Etikett: Lycksele

Postnord Lycksele Svart hål fortsättning

Av , , Bli först att kommentera 9

Mitt paket från Apoteket Kronan inregistrerades hos Postnord i Lycksele torsdag 1 juli kl 0731. Sedan har paketet gått upp i rök! Det anlände inte som vanligt till utlämningsstället i Storuman samma dag 1 juli före lunch. Paketet i storlek ca 3x3x4 dm är ju inget som försvinner i någon golvspringa. Jag var vid två tillfällen i fredags i kontakt med Postnords kundtjänst och de lovade att skaffa fram paketet. Sedan är det tyst från Kundtjänst. Knäpp tyst! Case closed kanske man tycker. Jag är inte förvånad kan man säga.

Med tanke på den stora säkerhet som råder genom att paketen registreras vid varje omlastning ska ett paket 3x3x4 dm inte kunna försvinna annat än genom kriminell handling av någon i kedjan Postnords terminal i Lycksele – transport till Storuman och vid lossning till utlämningsstället i Storuman. Det kan inte ha varit mer än ett ytterst litet fåtal personer som handskats med paketen denna dag 1 juli år 2021. Som jag skrev i fredags kanske någon tyckte att innehållet i ett paket från ett Apotek var särskilt intressant att snoka i.

Jag ska nu konferera med säljaren om vem som ska göra polisanmälan. Jag ska när jag vet mer redovisa vad som händer i detta ärende!

Postnord-ett svart hål?

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag undrar om Postnord Lycksele är en form av svart hål. Det leverantörer överlämnar för transport till sina kunder i Storuman har en tendens att försvinna/tappas bort i Postnords lokaler i Lycksele (det svarta hålet). För en dryg månad sedan inregistrerade Lycksele en lastpall varor till mig en torsdag morgon enligt spårningen. Enligt transportavtalet skulle Postnord ringa mig för avtal om tid för leverans till min dörr i Långsjöby. Jag ringde Postnords telefonnummer (i Stockholm eller New Delhi?)och blev placerad i kö som nummer 16. Efter väntan, väntan fick jag tala med kundtjänst och vederbörande gav besked att kl 1000 tisdag nästa vecka skulle någon på Lyckseleterminalen ringa mig och avtala om tid för varans ankomst till min dörr. Ingen ringde! Så plötsligt efter hemkomst från ett arbete tisdag eller onsdag stod pallen med varorna på min parkering. Ingen hade ringt! Något direktnummer till Lyckseleterminalen har jag fortfarande inte fått. De kan kanske bli störda av kunder? 5-6 dagar hade min leverans skräpat i Postnord Lyckseles lokaler.

Nu väntar jag ett nytt paket på ett par kg. I går torsdag kl 0731 registrerades paketet i Lyckseleterminalen. Torsdagen var utlovad leveransdag. Jag åkte 3 mil till Storuman för att hämta ut paketet som normalt inregistreras i Storuman på utlämningsstället före kl 1200. Efter att ha talat med utlämningsstället konstaterades att paketet hade fastnat i Postnords lokaler i Lycksele, det svarta hålet! Nu idag fredag kan jag konstatera att paketet mycket sannolikt fortfarande ligger och skräpar i Postnords lokaler i Lycksele och då får jag paketet i bästa fall på måndag. Paketet innehåller varor från Apoteket Kronan som jag behöver i helgen för vård av anhörig. Postnord Lycksele är ett sju j–a skämt!! Någon måste ha hamnat helt fel i tillvaron som har en anställning där nöjda kunder är A och O för företaget.

Tillägg: Postnord har beordrat eftersökning av paketet och har ännu kl 1800 inte hittat det. Rutinerna för pakettransport och leverans är väldigt säkra så jag börjar undra. Ett paket från Apoteket Kronan kanske någon anställd i Postnord trodde innehöll något narkotiskt preparat och helt enkelt stal det för öppning senare. I så fall blev det nog en överraskning för tjuven. Paketet innehåller engångstrosor med magasineringsförmåga.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Obehövliga flygplatser

Av , , 2 kommentarer 11

Den senaste flygplatsen som byggts med skattepengar är flygplatsen i Sälen genom intim samverkan mellan lokal turismföretagare och statliga företrädare. Det kan förhoppningsvis också bli den sista när färdigställandet kom samtidigt med Covid-19-pandemin. En gigantisk felsatsning. Kanske många fler statliga konferenser förutom Folk och Försvar bör förläggas till Sälen för att dölja alla förslösade skattepengar i kameraderiet. Flyget kommer inte att bli som förr när pandemin förhoppningsvis bedarrar och till den utvecklingen bidrar klimatfrågan.

