur illa det ser ut i delar av landet. Inte för att skrämma folk från att flytta till norra Sverige utan för att vi ska få till en förändring. Otryggheten är stor för den som plötsligt drabbas av sjukdom och inte vet hur man ska komma till läkare. Eller var de finns.

 

 

Jag har ägnat delar av semestern till att vara ute i länet och i förra veckan besökte jag Sorsele och just Malå. Det var inga formella verksamhetsbesök, men desto fler spontana samtal med de människor jag träffade. Vilka förutsättningar finns det i små (till invånarantalet) glesbygdskommuner när det kommer till service, arbete och vård. De som var yngre och friskare och som inte heller bott i Sverige någon längre tid såg inga problem med att bo långt från sjukvård eftersom det finns helikopter. En annan person, uppvuxen i bygden, berättade om en akut förlossning där helikopter borde satts in, men där dimman satte stopp och det blev istället ambulans till Lycksele två timmar bort. Samma person berättade att ambulanspersonal i grannkommunen hade sagt upp sig eftersom endast deltid erbjöds och bättre tjänster fanns i andra regioner. Varför stanna i en bygd där det blir svårt att leva på en deltidslön? Om det är för dyrt att ta in personal så måste regionen bli bättre att ta vara på den personal de har idag.

Det sägs att västerbottningar är sjukare än andra och vi drabbas oftare av både hjärt och kärlsjukdomar som demens. I Äldrenämnden har det lyfts som en orsak till varför vi betalar mer för äldreomsorgen jämfört med andra kommuner. Det är svårt att hitta statistiken, men min reflektion när jag varit ute i kommuner där det är långt till en hälsocentral eller annan vårdservice så väntar man med ev provtagningar. Människor går längre med symptom och utsätter sig för större risk både för att vård inte finns och om den finns vill man definitivt inte belasta den. Region Västerbotten klarar inte av sitt uppdrag och vården som ges är inte jämlik. Det är för mig självklart att ett större nationellt ansvar behöver tas för att öka tillgängligheten till vården. Det är dags för århundradets vårdreform.

Att granska och syna är rätt i tiden- om Revisionen i region och kommun

Av , , 2 kommentarer 24

Det är med ett stort intresse jag har följt rapporteringen av det arbete som revisionen just nu utför i regionen. Med mer än tjugo års erfarenhet av kommunpolitik och inte fullt lika lång tid av politik i landsting och region har jag aldrig upplevt att revisionen blivit lika uppmärksammad som nu. Det är möjligt att deras arbete tidigare inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar eller så har inte andra förstått vilken betydelse och funktion revisionen kan ha. Det är helt klart att granska och syna ligger rätt i tiden och jag välkomnar det. I synnerhet när makten granskas.

Regionens revision har det senaste halvåret uppmärksammat flera brister som slarv med betalkort, brott mot kommunallagen och att politiker ”korrigerat” i beslutsunderlag som verksamhetschefer tagit fram. När sedan direktörer i regionen reagerar och känner sig behandlade som kriminella ja då blir det ytterligare en aspekt på att en granskning kan vara känslig.. Jag följer denna fråga med stort intresse för det är fullständigt oacceptabelt att underlag från tjänstepersoner ändras av den styrande majoriteten bara för att de själva ska undgå kritik. I det här fallet var det i Hälso och sjukvårdsnämnden som rapporten skulle presenteras. I kommunen när nämnderna beslutar om motioner så är tjänsteskrivelsen alltid undertecknad av den som tagit fram underlaget. Det händer att Socialdemokraterna har ändrat i yttrandet när de varit oense med utredaren, men såvitt jag vet har det skett under pågående sammanträde och under ”öppen ridå” och förhoppningsvis noterats i protokollet. I regionen (landstinget) däremot har jag många gånger funderat på vem det är som skrivit yttrandet eftersom namn på ansvarig person saknats och tänker att kanske har Socialdemokraterna tagit fram underlaget själva.

