Läraryrket är nu inte mer attraktivt än att man kommer in på lärarhögskolorna med synnerligen medelmåttiga betyg, om ens det.  När de nykläckta lärarna sedan börjar jobba har de en magnifik skuld i form av studielån att betala med en lön som ungefär motsvarar vad vem som helst tjänar utan att ha satsat på tidsödande kvalificerade studier. Livslönen efter skatt och ränta-amorteringar blir därefter. D v s skandalöst låg både i nationellt och internationellt perspektiv. De intelligenta och duktiga eleverna i gymnasiet har noterat vad som gäller och satsar på andra yrken än läraryrket. Detta är rent ut sagt samhällsskadligt på sikt.

Läraryrket har åkt hissen nedåt  under 40 år och tappat uppåt 2 % årligen reallönemässigt. Den satsning på 5 % mer till lärarna under 5 år som gjordes för 10 år sedan blev ett slag i luften. Reallönetappet fortsatte i full styrka även under denna tid. Årets löneavtal där lärarna får 4,2 % gör inget åt grundproblemet att studenterna väljer bort läraryrket. SKL kommer inte att kunna fixa något återställande av vikt eftersom det skulle behövas betydligt mer åt lärarna i många år framåt. Vilken lön som får duktiga studenter att åter tävla om plats på lärarhögskolorna kan diskuteras. Jämför man med övrig arbetsmarknad borde gymnasielärare i teoretiska ämnen efter några yrkesår  ha minst 15 000 mer i månadslön än idag vilket innebär ca 42 000 kr. Då skulle vi få fler än 2 st studenter i hela Sverige som påbörjar utbildning till kemilärare!

Eftersom SKL inte fixar detta får staten ta sitt ansvar. Endera genom att ta tillbaka arbetsgivaransvaret för lärarna (bäst) eller att genom riktade insatser till kommunerna återställa läraryrkets status. Det handlar om en engångssatsning på drygt 5 miljarder och sedan att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt löneläge. Det blir intressant att se hur länge strutsen-staten-SKL orkar hålla huvudet kvar djupt nedborrat i sanden.

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-lararnas-loner-hojas-med-10-000-kronor