Etikett: Gunnarn

Kapa tallar på en begravningsplats

Av , , 2 kommentarer 6

Flygplatsen i Lycksele kräver alltmer utrymme och för sin överlevnad tycks det vara nödvändigt att kapa tallarna på den närbelägna begravningsplatsen. Kritiken mot tilltaget är massiv och frågan är om en sådan åverkan på en begravningsplats kan vara laglig.

Det leder mig in på den gamla diskussionen om antalet flygplatser i Södra Lappland. På en befolkning på under 40 000 själar finns i dagsläget 3 st flygplatser. För några år sedan var det 4 st flygplatser men efter förluster på några tiotal miljoner fick Storumans kommunfullmäktige nog och lade ned den kommunalt drivna flygtrafiken. Den nuvarande kommunledningen ville väl att märka fortsätta mångmiljonrullningen vilket hade resulterat i katastrof för den kommunala ekonomin. Egen flygtrafik med ett befolkningsunderlag på 4 500 invånare är inte rimligt. Den stora katastrof för näringslivet i Storuman som förutspåddes av ett antal potentater och tillkallade ”experter” vid en nedläggning av flygtrafiken har inte inträffat. Storumans näringsliv blomstrar som aldrig förr enligt kommunledningen.

Om södra Lappland hade haft gemensamt beslutsfattande torde det vara uteslutet med mer än EN flygplats och lokaliseringen av den skulle om man studerar befolkningskartan och drar diverse radiella streck ytterst sannolikt ha hamnat i närheten av Gunnarn. Som av en händelse finns en flygplats med banor för mycket stora flygplan där i form av ett militärt krigsflygfält. En annan tanke vore att Region Västerbotten hade beslutsrätten hur  flygplatsstrukturen ska se ut. Eller staten som har pungat ut med någon miljard till byggande och utbyggnader och trafikerande av 4 st miniatyrflygplatser. När det kommunala självstyret urartar till navelskådande med stora samhällskostnader som följd går det för långt.

Det leder mig in på ena annan aspekt på frågan.Staten satsar i Västerbottens län stora belopp varje år på infrastrukturutbyggnader, på flyg, på järnväg, på vägar mm. Om inte den galna suboptimeringen av flygverksamhet hade funnits hade motsvarande belopp kunnat satsas på t ex vägnätet. Vi kunde alltså ha haft en E 12 godkänd för minst 100 km/tim mellan Lycksele och Umeå med förbifarter förbi alla byar med dagens 50- och 70-begränsningar. Med 1½ timmes körtid mellan Lycksele  och Umeå finns inga vettiga flygbehovsargument för egen flygplats som inkräktar på en stor begravningsplats. De stora infrastrukturbeloppen hade också räckt till snabb vägförbindelse från Vilhelmina till Gunnarn. Bara för att ta några exempel.

När gorillor får problem gräver de nervöst i sin egen navel. De hittar inte lösningen på sitt problem där!

Bromma på hjärnan

Av , , 1 kommentar 8

Det är något jag inte riktigt förstår i de häftiga reaktionerna från vissa håll mot överflyttningen av regionalt flyg från Bromma till t ex Arlanda. Det har ju aldrig varit på tal att lägga ned flyg till och från Stockholm. Jag har tidigare i min karriär flygit till och från Arlanda utan problem. Snabbtåget landar i centrala Stockholm, hur bekvämt som helst. Men i Västerbotten träder nu fram politiker och företrädare för näringslivsorganisationer som på fullt allvar påstår att Västerbotten och dess näringsliv skulle drabbas hårt av att behöva flyga till Arlanda i st f Bromma. Vad får man allt ifrån??  Det är ohyggligt svårt att förstå substansen i sådana påståenden. Professor Lars Westin som är mycket insatt i frågor om regional utveckling  förstår inte heller undergångsskräcken hos dem som ser undergången för Västerbotten närma sig.