Skavsta flygplats ligger nu i stöpsleven genom att staten inte kommer med några stödpengar. Västerås flygplats är en annan som troligen läggs ned. Arlanda ligger på bekvämt avstånd. Bromma ifrågasätts av flera skäl, bl a det näraliggande Arlanda.

Andra flygplatser man kan fundera över är Södra Lapplands tre trafikerade flygplatser. Gunnarn är f n ute ur leken. Lycksele behöver kapa tallarna på en intilliggande kyrkogård. Hemavan kommer aldrig att bli lönsam, särskilt när Helgelands storflygplats blir färdig. Vilhelmina klarar sig inte heller utan statligt stöd och kommunala kostnader.

Behöver Södra Lapplands 35 000 invånare 3 st trafikerade flygplatser efter pandemin och den nu förutspådda varaktiga minskningen av flygresor av klimatskäl? Det har länge varit uppenbart att dessa flygplatser är en gigantisk felallokering av statliga och kommunala pengar. Pengarna borde i stället ha använts till att bygga om E12 Lycksele-Umeå till minst 90-väg förbi alla byar som nu är bromsklossar och säkerhetsproblem.

I verkligheten använder väldigt många i Södra Lappland redan nu Umeås och Skellefteås flygplatser av bl a kostnadsskäl. Betydligt billigare flygbiljetter och större flygplan. Södra Lappland borde ha högst en flygplats. Högst EN! Det är bara att ta fram kartan och fundera ut var den optimala lokaliseringen för Södra Lapplands gemensamma flygplats bör vara. Mitt grundtips är dock att vi inte behöver någon flygplats överhuvudtaget. Ett gammalt kriterium som brukar användas är att kommuncentra ska ha högst 2 tim till närmaste flygplats. Man kan mycket väl tänka sig att det i framtiden kommer att handla om 3 timmar.

Efter att Storumans kommun förlorat 10-tals miljoner på egen flygverksamhet och slaktat kommunens likvida medel lades flygverksamheten ned. Bland argumenten fanns att näringslivet och kommunen skulle döden dö utan flyg från Gunnarnfältet. Verkligheten har visat att Storuman klarat sig förhållandevis bra jämfört med omkringliggande kommuner. Argumenten visade sig vara bara nys! Jag hade rätt och andra hade fel! Jag har försökt ”räkna hem” flygtrafiken i Storuman när det begav sig och det fanns inte en chans att räkna hem de kommunala kostnaderna. De affärsmän-kvinnor som besökte kommunen kom ofta med flyg till Umeå och kom i hyrbil till Storuman. De gör så fortfarande. Hör och häpna, de hittar hit!

Kapa tallar på en begravningsplats

Av , , 2 kommentarer 6

Flygplatsen i Lycksele kräver alltmer utrymme och för sin överlevnad tycks det vara nödvändigt att kapa tallarna på den närbelägna begravningsplatsen. Kritiken mot tilltaget är massiv och frågan är om en sådan åverkan på en begravningsplats kan vara laglig.

Det leder mig in på den gamla diskussionen om antalet flygplatser i Södra Lappland. På en befolkning på under 40 000 själar finns i dagsläget 3 st flygplatser. För några år sedan var det 4 st flygplatser men efter förluster på några tiotal miljoner fick Storumans kommunfullmäktige nog och lade ned den kommunalt drivna flygtrafiken. Den nuvarande kommunledningen ville väl att märka fortsätta mångmiljonrullningen vilket hade resulterat i katastrof för den kommunala ekonomin. Egen flygtrafik med ett befolkningsunderlag på 4 500 invånare är inte rimligt. Den stora katastrof för näringslivet i Storuman som förutspåddes av ett antal potentater och tillkallade ”experter” vid en nedläggning av flygtrafiken har inte inträffat. Storumans näringsliv blomstrar som aldrig förr enligt kommunledningen.

Om södra Lappland hade haft gemensamt beslutsfattande torde det vara uteslutet med mer än EN flygplats och lokaliseringen av den skulle om man studerar befolkningskartan och drar diverse radiella streck ytterst sannolikt ha hamnat i närheten av Gunnarn. Som av en händelse finns en flygplats med banor för mycket stora flygplan där i form av ett militärt krigsflygfält. En annan tanke vore att Region Västerbotten hade beslutsrätten hur  flygplatsstrukturen ska se ut. Eller staten som har pungat ut med någon miljard till byggande och utbyggnader och trafikerande av 4 st miniatyrflygplatser. När det kommunala självstyret urartar till navelskådande med stora samhällskostnader som följd går det för långt.

