Marginalnyttan av en flygplats

I kostnads- och intäktsanalys brukar man tala om marginalnyttan av någonting t ex ett extra kilo fläsk när man är proppmätt. Om vi tänker oss att i södra Lappland finns en enda flygplats, Gunnarn och så kalkylerar vi på byggande av en ny flygplats i Lycksele. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo? Antagligen att tjäna 25 minuters restid till flygplatsen. Vad är dessa minuter värda? 200 miljoner i investering?

Vad är marginalnyttan av att bygga en flygplats i Vilhelmina under samma förutsättningar? Här är tidsvinsten kanske 40 minuter om vi tänker oss en ny vägstump tvärsöver landet öster om Pauträsk. Skall det byggas en ny flygplats i Vilhelmina för kanske uppåt en miljard ställer vi samma fråga. Är dessa 40 minuter till flyg värda 1 miljard i investering?

För att klargöra vad vi talar om kan nämnas att statens definition på godtagbar tillgång till flyg är att nå flygplats inom 2 timmar!! För många miljoner svenskar och många företag, stora som små, är tiden till flyg uppåt 2 timmar. Detta gäller t ex en stor del av Stockholmsområdet.

Vi kan också vända på resonemanget. Vi tänker oss att vi i södra Lappland har 4 flygplatser, Lycksele, Gunnarn, Vilhelmina, Hemavan. Vad är marginalförlusten av att Rikstrafiken lägger ned trafik på Gunnarn? För en Storumanbo blir det  en tidsförlust till Vilhelmina på netto ca 25 minuter. Till Lycksele blir tidsförlusten ca 40 minuter. Är dessa 25 – 40 minuter värda 7 – 10 miljoner per år av pengar som borde gå till välfärdens kärna enligt det huvuduppdrag som kommunens politiska ledning har? Eftersom mellanlandning avses ske i Kramfors med tidsförlust Storuman – Stockholm på 20 minuter. Då blir kalkylfrågan. Är dessa 5 minuters tidsvinst till Stockholm värda 7-10 milj per år? Miljoner som verkligen behövts och behövs i kommunens kärnverksamheter år 2009 och framåt.

Ska en enskild flygplatskommun obstruera mot Rikstrafiken när Rikstrafiken lägger ned reguljär trafik på en av södra Lapplands 4 flygplatser och starta eget linjeflyg vilket ställer till stora problem för Rikstrafiken och dess upphandlingar och kostar staten 10-tals miljoner? Jag tycker det är nästan lika galet som om en enskild kommun börjar med egen Länstrafik med buss på kommunens skattebetalares bekostnad i konkurrens med Länstrafikens busstrafik. Kan man tänka sig att skicka med 1100 kr av skattebetalarnas pengar till varje flygbiljett  vore det ju logiskt att starta egen Länstrafik och bjussa på någon hundring till varje bussbiljett.

Jag tycker att man kan dra slutsatsen att flygplatsstrukturen i södra Lappland är fullständigt vanvettig med hänsyn till behovet som uttrycks i termen "tillgång till flyg". Här är terrängen nedgödslad med flyg och jag träffar åtskilliga människor från övriga delar av landet som inte fattar vad vi håller på med. Marginalnyttan av två flygplatser som byggts i två av kommunerna motsvarar på intet sätt investeringar och driftskostnader. Men nu är det som det är och Rikstrafiken och därmed staten har beslutat att Gunnarn är den första flygplatsen som offras och då är det bara att förhålla sig till den situationen och inte till någon önskad icke existerande situation.

Framförallt är det helt obegripligt att starta en fight mot Rikstrafiken med insatsen 10-tals miljoner kronor som är avsedda att användas till skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer, fritidsverksamhet för ungdom, kultur, turismutveckling mm mm.  En hel del av dessa miljoner har släpats ihop av folket Slussfors och västerut och flygslöseriet är en av anledningarna till våra tråkiga öst – västmotsättningar. Gick miljonerna till badhus i Storuman gick det väl att försvara men detta, det blir bara för mycket! Det är en politisk skandal i denna kommun  som kommer att gå till historien. För nu är det väl äntligen slut och historien kan börja skrivas.