Diskussionen påminner i väldigt hög grad om undergångspropagandan inför beslutet att satsa 25 miljoner av Storumans kommuns skattebetalares pengar på  flyg i Gunnarn under 1 år och 3 månader, 3,5 mil från Storumans centralort. Undergångspropagandan gällde nu inte påhittet att blåsa kommunens medborgare på 25 miljoner utan de hemskheter som skulle drabba kommunen och dess näringsliv om inte kommunfullmäktige beslöt fortsätta flyga i egen regi i Gunnarn till enorma kostnader. Tidsvinsten med att flyga i egen regi till Stockholm visade sig senare vara 5 minuter för en Storumanbo! Till kommunfullmäktigesammanträdet hade man kallat propagandamaskiner från bl a Umeå. Handelskammaren var representerad vill jag minnas. De hitkallade predikanterna spådde gravallvarligt hur Storumans näringsliv skulle krympa och hur kommunen skulle avfolkas. Ingen konsult som visade på en annan bild av verkligheten hade kallats till kommunfullmäktige. Kommunalrådet Tomas Mörtsell ledde den massiva desinformationen om vilken tillbakagång som skulle drabba kommunen om inte fullmäktige röstade ”rätt”. Röstboskapen i fullmäktige röstade för fortsatt flyg i Gunnarn. Hjärntvätten fungerade.

Vanvettet stoppades med liten marginal av fullmäktige något år senare när man ville fortsätta slänga ut ytterligare 15-20 milj per år på dessa intjänade 5 minuter på flygresa Storuman – Stockholm. Det var tack vare att socialdemokraterna  började inse att skattebetalarnas pengar skulle användas till skola, vård och omsorg i första hand och röstade mot fortsatta flygäventyr.

Hur gick det sedan? Kommunens näringsliv fortsätter att gå bra. Kommunens folkmängd minskar mindre än förväntat. Kanske nyttiga lärdomar för dem som tror att Västerbotten går under om Stockholmsresan skulle ta 5 minuter längre från Umeå. Flygplatsen i Gunnarn ägs fortfarande av kommunen och kostar väl sådär 2,5 miljoner per år i drift. Motsvarande 5 tjänster i omsorgen.  Drömmar om flyg brukar följa gossebarn från vaggan till graven så fullmäktiges kvinnor får väl slå näven i bordet och se till att kommunen avyttrar den kostsamma tillgången i skogarna utanför Gunnarn.

Men min slutsats är att Bromma bör läggas ned. Man ska inte ha flygplatser inne i tätbebyggda områden, Bromma stör stora bostadsområden. De som inte tål viskningarna från vindkraftverk borde göra ett studiebesök.  För Stockholms utveckling, som är viktig för hela Sverige, behövs marken för bostadsändamål och för näringslivet.  Brommaflyget ska naturligtvis flyttas till Arlanda som får byggas ut för att klara det.

1 kommentar
Etiketter: , , ,

Gunnarn inlandets flygplats

Av , , 8 kommentarer 7

John-E Mårdner Lycksele har skrivit en insändare i V-K som är det klokaste i ämnet flygplatser jag läst på åratal. Problemen med en flygplats ”utanför stugknuten” beskriver han klockrent och initierat. Bara detta med begravningsplatsen är ju rent horribelt. Man kan kapa ned träd men gränsen torde väl gå vid att kapa gravstenar.

I Helgeland i Norge bygger man en storflygplats för hela regionen och lägger ned de små flygplatserna. Det borde gå lika bra att göra sammalunda i södra Lappland. Jag har sagt det tusen gånger. Bra tillgång till flyg är definitionsmässigt att nå närmaste flygplats inom 2 timmar. Från majoriteten av kommuncentra i södra Lappland når man Gunnarn inom 1 timme. Från Lycksele 42 minuter 30 sekunder!

Sluta gödsla mångmiljonbelopp på småflygplatserna i Lycksele och Sagadal i Vilhelmina och satsa på Gunnarn. Vi ska komma ihåg att befolkningsunderlaget i södra Lappland 36 000 inv egentligen är för litet för en flygplats överhuvud taget men avstånden till Umeå och Skellefteå är så stora att staten borde ge subventioner till EN flygplats inom överskådlig tid. Och kommunpolitikerna får sluta att se egen flygplats utanför stugknuten som ett äreminne över sig själva. Göra något klokt är bättre äreminne! Läs John-E Mårdners debattinlägg.  http://www.vk.se/1020734/gunnarn-ar-alternativet-for-flyget