I ovanstående exempel är det politiken som ändrat obekväma uppgifter i en rapport, men vad händer om politiken inte får rätt underlag och information inför beslut i nämnd? Det är en av flera frågor som kommit upp i samband med VKs granskning av Umeås socialtjänst. Granskningen har väckt starka känslor och många frågor och jag vet att det finns de som inte uppskattat det stora antalet artiklar i frågor som har sekretess. Men när kommunens verksamheter får kritik av Inspektionen för vård och omsorg finns det alltid ett stort intresse av att veta att allt görs för att komma till rätta med problemen för att inte förtroendet för socialtjänsten ska försvinna. Det gäller i synnerhet verksamheter med myndighetsutövning och för den myndighet som har stor makt att göra ingripande i enskildas liv. Det gäller oavsett den som hamnat i missbruk eller de familjer som splittras när ett barn omhändertas. Ingen människa ska heller behöva känna skam eller rädsla i kontakt med socialtjänsten när problem blivit för stora.

Det finns olika uppfattningar om vem som ska granska socialtjänsten och en del menar att det räcker med att IVO gör det och att företagshälsovården kan vara behjälplig med arbetsmiljön. Andra menar att det bör vara en extern revisionsbyrå för att verkligen säkerställa oberoendet och att det inte blir verksamheten själva som granskar att det blir rätt. Att anlita en extern revisionsbyrå är ingenting extremt med tanke på att IVO själva anlitade KPMG när de ville granska sina egna beslut som blivit mycket kritiserade. Därför blev jag mycket glad över beskedet om att kommunrevisionen kommer att ta ett helhetsgrepp om socialtjänsten och granska verksamheten under 2022. Med flera insatser är jag övertygad om att rättssäkerhet kan tryggas och förtroendet för socialtjänsten kan stärkas.

 

 

 

Stör döden?! Prata om den

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag är det den internationella suicidpreventiva dagen och för en del kanske den går obemärkt förbi medan för andra blir det en påminnelse om någon man förlorat alltför tidigt i livet. Det är svårt att tala om och anledningarna till varför någon väljer att ta sitt liv kan vara många och för den som står utanför fullständigt obegripliga.

Jag har skrivit om suicid, självmord flera gånger tidigare och jag har motionerat om att införa en nollvision mot självmord oavsett ålder. Varje människa räknas och psykisk hälsa kan försämras även sent i livet, men ett självmord hos en äldre person kanske inte finns med i statistiken som en yngre person. Det är Världshälso- organisationen WHO som har lanserat dagen för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan. Jag är skeptisk till dessa särskilda dagar för de får inte betyda att under resten av året är frågan inte lika viktig. Det får inte bli en dag som uppmärksammas bara med goda ord som är glömda dagen efter, utan det ska vara som ett ny tag och en kick off för ett mer intensivt arbete.

I år anordnar Folkhälsomyndigheten, Mind, NASP, SPES samt Suicide Zero ett seminarium som belyser det livsviktiga mötet med människor som drabbats av en kris, och vad olika aktörer kan göra. Seminariet är i Stockholm, men kommer att webbsändas och det är möjligt för alla att delta utan kostnad. Det är mycket bra och jag trodde faktiskt att jag skulle hitta fler sidor som uppmärksammar dagen, men varken Region Västerbotten eller Umeås kommuns hemsida har någon information.

Västerbotten har länge haft de lägsta antalet självmord i Sverige, men med en enkel googling på ”Region Västerbotten” och ”suicid”  visar det sig istället att antalet självmord i Västerbotten har ökat de senaste åren. Enligt Folkhälsomyndigheten tar varje år 25-30 personer i Västerbotten sitt liv vilket är tio gånger så många som dör i trafiken varje år! Detta måste uppmärksammas och vi ska inte vara rädda för att tala om det.