Etiketter: , , , ,

8 kommentarer

  1. Asfaltkillen

    Nu kostar ju inte den nya flygplatsen i Vilhelmina 1 miljard! Vart har du fått den siffran från? Den kommer kosta ca 300 miljoner vilket enligt uppgifter är en kille som byggt landningsbanor tidigare har räknat på så han borde ju veta. Men annars har du helt rätt i det du skriver. Du verkar vara den vettigaste av politikerna i Storuman som förstår vad pengarna igentligen ska gå till.
    Tack för ordet

  2. Erold

    Vad är marginalOnyttan med dina massutskicksinlägg då det gäller denna flygplatsfråga?
    Snart så skyller du väl EU-finansfiaskot på flygplatsen också…eller?
    Kan du specificera hur mycket pengar omsorgen behöver för att du skall vara nöjd,Håkan.?
    För alla andra nämnder verkar ju kunna hålla sig till deras budgetramar,men inte ”din”.
    Vad är problemet??,för det kan väl inte skyllas på flyget i all evighet ?
    Vilken budgetram vill du ha?

  3. Ekonomen

    Erold ni kommer få höra erat misslyckande i många många år till för det kommer ta många många år till innan det har sparats igen på något vis. Rombe förstår iaf vad man ska prioritera FÖRST, och sen OM man har pengar över, då kan man lyxa med egen bekostad flygtrafik. För att räkna ut det behövs knappt en 7-årings mattebok! Det visar bara hur ansvarslöst detta har gått till och Rombe ger bara lite insikt i hur mycket det måste sparas och offras för att flyget ska kunna fortsätta. Vi är många som är glada att någon berättar hur det igentligen ligger till utan försköningar!

  4. Gunnar Andersson

    Bra skrivet Håkan! Till Erold, du vill gärna jämföra flygets pengarullning med omsorgen,var det inte så att flyget skulle kosta 5-7 miljoner men slutade på ca 25 miljoner.Om omsorgen skulle räkna lika fel så skulle dom överskridit budgeten med en si så där 5-600 miljoner,så jämfört(och även utan jämförelsen) med flyget så har omsorgsnämnden gjort ett bra jobb.

  5. Håkan Rombe

    Kommunen är skyldig hålla sig med skola, äldreomsorg, familjeomsorg, myndighetsutövning vad gäller planfrågor och byggnadslov mm. För det behövs ingen utredning. Infrastruktursatsningar i mångmiljonklassen borde föregås av utredningar av kvalificerade tjänstemän eller inhyrda konsulter. Ingen utredning har presenterats som visar hur egen Rikstrafik betalar sig kommunalekonomiskt. På lösa tyckanden av lokala byapolitiker har miljon efter miljon skyfflats iväg. Umeå Universitet t ex har omfattande kompetens på samhällsbyggnadsområdet och ekonomiområdet och dessa resurser borde ha använts.

  6. Erold

    Vad menar du med ”byapolitiker”,är det negativt/positivt?
    Då du nu verkar ha så kloka åsikter ,och underbyggda fakta,kan du då svara en byapolitiker på hur mycket det behövs i pengar för att Omsorgen inte skall behöva ha det så dåligt.
    Använd all din specialistkår och kom med ett svar,så att vi slipper denna dunkla konversation.
    Jag har bara min intuition och överlevnadsinstinkt att tillgå,så hjälp oss byapolitiker med din kunskap Håkan

  7. Inger

    Vad jag blir irriterad över är att ”högre makter” (socialstyrelsen) kommer med en massa måsten. Regering och riksdag nickar och håller med, men ingen ger extra pengar för att se till att dessa måsten kan uppfyllas!

  8. Håkan Rombe

    Ibland satsar riksdagen specialdestinerade statsbidrag till kommunerna för vissa kvalitetshöjningar. Ett exempel är uppsökande verksamhet och information till äldre. När sedan verksamheten är igång bakas statsanslaget in i det totala kommunbidraget och då förväntar man sig förmodligen att omsorgsnämnden ska få dessa pengar som anslagshöjning. I Storuman ”snor” kommunstyrelsen pengarna till annat och verksamheten sparas bort. Sådana gånger undrar man om inte alla omsorgsutgifter skulle komma som specialdestinerade statsbidrag. Dvs omyndigförklarande av kommunerna. Håller i övrigt med Inger.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.