Storflygplats Helgeland bra för Tärnafjällen

Av , , 1 kommentar 14

Nu ser den ut att bli av, storflygplatsen i Helgeland Norge. Passagerarplan med upp till 200 resenärer blir den dimensionerad för. I Hemavan drar man den förnuftiga slutsatsen att flygplatsen kan innebära ett lyft för turistföretagen i Tärnafjällen eftersom restiden till och från flygplatsen blir endast en timme, internationellt sett en mycket kort tid. Synd bara att den klokskapen inte gäller kommunledningarna i södra Lapplands 7 kommuner och hos Trafikverket. Det enda rätta är att samsas om Gunnarns flygplats som södra Lapplands gemensamma storflygplats. Då slipper man fortsätta hacka på träden intill kyrkogården i Lycksele och investera enorma pengar i Sagadal i Vilhelmina. Från de flesta kommuncentra i södra Lappland når man Gunnarn inom en timme, från Lycksele endast 42 minuter. Satsa hellre en del av flygmiljonerna på bra vägar till Gunnarn. Uppdrag Granskning borde titta på miljonrullningen till heltokiga flygprojekt i södra Lappland de senaste årtiondena. Per invånare måste det vara världsrekord i flygplatsgödsling av landskapet.

Stålbad väntar kommunen

Av , , Bli först att kommentera 5

Inför pågående mandatperiod kom någon på den lysande idén att räkna upp varje års budget med 0 kronor. Sedermera har det blivit någon procent utöver 0. T ex innevarande år + 1,5 %, lika för alla verksamheter oavsett demografisk utveckling och andra förändringar. När lönerna dessutom stiger 3 % per år och behoven utvecklas olika för nämnderna är det lätt att räkna ut vad som händer. Omsorgsnämnden har varit kroniskt underfinansierad så länge jag minns med undantag för det år Gunnar Åström och Bengt-Göran Burman var kommunalråd. I år är det prognostiserade underskottet för Omsorgsnämnden 5,8 miljoner. Innan året är slut kan underskottet ligga betydligt högre.

Jag har i ett årtionde predikat att Kommunstyrelsen borde ha ett strategiskt utskott som bevakar de långsiktiga förändringarna i behoven och i god tid föreslår åtgärder som måste vidtas. Jag har talat för döva öron! När det nu är helt uppenbart för alla att Kommunstyrelsen måste rycka ut öronpropparna och vidta åtgärder är man alldeles för sent ute. Nästa budgetår börjar 1 januari 2014 och eventuella beslutade omstruktureringar får inte full effekt förrän sommaren år 2015. Större omstruktureringar inom skolan kan inte genomföras förrän höstterminen 2014 och många anställda har 1 års uppsägningstid för att ta ett exempel.

Med andra ord blir också år 2014 ett förlorat år.

Vad kan då göras? Först och främst måste pengar sparas in genom omstruktureringar av verksamheter och skolan är här ett typexempel på verksamhet som kört vidare rakt fram trots att vägen svängt. Byskolorna i Gunnarn och Slussfors måste ses över. För Slussfors del bör många i upptagningsområdet tycka att det är bättre att åka 2,5 mil till Dikanäs än att åka 7 mil till Storuman eller Tärnaby. Dags för det mellankommunala samarbete alltså som många politiker inte törs ta i fast de geografiska förhållandena är uppenbara för alla som kan läsa en karta. Eleverna i Stensele skola bör kunna flyttas till Storumans tätort och en väsentlig besparing bör vara möjlig. Egentligen ska man ju inte prata om två orter i dessa sammanhang. Stensele och Storuman är näst intill sammanbyggda! På 1990-talet beslutade fullmäktige att en skola som långsiktigt har ett elevunderlag på högst 20 elever årskurs 1-6 bör avvecklas. Sedan dess har elevernas valfrihet ökat och större fokus ligger på stöd till elever med särskilda behov. Skolans arbetssätt har förändrats och större vikt läggs vid elevsamverkan. När vi läser i tidningarna om folkstormar runt nedläggningshotade skolor är det ofta fråga om skolor med 40 elever åk 1-6 eller mer.  Med andra ord är den gamla gränsen för en bärkraftig skola, 20 elever, numera alldeles för låg.

Äldreomsorgen måste ges rimliga förutsättningar. Arbetsförhållandena för de anställda har försämrat genom införande av delade turer. Sedan tidigare finns ett otal anställningar under full tid, t ex 76 % tjänst. Var någonstans i mansdominerade yrken skulle männen finna sig i sådant?  Enligt uppgift har Storumans äldreboenden den lägsta personaltätheten bland Västerbottens inlandskommuner. Inte bara kommunens egna  brukare ställer krav. Staten ställer också krav på kvalitetshöjningar i parti och minut, ofta utan att skicka pengar till de ökade kostnaderna. Vårdtyngden på boendena ökar genom att genomsnittsåldern ökar och sjukdomar och krämpor ökar exponentiellt. Inte minst demenssjukdomarna är mycket personalkrävande. De gamla, sjuka och dementa orkar inte gå  i demonstrationståg men ska väl därför inte behandlas sämre i budgettider? Eller?