I april lämnade jag in en motion om samtalsstöd i äldreomsorgen och lyfter än en gång frågan om att införa en nollvision mot självmord. Inom kort kommer Äldrenämnden att yttra sig om förslaget. Kristdemokraterna fortsätter att hålla liv i frågan och ser till så att åldersperspektivet INTE glöms bort i det suicidpreventiva arbetet i Umeå kommun. Här kan du läsa motionen i sin helhet.

 

Vill du veta mer? http://stordoden.se/#film

Elevhälsa online ger ökad tillgänglighet

Av , , Bli först att kommentera 9

Liberalernas motion om Elevhälsogaranti fick som väntat avslag i kommunfullmäktige i måndags även om vi var flera partier som stöttade förslaget. Det är närmare tio år sedan Kristdemokraterna lyfte frågan i riksdagen och sex år sedan vi motionerade om det i Umeå fullmäktige. Vattendroppen urholkar stenen och politiken ska inte släppa taget om de frågor som har betydelse. Det är bra att många arbetar för samma sak.

Jag har under flera år suttit som representant för tidigare Socialnämnden och senare Äldrenämnden i samråd med regionen tidigare landstinget. I en samverkansöverenskommelse har Umeå kommun kunnat diskutera och samverka i frågor som berör de två olika huvudmännen. Elevhälsan, BUP och primärvården har ständigt stått på dagordningen när det är frågor om vem som ansvarar för vad. Det är känt sedan länge att köerna till BUP i Västerbotten har varit orimligt långa och där har Elevhälsan fått bära ett större ansvar även om det inte varit deras roll. Relationen kommun och nu region har varit frostig i vissa frågor, men har tinats upp. Det är i de svåra frågorna som berör människor, som i det här fallet barn, som känslorna väcks.

Det är viktigt att barn och elever mår bra och att de klarar sin utbildning, men Elevhälsan kan för många blir första steget in till den vård som de behöver. Det är viktigt att dessa barn uppmärksammas så snart som möjligt och det är därför Kristdemokraterna vill se en Elevhälsogaranti. Även om motionen avslogs så har vi inte släppt frågan helt och hållet.

I en pandemi utmanas verksamheter och därmed även hur vi ser på saker och ting. Att säga ”så kan vi inte göra för så har vi aldrig gjort förut” får inte finnas och här tänkte Norrtälje kommun till när de startade upp Elevhälsa online i april månad. Ett gott exempel som Umeå kan ta efter och om detta lyfte jag i måndagens debatt. VK rapporterade:

”Flera partier gav ändå sitt stöd till motionen. Veronica Kerr (KD) hörde till dem som gav den sitt bifall och meddelade att hon, med Norrtälje kommun som förebild, kommer att arbeta vidare med frågan.

– Norrtälje kommun har öppnat en elevhälsa online. Den öppnades under pandemin och fortsätter under hösten. KD kommer att lämna in en motion där vi föreslår en digital elevhälsa, sa Veronica Kerr.”

 

Samma eftermiddag lämnade jag in följande motion. Min förhoppning är att detta införs snarast gärna redan innan motionen är färdigbehandlad. Vi behöver inte vänta och elever ska inte heller behöva vänta på hjälp och kontakt.

Elevhälsa online – garanterad kontakt med Elevhälsan inom ett dygn


Den psykiska ohälsan bland unga har försämrats under de senaste åren. Det är en utveckling som vi tar på mycket stort allvar. Elevhälsan har en viktig roll och ska fungera som elevers första linje till hälsovård.

Elevhälsan uttrycker i en tjänsteskrivelse ”att för att kunna vända trenden med den ökande psykisk ohälsa behöver Elevhälsan fokusera på sitt förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Skolan behöver också identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa och hänvisa dessa vidare till hälso- och sjukvården.” (Tjänsteyttrande i För och grundskolenämnden och Gymnasienämnden, 2020.)