Det leder mig in på ena annan aspekt på frågan.Staten satsar i Västerbottens län stora belopp varje år på infrastrukturutbyggnader, på flyg, på järnväg, på vägar mm. Om inte den galna suboptimeringen av flygverksamhet hade funnits hade motsvarande belopp kunnat satsas på t ex vägnätet. Vi kunde alltså ha haft en E 12 godkänd för minst 100 km/tim mellan Lycksele och Umeå med förbifarter förbi alla byar med dagens 50- och 70-begränsningar. Med 1½ timmes körtid mellan Lycksele  och Umeå finns inga vettiga flygbehovsargument för egen flygplats som inkräktar på en stor begravningsplats. De stora infrastrukturbeloppen hade också räckt till snabb vägförbindelse från Vilhelmina till Gunnarn. Bara för att ta några exempel.

När gorillor får problem gräver de nervöst i sin egen navel. De hittar inte lösningen på sitt problem där!

Straffrabatter

Av , , 1 kommentar 2

En av rånarna på Hotell Lappland i Lycksele hade straffats för 6 st rån tidigare i sitt 23-åriga liv. Detta blev alltså hans sjunde rån! I sanning en heltäckande CV! Vän av ordning frågar sig hur detta kan fortgå att brottslingar begå grova brott, får ett straff på säg 4 års fängelse, släpps ut efter 2 år och begår genast nya allvarliga brott, får 4 års fängelse, släpps ut efter 2 år och fortsätter så i all evighet.I fallet med Lyckselerånaren torde straffen i början ha varit max 1 år och han har alltså blivit frisläppt efter ett halvt år varje gång. Moderaterna tycker att denna ordning är åt h-e och föreslår efter vad jag hört att straffrabatterna ska upphöra. Till straffrabatterna hör också att begår man tio brott som vardera ger 4 års fängelse så blir det totalt endast 4 år i finkan. Nio brott är i ett sådant fall ”gratis”.

Hagamannen är en annan aktuell brottsling som släppts ut i förtid med stora protester som följd. Hans brottsoffer får ingen lindring i sina trauman. I rättegången mot dem som misstänks för den grova misshandeln i Överkalix har vittnen drabbats av kollektiv minnesförlust och de misstänkta är efter rättegången frigivna vilket tyder på frikännande eller mycket låga straff. Jag har följt rättegången i dagspressen och misshandeln var tydligen mycket grov. Ett vittne beskrev ljudupplevelsen som att det lät som ”när man slaktar en gris”. Vederbörande kan knappast mena den slakt som äger rum på våra slakterier som är i det närmaste ljudlös men det lät kanske ibland annorlunda när man förr i tiden slaktade grisar på varje bondgård. Hagamannen har under rättegången talat om den ångest han begripligt nog kände under misshandeln. Kanske han framöver kan koppla sina egna upplevelser till den ångest han utsatt flera kvinnliga brottsoffer för. Misshandeln lär få en repris i hovrätten.

Jag tycker att villkorliga frigivningar inte ska ske med automatik när det gäller överfallsvåldtäkter och pedofilbrott. Möjligheten måste finnas att låsa in dylika brottslingar på livstid, s k sluten vård. Straffrabatter måste också avskaffas. D v s begår någon 10 brott som vardera ger 4 års fängelse skall straffet vara 40 års fängelse.

Storflygplats Helgeland bra för Tärnafjällen

Av , , 1 kommentar 14

Nu ser den ut att bli av, storflygplatsen i Helgeland Norge. Passagerarplan med upp till 200 resenärer blir den dimensionerad för. I Hemavan drar man den förnuftiga slutsatsen att flygplatsen kan innebära ett lyft för turistföretagen i Tärnafjällen eftersom restiden till och från flygplatsen blir endast en timme, internationellt sett en mycket kort tid. Synd bara att den klokskapen inte gäller kommunledningarna i södra Lapplands 7 kommuner och hos Trafikverket. Det enda rätta är att samsas om Gunnarns flygplats som södra Lapplands gemensamma storflygplats. Då slipper man fortsätta hacka på träden intill kyrkogården i Lycksele och investera enorma pengar i Sagadal i Vilhelmina. Från de flesta kommuncentra i södra Lappland når man Gunnarn inom en timme, från Lycksele endast 42 minuter. Satsa hellre en del av flygmiljonerna på bra vägar till Gunnarn. Uppdrag Granskning borde titta på miljonrullningen till heltokiga flygprojekt i södra Lappland de senaste årtiondena. Per invånare måste det vara världsrekord i flygplatsgödsling av landskapet.