Det finns ytterligare kvarnstenar att göra sig av med. Avveckla kvarnstenen  flygplatsen i Gunnarn som kostar nästan 2 milj per år. Alldeles för många fortsätter i flygplatsfrågan med darrande stämma, ”I have a dream…” Dags att sluta drömma och se sanningen i vitögat. Vill något företag bedriva testverksamhet på flygfältet får de också ta hand om kostnaderna. Avveckla snarast ägarandelen i Storuman Energi som i budgetsammanhang döljer sig under budgetposten ”Storuman Development”. Helgelandskraft har hembudsklausul på kommunens ägarandel och säger sig nu vilja avvakta att Storuman Energi tar sig upp på egna fötter igen. Enligt vanlig logik i sådana sammanhang borde Helgelandskraft vara ivrig att köpa kommunens aktier INNAN elbolaget börjar göra stora vinster. Tror man på bolagets framtid borde det vara köpläge nu. Under alla omständigheter har kommunen borgat fast sig i Storuman Energi så att tiotals miljoner kan stå på spel. Vanvettigt att dessa svindlande affärer fått pågå och svälla ut till ohanterliga proportioner!

I Storumanområdet skulle troligen stora samordningsvinster kunna göras om äldreboendena Tranan och Sibyllagården avvecklades och ett nytt större äldreboende byggdes i Storuman i anslutning till Glesbygdsmedicinskt Centrum. Tranan är egentligen byggt som ett trygghetsboende och skulle fungera utmärkt som ett sådant utan ombyggnationer. Sibyllagården bör kunna säljas på fastighetsmarknaden.

Sedan finns det alltid små kostnader som kan bantas och tillsammans kan ge en betydande besparing.

Vi bör vara överens om att kommunal budgetering handlar om att välja och prioritera. Väljer man en kostnadskrävande skolstruktur eller äldreboendestruktur får det negativa konsekvenser på andra områden. Sämre resurser till stöd till elever med särskilda behov. Minskade valmöjligheter i skolan. Mindre resurser till omsorg om sjuka, äldre och dementa. Etc etc.

Politik är alltså svårt och inget fält där huvuduppgiften är att åka omkring och lova guld och gröna skogar till allt och alla. Den tjusiga tillvaron tog slut på 1970-talet!

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Storuman måste ändå spara

Av , , Bli först att kommentera 11

 Trots det överraskande goda bokslutet 2012 för Storumans kommun står hårda tider för dörren. Mycket av plussiffrorna är tillfälliga och inte något att räkna med för framtiden. Kommande år innehåller stora utmaningar. Skolstrukturen är absolut inte optimal och samarbete med Vilhelmina om mellanbygden saknas trots allt fagert tal om samarbete med andra kommuner.  Omsorgsnämnden har varit ständigt underbudgeterad med flera miljoner i över ett årtionde. Enda undantaget var den korta tid som Gunnar Åström och Bengt-Göran Burman var kommunalråd! Varför det kunnat fortgå beror på kommunstyrelsens ovilja att ta konsekvenserna av sina prioriteringar och t ex lägga ned boendeplatser eller hela boenden. Underskotten i bokslutet har därmed varit mer eller mindre planerade. En tillfällig lindring i underskotten har varit rationaliseringar inom hemtjänsten men den möjligheten finns inte kommande år. För år 2013 finns inte ens pengar till löneökningar och den i dag utlovade 1½ miljonen räcker inte.

Kommunen bör snarast rensa i floran av onödiga och verksamhetsfrämmande utgifter. Flygplatsbolaget i Gunnarn som blåste iväg 25 milj rakt upp i luften till obehövligt flygande för 3 år sedan (inte ens vinddraget finns kvar) lär få tillskott på 2 milj årligen. Avveckla detta drömmarnas projekt en gång för alla. Kommunen subventionerar hyror i industrihus helt utan politisk diskussion och det handlar fortfarande om miljonbelopp. Den nybyggda omlastningscentralen går med stora underskott. Den byggdes utan att ett enda bindande kontrakt med stor kund fanns undertecknat. Kan man spara pengar genom att lägga den i malpåse bör detta göras tills man har de stora bindande kontrakten som erfordras.