Det betyder att Elevhälsan ska vara tillgänglig, lätt att kontakta och ingen elev ska behöva vänta länge på att få en första kontakt. Norrtälje kommun har uppmärksammat detta och införde i april i år en ”Elevhälsa Online” som ett extra stöd till de elever som tvingats att läsa på distans under pågående Corona pandemi. Tjänsten fungerade så pass bra att man redan bestämt sig för att införa den permanent och vidareutveckla den.

För att nå Elevhälsa Online loggar eleverna in i en e-tjänst med Bank-id och kan då chatta direkt med skolsköterska eller skolkurator. Samtal mellan elev och elevhälsan kan ske via chatt, telefon eller via vanligt besök. Det är även möjligt att kontakta Elevhälsa Online utan Bank-id. Alla som söker elevhälsan digitalt blir kontaktad inom 24 timmar (helgfria vardagar), men ofta tar det bara någon timme för eleven att bli kontaktad av rätt person. Den digitala elevhälsan är öppen alla helgfria vardagar mellan klockan 07.30 och klockan 19.00 samt under skollovens vardagar. Allt behandlas enligt den vanliga sekretessen.

Elevhälsa Online samarbetar även med kommunens övriga vårdinsatser för barn och ungdomar och underlättar för både andra kommunala och regionala vårdenheter. Bland annat har barn- och ungdomspsykiatrin visat tacksamhet för Elevhälsa Onlines insatser eftersom de redan är väldigt tungt belastade. Kuratorerna och skolsköterskorna kan även remittera vidare för den som behöver specialisthjälp.

Med anledning av ovan föreslår vi:

  • att för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att införa Elevhälsa Online.

 

Veronica Kerr                                                                                                                     Anders Sellström
Kristdemokraterna                                                                                                          Kristdemokraterna

                                     

Vad är du redo att avstå för en god och värdig äldreomsorg?

Av , , 3 kommentarer 11

De senaste månaderna har människor hyllat och uppmärksammat vårdpersonal som är de som står i frontlinjen för att hjälpa de som blivit sjuka i Covid 19. Berättelserna är många om långa arbetspass och svårigheter med att få tag i skyddsmaterial. Både TV och lokalpress har gjort reportage från intensivvården och vi har tagit del av berättelser från de som överlevt. Gemensamt för alla är hyllningskören till vården och uppmaningen att hålla avståndet och vara försiktiga.

Självklart är jag också oerhört tacksam för det arbete som sker på våra sjukhus och glad för att det uppmärksammas, men kan inte låta bli att fundera på vad som händer sedan. De som lovar i tider av kris att arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska bli bättre för vårdpersonalen kommer de att stå fast vid sina ord när Covid 19 inte längre utgör en akut fara? När samhället ska börja återgå till något slags normaltillstånd och fokus vänds mot annat, kommer vi då att komma ihåg vad vårdpersonal har fått genomgå? Vad blir hyllningarna värda i slutändan?

Äldreomsorgen har också fått uppmärksamhet, men inte alltid med samma positiva ordalag. Häromveckan uppmärksammade t ex VK att hemtjänstpersonal blir verbalt påhoppade av okända och kallade för smitthärdar. När kommunerna beställt skyddsmaterial har de blivit bortprioriterade till förmån för regionen vilket gjort att bristen på skyddsutrustning fortsatt vara  svår. Vi ska skydda våra äldre, men det är människor vi talar om. Att bli inlåst utan kontakt med andra människor är en omöjlighet och enligt mig helt omänskligt. Därför vill jag hylla äldreomsorgens personal som går till sitt arbete varje dag ständigt uppmärksam på varje eventuellt symptom. Både hos sig själv och hos andra. Det är många som har eller haft tanken att tänk om jag är sjuk utan att jag vet om det och därmed riskerar att smitta någon? Tänk om någon är smittad på jobbet och jag tar med mig det hem till mina anhöriga som tillhör en riskgrupp? Äldreomsorgens personal kan inte arbeta hemifrån och att stanna hemma är en omöjlighet. Det är både tufft och psykiskt påfrestande och att då bli anklagad för att vara pestsmittade är fullständigt vansinne!