Krisen i äldreomsorgen

Av , , 5 kommentarer 9

Sveriges bästa äldreboende finns inte i Lycksele men enligt utvärderingen är man på god väg. Vi lever allt längre och medelåldern på våra äldreboenden ökar och därmed skörhet och vårdtyngd. Många boende är multisjuka med över 10 mediciner. Återstående livslängd när man äntligen får plats på äldreboende minskar vilket är en illustration till vårdtyngden Det rör sig idag om 2-3 års återstående livslängd. Hur många kommunstyrelser har mer än rudimentär kunskap om tillståndet i kommunens äldreboenden?

I många kommuner råder ekonomisk anorexia inom äldreomsorgen. Större behov möts med mindre resurser. Under denna mandatperiod har t ex Storumans kommun budgeterat oförändrad ram för varje nämnd vilket innebär att verksamheten måste bantas med löneökningarna på ca 3 % varje år. Och minskningen 3 % per år sker huvudsakligen på personalen. Trots fler äldre-äldre och ökad vårdtyngd. Budgetberedningarna har då inte överansträngt sig. Säga att ”ni får samma nominella pengar varje år” kan väl skötas av en tioåring i grundskolan på 5 minuter. I Lycksele som har högre personaltäthet än Storuman ska man nu dra ned på personalen i äldreboendena i den ekonomiska kris som råder.

Stora kunskapsbrister finns hos läkarkåren om medicinering av äldre enligt geriatrikprofessorn Yngve Gustavsson (Årets Västerbottning 2012). Det är särskilt allvarligt i glesbygd med mycket hög medelålder på befolkningen. Jag känner till åldringar som varit på väg att dö men piggnat till och levt många år efter medicingenomgång. För glesbygdsläkare borde krävas extra kurser i medicinering för äldre. Men det är inte bara kunskaper det är fråga om. Ska läkare kunna följa upp given medicinering krävs återkommande utvärdering och då kan väl knappast de fåtal timmar per vecka som anslås för äldreboendena räcka till. Pengar igen!

Utveckling av arbete och arbetsmetoder ska självklart äga rum. Härtill behövs kompetenta chefer och väl utbildad personal. Cheferna ska också ges förutsättningar genom att inte ha för många direkt underställda. Här finns väl ingen solklar sanning men 20-25 direkt underställda brukar anges som max i ledarskapslitteraturen. Inom omsorgen är det inte ovanligt med 50 – 60 direkt underställda och då kan man glömma att chefen ska kunna bidra till att utveckla varje anställd.

Inom omsorgen finns anställningsvillkor som ingen mansdominerad arbetsplats skulle godta. Deltidsanställningar är mycket vanliga, t ex 68 % undersköterska. Det innebär en månadslön på¨kanske 13500 kr. Dessutom har kommunernas lönekostnader minskats genom s k delade turer. T ex följande arbetstider varje dag: 0700 – 1100 och 1500 – 1900. Vilken mansdominerad arbetsplats skulle finna sig i detta? Månadslöner för heltidsanställning på 18000 – 20000 per månad. Inom vilka mansdominerade yrken skulle man finna sig i detta?

Vi står inför stora rekryteringsbehov till omsorgsyrkena men ungdomarna flyr undersköterskeutbildningarna. Sitter ansvariga kommunpolitiker och gäspar tillräckligt länge är en personalförsörjningskatastrof på gång. I stort sett är katastrofen redan här.

Delade turer skulle kunna vara en rättighet men ingen skyldighet. Det är beklämmande att tvinga anställda till detta! Om man tycker, och många män i kommunstyrelser tycker uppenbarligen det, att omsorgsarbetet kan inskränkas till väckning, matning, medicinering, toalettbestyr och nattning då sparas pengar på delade turer. Om man tycker att det är viktigt med aktivering, utevistelser, ångestlindring genom närhet och samtal, bekämpning av svält är det hur enkelt som helst att fylla ut en normalt sammanhållen daglig arbetstid på 8 timmar. Men det försvinner nu i snabb takt. Först var det fotvården, sedan rök terapin, kontinuerlig nedmontering av meningsfull tillvaro för våra äldre med andra ord.