Kommunen har tidigare använt budgeteringsmetoden att ranka budgetposterna i 3 kategorier. Lagstadgade utgifter, nödvändiga utgifter för att klara kommunens huvudåtaganden t ex skola och omsorg och utgifter som inte är helt nödvändiga och som kan strykas. Här skulle kunna tilläggas en fjärde kategori, utgifter som saklöst kan och bör strykas eftersom de ligger helt utanför det kommunala uppdraget. Praktexempel på det kan vara aktieägartillskott och förlusttäckning till Storuman Energi som säljer el till hela Sverige. Ett annat exempel är utgifter för att upprätthålla drömmen om Gunnarn som flygmetropol. Släpp taget om politikersnuttefiltarna!

Kommunens engagemang i Storuman Energi genom hälftenägande är en gökunge som sedan många år är ett stort hot mot kommunens ekonomi. Kommunen har enlig uppgift i senaste fullmäktige hittills satsat 17,5 milj i aktiekapital och förlusttäckning till företaget som inte kunde gå med förlust. Dessutom har kommunen borgensåtaganden på enligt uppgift 15 milj. Av tidigare uppgifter att döma växlar borgensåtagandet i storlek och det kan då röra sig om betydligt mycket mer än 15 milj vissa perioder. Enkla ekonomiska samband pekar på att kommunen inte kommer att få ett öre i aktieutdelning de närmaste årtiondena. Varför i fridens namn då hålla på med dessa enorma risker på flera 10-tals miljoner för skattebetalarna? Fartblindheten har varit total. Jag började ifrågasätta dessa affärer redan 1996 i kraft av folkpartiets syn på företagande med skattebetalarnas pengar som riskvilligt kapital och blev då synnerligen impopulär hos vissa i mitt eget parti. Jag hade tydligen svurit i kyrkan! Med bl a undertecknad som pådrivare lyckades fullmäktige i juni 2012 samla sig till ett beslut om att kommunens ägarengagemang i Storumans Energi skall successivt avvecklas de närmaste åren. Helgelandskraft har förklarat sig villig att ta över i kraft av hembudsklausul så det är ju bara att sätta igång men ännu har inte en enda aktie bytt ägare vad jag förstår. Men det kommer väl likt en vårflod så småningom.

Mitt råd är alltså att göra som förr i tiden. Gå igenom och granska kritiskt varenda post i kommunbudgeten och stryk helt det som är utanför det kommunala uppdraget. Kanske det redan är på gång inför 2014? 

Verklighetsförfalskning i Storuman

Av , , 17 kommentarer 14

"Dukat bord", säger förra kommunalrådet Gunilla Lundgren om läget för kommunens ekonomi.  Det bordet är inte särskilt kul att sätta sig vid de kommande åren. Kommunens budgetöverskott år 2010 består helt och hållet i extraordinära intäkter som felräknade sociala avgifter och pensionspengar, vilka uppgår till över 13 miljoner. Vilken himla tur att de miljonerna dök upp när styrelser och nämnder har ett underskott på 8,7 miljoner. Det bådar illa inför år 2011 och framöver. Det innebär att "kostymen" är för stor och motsvarande neddragningar i verksamheterna måste göras. Redan nu kan sägas att så stora besparingar inte kommer att kunna genomföras år 2011 eftersom snart halva året gått.

Till råga på detta fanns/finns inte pengar till löne- och kostnadsökningar för år 2010, 2011 och 2012. Det innebär att ytterligare ca 6 miljoner måste sparas in per år. Det innebär att det dukade bordet för 2011 saknar 8,7 + 6 = 14,7 miljoner om inte smärtsamma neddragningar på personalen genomförs. Här kan man räkna med att 3 st anställda måste bort för varje miljon som ska sparas på helårsbasis.  Vi ska då också hålla i minnet att neddragningar på personal redan genomförts år 2010 undantagandes på byggnadsinspektörssidan där ökning, tack och lov, skett. Hur kan nu detta "dukade bord" ha uppstått när de flesta sveriges kommuner har ett mycket gott ekonomiskt läge med pengar till löneökningar och annat?