Enligt senaste uppgiften så förväntas toppen av Covid 19 smittan nå Umeå om en månad. Det är bra att det tagit längre än först förväntat eftersom det gett mer tid till förberedelser. I dagens VK läser vi om planeringen för ett kohortboende för äldre med Covid 19 och rekryteringen av extra personal kunde starta flera veckor tillbaka. Verksamheter i kommunen har också möjlighet att omdisponera personal mellan verksamheter dit behoven är som allra störst. Det handlar i slutändan om solidaritet i kristid och det blir därför ytterst viktigt att inte tänka snävt eller ha ett revirtänkande. Det borde vara självklart att den som är anställd som sjuksköterska inom skolan skulle kunna arbeta inom omsorgen när behoven är som störst. Det handlar inte om långa tider, men här verkar det finnas osynliga väggar mellan förvaltningarna och jag är rädd för att de kan ha blivit starkare när kommunen upphörde med att vara en förvaltning. I regionen byter personal vårdavdelningar och kliniker när behoven förändrats. Varför ska det vara annorlunda i kommunen?

Arbetet med budget 2021 har påbörjats och kommunen kunde inte få sämre förutsättningar med pågående pandemi, ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Det är omöjligt att säga hur illa det kommer att bli, men jag undrar om hyllningarna till äldreomsorgen och löften om förändringar att bli ihågkomna i budgetarbetet? Vad är andra verksamheter redo att vänta med eller utesluta för att äldreomsorgen och vården av våra gamla ska vara god? De här frågorna kommer jag att återvända till, men jag hoppas att alla partier bär med sig den även när krisen är över.

Önskar er en fin Valborg var ni än er!

 

 

Märkligt uttalande i VK

Av , , 1 kommentar 8

Ni som har läst min blogg genom åren eller som har följt med i Umeå politiken känner nog till mitt starka engagemang för äldreomsorg och i synnerhet rätten till medbestämmande till vem som kommer hem till dig när du blir gammal eller sjuk. Det har varit många ideologiska strider genom åren där den största var när S och V tillsammans bestämde sig för att avskaffa Lagen om valfrihet. Det har varit många turer, men med det senaste beslutet och överenskommelsen som togs i mars har de ideologiska striderna lagt sig just nu. Överenskommelsen i korthet innebär att det nya avtalet med nya förfrågningsunderlaget skjuts upp till 1 november samt fr o m 1 maj höjs hemtjänstersättningen till de privata utförarna med 25 kr/timme.

Det var en i det närmaste enig Äldrenämnd som beslutade om nya villkor, förutom Vänsterpartiet som tyckte att kommunen ska fortsätta att svälta ut företagen genom att behålla de ojämlika ersättningsnivåerna. Den punkt som jag ser som nästan viktigast av allt i den politiska överenskommelsen är att förutsättningarna för dialog och samverkan mellan kommunen och de externa utförarna ska förbättras. Dagarna efter det att överenskommelse undertecknats beslutade både Individ och familjenämnden och Äldrenämnden ”att ge förvaltningen i uppdrag att föra en dialog med de externa utförarna hur kommunen i övrigt kan stötta dessa kring den särskilda situation som råder gällande Coronapandemin.”

Beslutet har börjat att ge effekt, men självklart finns det saker som kan förbättras. Jag reagerade idag på ett uttalande i VK i artikeln om regionens arbete med provtagningar av personer som har symptom. Hygienläkare menar att regionen upplever att ”vägen med information till de många privata hemtjänstutövarna är längre” än vad den är till kommunerna. Vidare sa han också att de privata utövarna efterfrågar möjlighet till provtagning på de anställda.

– Frågan är varför de vill att deras personal ska provtas. Det kan vara så att de vill säkra personalförsörjningen men vi måste utgå ifrån att de vill skydda brukarna de tar hand om, säger Anders Johansson.

