Kategori: Kultur

Miljöpartiet och Scharinska villan

Av , , 3 kommentarer 14

Miljöpartiet har haft ett par riktigt, riktigt dåliga veckor och det har nästan blivit pinsamt allteftersom skandalerna och motgångarna krupit fram. Kritiken mot de båda språkrören har varit mer eller mindre nyanserad på nationell nivå, men hur är det egentligen i Umeå? Klarar sig Miljöpartiet utan kritik? Internt må de ha problem vilket händer alla partier någon gång, men där har medlemmarna ett stort ansvar för att arbeta på en lösning. Inte media.

Jag tänker inte lägga mig i gamla saker som rör Miljöpartiet, men dagens blogg (skriven igår kväll) av Nasser Mosleh fick mig att reagera. Efter ständiga inlägg med endast nationell beröringspunkt, regeringsfrågor och aldrig någonsin om den politik som Miljöpartiet i Umeå vill driva gör Nasser idag ett undantag. Som ett av de absolut sista partierna skriver han partiets mening om vad de vill med Scharinska villan. Citat: Idag har arbetsutskottet beslutat att uppdra åt Mark och exploatering att förhandla om försäljning av Scharinska villan till AB bostaden i Umeå. Detta är linjen som miljöpartiet har drivit länge.” Länge? Ursäkta? Vad är en lång tid för en miljöpartist? För att kunna säga att man har drivit en linje länge måste man först någon gång uttalat det. Det måste vara någon annan som känner till linjen du driver annars är den fullständigt värdelös. http://blogg.vk.se/nassermosleh/2016/04/26/scharinska-villan/

Det är snart ett år sedan vi i Alliansen presenterade vår budget för 2016 och där var en försäljning av Scharinska villan ett tydligt uppdrag, men inte ett ord nämnde Miljöpartiet till stöd för frågan. Inte ett enda ord. Nu när Socialdemokraterna öppnar sig för frågan, i och för sig bara till Bostaden, då säger Miljöpartiet att de tycker precis likadant och har visst tyckt det längre än (s)amarbetspartnern. Vidare skriver Mosleh att det är viktigt för Bostaden att lösa parkeringsproblem och deras behov av arbetsplatser, men vem säger att ett kommunalt bolag måste vara placerat mitt i stan? Här har jag inte hört några argument om just parkeringar, för alla vet ju att vi politiskt inte vill skapa fler parkeringar i centrum. Detta borde i alla fall Miljöpartiet känna till.

Att sälja Scharinska villan till Bostaden för att låta Kulturnämnden hyra lokalerna är en vansinnig idé. Först och främst är det med all trolighet inte Bostaden som kommer att kunna betala bästa priset och att sedan hyra ut lokalerna till Kulturnämnden till verksamheter som inte ännu finns eller som åtminstone inte efterfrågat nya lokaler, gör det inte bara galet men också ologiskt. Umeå kommun är den kommun som betalar mest till kultur av alla kommuner i hela Sverige!

Miljöpartiet må tycka vad de vill, faktum är att det är roligt att läsa när det blir mer lokal anknytning på bloggarna. Tidigare har det varit mycket byggpolitik med referenser till det tidigare statsrådet Kaplans ansvarsområde. Med tanke på vad som har hänt på sistone kanske de frågorna får träda tillbaka. Ordentligt. Nu vet vi vad Miljöpartiet tycker om Scharinska villan, nu ser jag fram emot att höra vad de tycker i andra frågor med som äldreomsorg och skola.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/alliansen-vill-salja-scharinska

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/umea-kommun-vill-hyra-scharinska-villan

 

 

Inte ens fel när två träter eller vänsterns bild av verkligheten

Av , , 1 kommentar 14

träta bildI december 2010. Jag var ny i fullmäktige och ny ledamot i näringslivs och planeringsutskottet när beslutet om Väven och dess innehåll skulle tas. Drygt två veckor tidigare hade kommunfullmäktige beslutat att ett Kvinnohistoriskt museum skulle byggas och nu fick vi veta att det skulle in i Väven. Inget annat var klart, men ett museum som ingen efterfrågat var nu garanterat en plats tillsammans med ett bibliotek. Detta var en eftergift till Vänstern för att kunna gå vidare och för dem att släppa protesterna om att lämna biblioteket vid Vasaplan.