Det prekära läget för Storuman har nästan helt och hållet att göra med de 22 miljoner som bortslösades på att flyga eget från Gunnarn i trots mot Rikstrafiken och Staten under åren 2008 och 2009. De politiker som kuppartat genomdrev detta väderkvarnskrig mot staten har en del att förklara för kommunens brukare och skattebetalare. Ingen kvalificerad utredning om påverkan på kommunens ekonomi gjordes innan besluten klubbades igenom. "Utredningen" bestod väl i den ensidiga, enkelspåriga och bluffartade propaganda som fullmäktige fick sig till livs under fullmäktige i juni 2008.

Hade inte Storumans politiker flugit bort pengarna hade vår kommun också kunnat sälla sig till den majoritet av sveriges kommuner som möter år 2011 med relativt god ekonomi. Till Gunilla Lundgrens och socialdemokraternas försvar kan sägas att hade inte s-partiet till sist satt ned foten angående miljonrullningen i Gunnarn hade läget varit ännu värre och ännu mera katastrofalt. Men "dukat bord"? Hallå där!  Kom ned på jorden där "verklighetens folk" finns!

17 kommentarer
Etiketter: , , ,

KF:s beslut idag om flygplats

Av , , 7 kommentarer 11

Fullmäktiges beslut idag om tillskott av medel till "öppen flygplats" fram till 30 juni innebär INTE återupptagande av kommunalt bekostad flygtrafik. Om Trafikverket inte upphandlar trafik på Gunnarn i slutet på maj eller om inte något bolag trafikerar Gunnarn på egen bekostnad skall Gunnarn kallställas efter 30 juni. Klart uttryckt i fullmäktiges beslut.

Beslutet idag gäller möjligheter att få hit ett företag som tänker utföra test av maskiner för snöröjning och annan service på landningsbanor. Det ska ske en demonstration av maskiner för personal från andra flygplatser under 3 dagar i mitten på mars. Nettosumman för öppen flygplats under tiden fram till 30/6 är ca 400 000 jämfört med att kallställa omedelbart. Blir det inget av den testverksamhet man hoppas på är dock dessa 400 000 kr en synnerligen dålig affär för kommunen. För att räkna hem dessa pengar krävs 7,3 helårsanställningar i t ex besöksnäringen vilket ger 7,3 x 55 000 kr = ca 400 000 kr. De anställda måste dessutom vara skatteskrivna i vår kommun. Blir det en fortsättning på testverksamheten måste krav ställas på att testföretagen betalar huvudparten av kostnaderna som uppstår.

Kommer det nya förslag på återupptagen flygtrafik med insats av kommunala medel kommer jag att rösta nej. Det är ett löfte! Det finns inte en chans att räkna hem sådana satsningar när man betänker hur många helårsranställningar som behövs. De människor som dimper ned i Gunnarn och utnyttjar besöksnäringen har nog med största säkerhet ändå tagit sig till Storuman via de andra flygplatser som finns inom bekvämt håll  eller på andra sätt. De hade väl någon annan anledning att ta sig hit till Storuman än enbart nöjet att landa just i Gunnarn. Eller?

7 kommentarer
Etiketter: , ,

Utredning av flygplatser

Av , , 9 kommentarer 14

 