Och var ska pengarna tas? Det kan vara idé att se över behovsutvecklingen inom olika sektorer. Vi måste få en budgetprocess värd namnet, något som kräver mer än en tioårings förstånd. En vanlig upp- och nervänd budgetering kan t ex vara att man först avsätter pengar till grabbarnas favoriter, gubbdagis, flygfält och flygmaskiner, subventionerade hyror, sälja elektricitet till skåningar och stockholmare med förlust etc etc. Sedan avsätts pengar där stora protester och demonstrationer kan väntas vid neddragning, t ex att rationalisera skolstrukturen. Det som blir över får äldreomsorgen.  En kommunbudget innehåller tusentals poster. Allt som vi haft förut behöver inte vara kvar i evärderlig tid.  Sedan kan man fråga sig om skatteutjämningsbidraget är nog stort men först måste kommunerna ta sig i kragen och ta bort extravaganserna. Minns Leksands storsatsning på ishockeyn!!

 

Bunta ihop kommunerna bara!

Av , , 5 kommentarer 8

Ämnet kommunsammanslagningar är aktuellt igen. Det är bara att konstatera att vi nått vägs ände och inte klarar skola och omsorg längre i små glesbygdskommuner. Framförallt äldreomsorgen slukar alltmer pengar pga att andelen äldre blir större och att vårdtyngden ökar.  Detta är ingen hemlighet för den som följer utvecklingen. Vi måste börja med sammanslagningsförberedelserna redan nu innan vi har ett omöjligt läge inom kärnverksamheterna.

Staten måste peka med hela handen för frivilligvägen tycks vara blockerad av kommunpolitiker som som ser kommungränsen som en militär motståndslinje. Mycket fagert tal ändrar inte mycket på det. Kommunalförbund kan vara bra när det gäller samverkan på enstaka områden men blir otympligt och svårkontrollerbart för de olika kommunfullmäktige om nästan all verksamhet skall vara bedriven av olika kommunalförbund. Södra Lapplands 7 kommuner är nu nere på totalt 35 000 invånare vilket väl är ett minimiantal invånare för en bärkraftig kommun. Samverkansandan mellan de sju är inte särskilt väl utvecklad. Vilhelmina och Dorotea vänslas med Strömsund i Jämtland. Sorsele och Malå vänslas norrut med Arjeplog och Arvidsjaur. Storuman har då bara snälla Lycksele att vänslas med.

Södra Lappland borde slås ihop till en kommun vilket skapar en någorlunda styrka i umgänget med Umeå och Skellefteå. Tänker vi turistiskt kunde denna nya kommun kallas Södra Lapplands kommun. Mycket stora belopp skulle sparas på effektivisering av ledningsfunktioner och samordning av gymnasieskolor och komvux mm och det blir lättare att rekrytera kvalificerat folk till chefsposterna. Ska man tro enskilda yttranden in i TV-kameror finns ett stort motstånd hos de politiker som har välbetalda uppdrag, kommunalråd och liknande. Man sågar inte av den gren man sitter på.

Staten får bli den nödvändiga katalysatorn. Enligt Lennart Holmlund är man på full gång i Finland med kommunsammanslagningar och även på andra håll.

Slå ihop inlandskommuner!

Av , , 9 kommentarer 8

Lennart Holmlund är helt rätt ute i kommunstrukturfrågan. Igen! Han föreslår att Västerbotten skall indelas i 4 st kommuner. Jag tycker att det räcker med 3 kommuner, Umeå, Skellefteå och Lycksele. Södra Lappland hade ursprungligen Lycksele ("Lapp-Stockholm") som centralort och det är lämpligt att återgå till en enda kommun i södra Lappland igen. Den kommunen skulle ha en befolkning på 37 000 inv vilket ändå är i minsta laget.  Staten har satsat enorma summor på prestigeprojekt (politikermonument) i de små kommunerna i stället för att förbättra väg- och järnvägsnätet. T ex har ju många för sig att varje liten kommun på ett fåtal tusen invånare måste ha minst ett eget trafikerat flygfält. Vi torde på det området vara ett världsunikum.  Holmlund framhåller att mycket pengar går åt till kostnadskrävande administration. En annan aspekt är att det är dokumenterat svårt att rekrytera kvalificerad personal till små inlandskommuner. Kommunstrukturen har överlevt sig själv med årtionden.