Det var inte det enda som kompromissades. I beslutet står det att en icke-kommersiell mötesplats skulle fortsatt finnas vid Vasaplan, men ingenstans står det att det var i bibliotekets lokaler. Enligt min mening kunde denna icke kommersiella mötesplats bli precis vad som helst och var som helst så länge som det var placerat i närheten av Vasaplan. Nu fyra år senare börjar protesterna och de splittrade minnesbilderna komma fram. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är nu helt frigjorda från varandra och inget av partierna har en gruppledare idag som var med när beslutet skrevs fram. Kanske en förklaring till varför en ”träta” kan blossa upp.

Jag är inte emot icke kommersiella mötesplatser, inte alls. Jag är övertygad om att dessa behövs i en stad för att vara inkluderande. Min kritik är att inte alla punkter som kompromissades fram har kritiskt granskats. I samma beslut från KF januari 2011 står det att UKF ges i uppdrag att se över kollektivtrafikens linjesträckning så att kollektivtrafiken till Kulturens hus tryggas. Bara dryga året senare kräver Vänsterpartiet att Storgatan (samma gata där Kulturväven idag finns) ska stängas för biltrafik. Inte ett ord om kollektivtrafik till Väven. Var detta en ”skenkompromiss”, en eftergift som skulle få Vänstern att känna att de trots allt har haft inflytande? En eftergift som inte ens vänstern anser vara intressant, i synnerhet inte nu när Kvinnohistoriskt museum står där det står?

Det är bra att gamla beslut följs upp. Ibland är gamla beslut bara gamla och de passar inte in i verkligheten ett par år senare. Många gånger är det just så när vänstern har varit med och beslutat, besluten är inte anpassade till verkligheten.

Ofräscha entreprenörer

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag kan bara inte låta bli att kommentera en av helgens stora snackisar från avslutningen av kulturhuvudstadsåret. Jag talar om attacken på Umeås näringsliv som uttalades av bandet Caoticos sångare Joel Dunkels. Det är antagligen lite för starkt ord att tala om attack, VKs ordval, men självklart väcker uttalandet uppmärksamhet.

Det var på Facebook som jag läste om uttalandet ”Vi hatar entreprenörskap, det är så ofräscht. Vi hatar Umeå näringsliv.” Inlägget hade då kommenterats fler än 150 gånger. Jag var inte på avslutningen och jag lyssnar inte heller på Caotico, men blev inte förvånad för uttalandet eftersom i Umeå verkar det många gånger vara något som förväntas av artister. Att hata kulturetablissemang, men samtidigt förvänta sig stöd och lön för det de utför, i det här fallet ge en konsert. Att näringslivet är det som gör ett rikt kulturliv möjligt blir med ens alldeles sekundärt och glöms bort i hatet.

Joel Dunkels åsikter om vad som är ofräscht får stå för honom, men när han sätter likhetstecken mellan entreprenörer och ”ryggdunkeri, gubbar som sitter och skålar på Bishops och exkluderar extremt många av våra medborgare” tycker jag att diskussionen hamnar snett. Entreprenörskap är någonting helt annat. Entreprenörer är människor som drivs av en idé, en längtan att skapa något som kan leda till arbete och utveckling. Många gånger inte bara för sig själv utan för så många fler. Det är inte girighet som driver främst vilket alltför många från vänster verkar tro.

För en tid sedan satt jag på ett sammanträde där vi talade om gymnasieskolan i Umeå. En rektor talade om entreprenörskap och genast ifrågasatte den ledande vänsterpolitikern ordet entreprenörskap och dess betydelse som hen inte förstod. Det var inte ett ord som skulle användas trots att det finns i skollagen menade den politikern. Jag menar att hen missuppfattat ordet och satt in likhetstecken med kapitalism. Kanske är det så att Dunkels i Caotico också dragit samma parallell och ser entreprenörer som kapitalister som dricker öl och dunkar varandra i ryggen. Är det den bilden han har av en entreprenör håller jag med att den är ofräsch och borde uppdateras. Det finns många entreprenörer i Umeå som gärna visar en annan bild.

http://www.vk.se/plus/1345414/attack-mot-umea-naringsliv?missing-web-product=1