Jag har efterlyst någon form av utredning av samhällsnyttan med 4 st flygplatser för södra Lapplands befolkning på snart bara 37 000 inv.  Hur kan man då räkna på sådant? Jag gjorde ett försök till kalkyl för 2-3 år sedan men OK jag försöker en gång till. Ännu har ingen försökt visa en bättre kalkyl än min. Vad är marginalnyttan med fler än en flygplats på denna lilla befolkning? Statens definition på tillgång till flyg är att man ska kunna nå en flygplats inom 2 timmar vilket gäller för hela Sverige. Här utesluts Hemavan från möjligheterna att vara den enda flygplatsen för södra Lappland. Vilhelminabor och Lyckselebor hinner inte inom 2 timmar. Hemavanflyget är viktig för turismen och Tärnaby-Hemavan är ett snabbväxande turistcentrum så att den flygplatsen kanske har en framtid och jag utelämnar Hemavan från vidare diskussion. Inte minst för att den upphandlas och bekostas av staten.  För Storuman, Lycksele och Vilhelmina klaras 2 timmarsgränsen med stor marginal även om endast en flygplats trafikeras.
Vad är då marginalnyttan för resenären av att t ex Gunnarn trafikeras. Enligt det som gällde förra året med mellanlandning i Kramfors tjänade en Storumanbo 5 minuter till Arlanda jämfört med flyg från Vilhelmina. Jämfört med Lycksele några minuter till. Överhuvud är det så liten förtjänst i tid att jag vill kalla marginalnyttan för = 0. Om känslolivet påverkas positivt, vilket det tydligen gör, så hör det i alla fall inte hemma i en kalkyl. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo eller Vilhelminabo av att ha egen flygplats? Det är bara att räkna på samma sätt och jag överlåter det åt läsarna.
För besökande personer kan man räkna på samma sätt, vad är marginalnyttan med det ena och andra. Redan nu måste jag konstatera att förmodligen går det inte att räkna hem några kommunala förtjänster för Storuman  med att i rådande läge satsa kommunala driftsmedel på eget flyg i Gunnarn i trots mot staten. Men vi kan räkna OM det skulle ge kommunala intäkter via kommunalskatten. En helårsanställd betalar ca 55 000 kr i kommunalskatt. För att dra in 1 milj/år behövs 18 st helårsanställda i besöksnäringen i Storumanområdet. För att dra in 6 milj/år behövs 108 st helårsanställda. Vars anställning helt och hållet beror på befintligheten av en flygplats i just Gunnarn! Och att vederbörande besökare INTE  hade kommit till Storuman om endast flygplatserna i Lycksele och Vilhelmina stått till buds. Jag tror inte jag överdriver om antalet helårsarbeten i besöksnäringen p g a flyg i Gunnarn kan räknas på ena handens pekfinger. Observera att kommunalskatten från de anställda i flygverksamheten inte ska medräknas här då det inte är en kommuns huvuduppgift att ha anställda eller att bedriva rikstrafik. Det är en annan sak med gymnasiet eftersom kommunen är pliktig att betala för gymnasieutbildning och att skicka elever till andra kommuner innebär att avgifter ska betalas till annan kommun. Men det är en annan femma. Om staten betalar hel eller viss del av lönerna till flygplatspersonal kan man räkna in kommunalskatten för dessa anställda i vågskålen. 55 – 60 000 kr per st.
En del har hävdat sedan okt 2008 att om vi bara satsar hej vilt och håller ut så ska staten falla till föga och upphandla flyg i Gunnarn. Staten ska GE SIG och vi ska VINNA. Detta har inte inträffat och kommer inte att inträffa och pengarna minst 22 milj är felsatsade driftsmedel. Det är statens (regionens) sak att stå för tillgång till flyg för södra Lapplands invånare.  Staten har sent omsider insett att det är utmanande med 3 st flygplatser Gunnarn, Lycksele och Vilhelmina. Nu fegar man och upphandlar Lycksele och Vilhelmina . Har man gjort det enda rätta och valt en flygplats torde Gunnarn ligga bäst till. Hade samma summor som Storuman förött  på flyg utan marginalnytta satsats på att subventionera bussresor kunde kommunens medborgare åka buss gratis ToR Umeå i ett stort antal år.

Det skulle vara intressant att se en samhällsekonomisk utredning av vad en storsatsning på nya landningsbanor i Vilhelmina har för effekt på sysselsättning och kommunal ekonomi. Som jag visat måste varje miljon i driftskostnader/underskott motsvaras av 18 st anställda som har sin helårsanställning helt och hållet på grund av att turister kan landa på Sagadal. De turister som åker buss, bil, tåg eller landar i Lycksele, Hemavan eller Umeå kommer ju ändå. Ett par hundra helårsanställda torde det röra sig om. Var skulle dessa återfinnas? Om staten upphandlar och betalar underskotten är det väl bara att gratulera.

Och den sista och väsentliga frågan. Hur har Storumans kommun kunnat dra på sig sådana enorma kostnader utan tillstymmelse till kommunalekonomisk utredning? Varför utnyttjas inte expertis? Vi har ju ett universitet med ekonomisk och regional forskning i vårt eget län!
Anonym pajkastning i kommentarspalterna av folk som påstår sig vara positiva men inte har något intelligent märkbart att komma med är på den nivå som man väntar sig av individer som är bundna i ett snöre vid en liten koja. Anklaga folk för att ha sitt ursprung i Stockholm som vore det mindrevärdigt  t ex! Med sådana töntar som anonymt spyr ur sig i kommentarspalterna skulle vi behöva många fler inflyttare från Stockholm i vår kommun!  Gärna med akademisk utbildning men framför allt med bildning och folkvett. Men är det lockande att komma hit om man får nedanstående granne. Den som framförallt sett vad den skriver som döljer sig bakom signaturen ”Britta” förstår exakt vad jag menar.
9 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Marginalnyttan av en flygplats