Lennart Holmlund slänger in en brasklapp att det finns småpåvar i kommunerna som är rädda om sitt eget jobb. Klart är att det blir ett mindre antal välavlönade politikerjobb och det skulle inte förvåna om det i vissa fall påverkar kommunledningarnas inställning till kommunsammanslagning. 

9 kommentarer
Etiketter: , ,

Marginalnyttan av en flygplats

Av , , 8 kommentarer 18

I kostnads- och intäktsanalys brukar man tala om marginalnyttan av någonting t ex ett extra kilo fläsk när man är proppmätt. Om vi tänker oss att i södra Lappland finns en enda flygplats, Gunnarn och så kalkylerar vi på byggande av en ny flygplats i Lycksele. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo? Antagligen att tjäna 25 minuters restid till flygplatsen. Vad är dessa minuter värda? 200 miljoner i investering?

Vad är marginalnyttan av att bygga en flygplats i Vilhelmina under samma förutsättningar? Här är tidsvinsten kanske 40 minuter om vi tänker oss en ny vägstump tvärsöver landet öster om Pauträsk. Skall det byggas en ny flygplats i Vilhelmina för kanske uppåt en miljard ställer vi samma fråga. Är dessa 40 minuter till flyg värda 1 miljard i investering?

För att klargöra vad vi talar om kan nämnas att statens definition på godtagbar tillgång till flyg är att nå flygplats inom 2 timmar!! För många miljoner svenskar och många företag, stora som små, är tiden till flyg uppåt 2 timmar. Detta gäller t ex en stor del av Stockholmsområdet.

Vi kan också vända på resonemanget. Vi tänker oss att vi i södra Lappland har 4 flygplatser, Lycksele, Gunnarn, Vilhelmina, Hemavan. Vad är marginalförlusten av att Rikstrafiken lägger ned trafik på Gunnarn? För en Storumanbo blir det  en tidsförlust till Vilhelmina på netto ca 25 minuter. Till Lycksele blir tidsförlusten ca 40 minuter. Är dessa 25 – 40 minuter värda 7 – 10 miljoner per år av pengar som borde gå till välfärdens kärna enligt det huvuduppdrag som kommunens politiska ledning har? Eftersom mellanlandning avses ske i Kramfors med tidsförlust Storuman – Stockholm på 20 minuter. Då blir kalkylfrågan. Är dessa 5 minuters tidsvinst till Stockholm värda 7-10 milj per år? Miljoner som verkligen behövts och behövs i kommunens kärnverksamheter år 2009 och framåt.

Ska en enskild flygplatskommun obstruera mot Rikstrafiken när Rikstrafiken lägger ned reguljär trafik på en av södra Lapplands 4 flygplatser och starta eget linjeflyg vilket ställer till stora problem för Rikstrafiken och dess upphandlingar och kostar staten 10-tals miljoner? Jag tycker det är nästan lika galet som om en enskild kommun börjar med egen Länstrafik med buss på kommunens skattebetalares bekostnad i konkurrens med Länstrafikens busstrafik. Kan man tänka sig att skicka med 1100 kr av skattebetalarnas pengar till varje flygbiljett  vore det ju logiskt att starta egen Länstrafik och bjussa på någon hundring till varje bussbiljett.

Jag tycker att man kan dra slutsatsen att flygplatsstrukturen i södra Lappland är fullständigt vanvettig med hänsyn till behovet som uttrycks i termen "tillgång till flyg". Här är terrängen nedgödslad med flyg och jag träffar åtskilliga människor från övriga delar av landet som inte fattar vad vi håller på med. Marginalnyttan av två flygplatser som byggts i två av kommunerna motsvarar på intet sätt investeringar och driftskostnader. Men nu är det som det är och Rikstrafiken och därmed staten har beslutat att Gunnarn är den första flygplatsen som offras och då är det bara att förhålla sig till den situationen och inte till någon önskad icke existerande situation.

Framförallt är det helt obegripligt att starta en fight mot Rikstrafiken med insatsen 10-tals miljoner kronor som är avsedda att användas till skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer, fritidsverksamhet för ungdom, kultur, turismutveckling mm mm.  En hel del av dessa miljoner har släpats ihop av folket Slussfors och västerut och flygslöseriet är en av anledningarna till våra tråkiga öst – västmotsättningar. Gick miljonerna till badhus i Storuman gick det väl att försvara men detta, det blir bara för mycket! Det är en politisk skandal i denna kommun  som kommer att gå till historien. För nu är det väl äntligen slut och historien kan börja skrivas.

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,