Uttalandet är märkligt eftersom jag vet att kommunen inget hellre önskar att än att anställd vårdpersonal ska kunna testas. Det är för att säkerställa att ingen som är sjuk (med eller utan symptom) är på arbetet. Samtidigt vill förstås alla arbetsgivare att anställda som ska arbeta är på plats. Att säkra personalförsörjning är definitivt att skydda brukare för vem ska de annars få hjälp av om all personal är hemma sjuka?

Det som bekymrar är uttalandet att det skulle vara svårare att informera privata utförare än kommuner, men vi får ingen förklaring varför. I tider av kris ska samverkan vara möjlig mellan alla utförare, vare sig det är region, kommun eller små hemtjänstföretag.

Religionsfrihet och respekt för andra – även i Region Västerbotten

Av , , 4 kommentarer 14

Ibland blir jag så oerhört frustrerad och när det händer har det många gånger med tydlighet att göra. Eller mer korrekt, avsaknaden av tydlighet. Det händer alldeles för ofta i politiken att det är oklart vem som har ansvaret för att utföra en arbetsuppgift, i synnerhet de uppgifter som är mer obekväma eller som kan väcka medial uppmärksamhet. Det blir otydligt med uppföljning och inte finns det några tydliga uppgifter om när det ska vara klart eftersom ingen vet när beslutet togs.

Det jag beskriver ovan kan till stora delar appliceras till vad jag kände när jag läste Folkbladets artiklar om att muslimer inte längre har ett rum tillgängligt på sjukhuset för att tvätta sina döda vilket är ett måste enligt islam. Detta är borttaget sedan 2017. Jag fick höra om detta tidigare under hösten i Umeås interreligiösa samverkansråd, men att samtal pågick på landstinget/regionen och att det skulle komma att lösas. Det var inte en fråga som skulle tas politiskt utan fanns på en annan nivå. Jag blev därför förskräckt när jag läste att frågan ännu inte är löst samt att det verkar finnas både missförstånd och oenigheter om det ska lösas. Anledningarna till varför det ännu inte är löst är att tvagning av döda inte ingår i uppdraget att hantera döda; det är lokalbrist; ingen (varken stat, kommun eller region) har ett direkt ansvar; få vårdplatser och rummen måste snabbt städas ur. Förutom dessa anledningar har jag också fått höra att det är en fråga om juridik, men det har jag inte fått bekräftat.

Det som behövs är ett rum med avlopp där en fullständig tvagning av den döda kan göras vilket har funnits tidigare. Artiklarna ger inga svar på om varför möjligheten har försvunnit eller vem som har tagit beslutet. Verksamhet eller politik? Var det en besparing, antagligen inte och för övrigt har muslimerna i det här fallet erbjudit att själva stå för kostnaderna till Region Västerbotten.

Det som gör mig mest irriterad är när ett regionråd säger att det inte framkommit att det varit kris för samtalen med Muslimska föreningen har ”varit mer resonerande”. Är det vad som krävs för att regionråd reagerar, ställ krav och gå till media för då tas samtalen på allvar? Det är tydligt att förståelsen för andra kulturer och religioner behöver stärkas och politiker med ansvar för sjukvårdsfrågor bör ha mer kunskap om vad religion betyder för människor. Vi har idag andaktsrum och sjukhuskyrka och samtal för sörjande, men alla blir inte inkluderade.

Region Västerbotten har påbörjat HBTQ diplomering av politiker och tjänstemän och Patientnämnden var en av de första verksamheterna att utbildas. Jag har själv gått utbildningen och i introduktionen står det att vi som går regionens HBTQ diplomering bidrar till ”vårt gemensamma arbete för en jämlik och inkluderande organisation.” Utbildningen var inte lång. Det blev en del diskussioner, men mycket av det vi fick lära oss borde vara självklarheter för fler. Det borde också vara självklart att med en kunskapshöjning i politiken om vad religion kan innebära i de verksamheter vi ansvarar för. I grunden handlar det om respekt för andra och hur vi själva vill bli bemötta.