Av , , 8 kommentarer 18

I kostnads- och intäktsanalys brukar man tala om marginalnyttan av någonting t ex ett extra kilo fläsk när man är proppmätt. Om vi tänker oss att i södra Lappland finns en enda flygplats, Gunnarn och så kalkylerar vi på byggande av en ny flygplats i Lycksele. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo? Antagligen att tjäna 25 minuters restid till flygplatsen. Vad är dessa minuter värda? 200 miljoner i investering?

Vad är marginalnyttan av att bygga en flygplats i Vilhelmina under samma förutsättningar? Här är tidsvinsten kanske 40 minuter om vi tänker oss en ny vägstump tvärsöver landet öster om Pauträsk. Skall det byggas en ny flygplats i Vilhelmina för kanske uppåt en miljard ställer vi samma fråga. Är dessa 40 minuter till flyg värda 1 miljard i investering?

För att klargöra vad vi talar om kan nämnas att statens definition på godtagbar tillgång till flyg är att nå flygplats inom 2 timmar!! För många miljoner svenskar och många företag, stora som små, är tiden till flyg uppåt 2 timmar. Detta gäller t ex en stor del av Stockholmsområdet.

Vi kan också vända på resonemanget. Vi tänker oss att vi i södra Lappland har 4 flygplatser, Lycksele, Gunnarn, Vilhelmina, Hemavan. Vad är marginalförlusten av att Rikstrafiken lägger ned trafik på Gunnarn? För en Storumanbo blir det  en tidsförlust till Vilhelmina på netto ca 25 minuter. Till Lycksele blir tidsförlusten ca 40 minuter. Är dessa 25 – 40 minuter värda 7 – 10 miljoner per år av pengar som borde gå till välfärdens kärna enligt det huvuduppdrag som kommunens politiska ledning har? Eftersom mellanlandning avses ske i Kramfors med tidsförlust Storuman – Stockholm på 20 minuter. Då blir kalkylfrågan. Är dessa 5 minuters tidsvinst till Stockholm värda 7-10 milj per år? Miljoner som verkligen behövts och behövs i kommunens kärnverksamheter år 2009 och framåt.

Ska en enskild flygplatskommun obstruera mot Rikstrafiken när Rikstrafiken lägger ned reguljär trafik på en av södra Lapplands 4 flygplatser och starta eget linjeflyg vilket ställer till stora problem för Rikstrafiken och dess upphandlingar och kostar staten 10-tals miljoner? Jag tycker det är nästan lika galet som om en enskild kommun börjar med egen Länstrafik med buss på kommunens skattebetalares bekostnad i konkurrens med Länstrafikens busstrafik. Kan man tänka sig att skicka med 1100 kr av skattebetalarnas pengar till varje flygbiljett  vore det ju logiskt att starta egen Länstrafik och bjussa på någon hundring till varje bussbiljett.

Jag tycker att man kan dra slutsatsen att flygplatsstrukturen i södra Lappland är fullständigt vanvettig med hänsyn till behovet som uttrycks i termen "tillgång till flyg". Här är terrängen nedgödslad med flyg och jag träffar åtskilliga människor från övriga delar av landet som inte fattar vad vi håller på med. Marginalnyttan av två flygplatser som byggts i två av kommunerna motsvarar på intet sätt investeringar och driftskostnader. Men nu är det som det är och Rikstrafiken och därmed staten har beslutat att Gunnarn är den första flygplatsen som offras och då är det bara att förhålla sig till den situationen och inte till någon önskad icke existerande situation.

Framförallt är det helt obegripligt att starta en fight mot Rikstrafiken med insatsen 10-tals miljoner kronor som är avsedda att användas till skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer, fritidsverksamhet för ungdom, kultur, turismutveckling mm mm.  En hel del av dessa miljoner har släpats ihop av folket Slussfors och västerut och flygslöseriet är en av anledningarna till våra tråkiga öst – västmotsättningar. Gick miljonerna till badhus i Storuman gick det väl att försvara men detta, det blir bara för mycket! Det är en politisk skandal i denna kommun  som kommer att gå till historien. För nu är det väl äntligen slut och historien kan börja skrivas.

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,