Etikett: vinster i välfärden

Vinster i välfärden

Av , , 2 kommentarer 3

Valfriheten i välfärden har åtföljts av privat företagsamhet. Företag kan konkurrera med offentliga utförare av verksamheten inom skola och omsorg. Den nuvarande diskussionen om begränsningar av vinster i välfärden genom lagstiftning har länge förbryllat mig. Stat och kommun köper ofantliga mängder av varor och tjänster varje år utan att diskussion om vinstbegränsningar uppkommer. Exempel kan vara snöröjning, nedgrävning av ledningar, sophämtning, inköp av matvaror, arbetskläder, engångsmaterial i vård och omsorg, papper, datorer, administrationssystem, tjänstebilar, datasupport, byggnadsmaterial, byggnad och reparation, underhåll av fastigheter mm mm.

Företag som vinner upphandlingarna enligt specifikationerna är i teorin effektivare än konkurrenterna och gör vinster, åtminstone hoppas de det. Våra skatter till välfärden går alltså i flertalet fall till företags vinster och väldigt få har problem med det. Det är så en marknadsekonomi fungerar, bäst vinner, och vi tjänar alla på det.

Propagandan för vinsttak för privata företag inom skola och omsorg är ganska obegriplig för mig. Krafterna borde i stället ägnas åt att göra det offentliga bättre på upphandling och kontroll. Där har det brustit på många håll. Det kan kanske framhållas att i brukarutvärderingar ligger ofta de privata utförarna högt. Konkurrensen har också medfört att de offentliga utförarna skärpt sig i kvalitet och bemötande.

När löntagarfonder skulle införas och frälsa alla anhängare av socialistisk planekonomi inträffade den mediala succén som dåvarande finansministern Kjell-Olof  Feldt stod för. I riksdagsbänken satt han och ritade på ett papper i väntan på att eländet skulle klubbas. En reporter råkade ha ett kraftigt teleobjektiv och fick en bra bild på papperet.

På papperet stod det

”Löntagarfonder är ett jävla skit

men nu har vi baxat dem ända hit.

Sedan ska de fyllas med varenda pamp

som stött oss så starkt i våran kamp

Nu behöver vi inte gå flera ronder

förrän hela Sverige är fullt av fonder.”

Jag undrar jag vad finansministern Magdalena Andersson funderar på för dikt inför avgörandet i Riksdagen. Om nu Reepalus förslag ens kommer så långt!!

Vänstervriden syn på privata aktörer

Av , , 3 kommentarer 4

Som man ropar får man svar. När vänsterpartiet lutar sig mot en ”folkopinion” som är emot vinster i privata företag inom välfärden är man ute och cyklar. Ställer man t ex frågan till allmänheten, ”är du för eller emot att företag inom välfärden tar ut vinst?” ska man ju inte förundras över att en majoritet svarar att de är emot vinst. Frågan om vinster i välfärden är för komplicerad för att ställa enkla frågor i en opinionsundersökning. Jag har ofta försökt få svar på frågan varför kommun/landsting inte också då anlitar/köper bara från företag som går jämnt upp eller går med förlust när det gäller upphandling av lokalvård, snöröjning, dataapparater, trygghetslarm, fastighetsskötsel, hyrbilar, sjukhussängar etc etc inom välfärdssektorn. Offentliga sektorn i Sverige borde med det tankesättet bara ha Saab-bilar eftersom Saab gick med garanterade förluster varje år. Ett fantastiskt företag att handla från till välfärdssektorn med vänsterns sätt att se? Större delen av kritiken mot vinster i välfärden är alltså rent snömos. Kontrollen av att inköpta tjänster håller måttet har däremot i en del fall varit bristfällig eller t o m obefintlig. Det är kommunernas och landstingens ansvar och vi väljare utkräver ansvar vart fjärde år eller kanske bara röstar som den egna familjen gjort i generationer.

200 000 elever går i friskolor och antalet vårdnadshavare är kanske 300 000. 4 av 10 patientbesök i primärvården görs på privata vårdcentraler. 125 000 anställda arbetar i privata företag inom vård och omsorg. Kunder och personal trivs ofta bättre i den privat drivna välfärden. Ca 50 % av de privat anställda i vård och omsorg anser att ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är god. Bland offentligt anställda är motsvarande siffra 20 %. (Källa: DN).  Alla dessa människor har anledning hålla sig klarvakna tills höstens val är över.

De privata konkurrenterna sporrar naturligtvis de offentliga aktörerna att bli bättre. Jag tycker personligen att det märks mycket tydligt. De tillfällen på senare år jag haft att göra med vård och omsorg i offentlig regi har bemötandet i regel varit mycket bra. Mina erfarenheter härrör sig från Storuman, Lycksele och NUS i Umeå. Väljarna har all anledning att titta på vilka regeringsalternativ som finns i höstens val och även granska de olika partiernas inställning till de här frågorna i landstingsvalet. Västerbottens landsting är väl bland de sämsta i landet när det gäller andelen privata aktörer i sjukvården.

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ingen-forhandlingsfraga/

3 kommentarer
Etiketter:

Vinster i ofärden.

Av , , 3 kommentarer 4

Dagens partiledardebatt kretsade till stor del kring frågan om vinster i välfärden. Jonas Sjöstedt färgas av sitt och vänsterpartiets kommunistiska förflutna och han och den hårda kärnan av V skulle nog föredra att precis allt sköttes i offentlig regi.  När vi talar om vinster i välfärden  kan vi inte dra gränsen vid det privata utförandet av vårdtjänster eller utbildningstjänster. I runda svängar 70-80 % av en offentlig budget inom skola, sjukvård och omsorg går till löner och arbetsgivaravgifter. Resten går till inköp av varor och tjänster till verksamheten och till lokalkostnader. Engångshandskar, elektricitet, matvaror, datorer, fastighetsskötsel, lokalvård, trygghetslarm, läromedel, flis, tjänstebilar etc etc köps  av företag som (förhoppningsvis) går med vinst. Enligt vänsterns retorik är dessa vinster något som dras från vård, omsorg och undervisning. Vänstern skulle kunna beställa årsredovisningarna från alla tusentals företag som levererar varor och tjänster och på öret räkna ut hur många miljarder alla dessa privata företag ”rånar” elever, sjuka och gamla på. Vinst är ju fult, något hemskt. Vinstförbud för företag som levererar undervisning, vård och omsorg är populistiskt och enfaldigt eftersom det är enkelspårigt och för en ekonom obegripligt. Vi har länder på jorden där inga vinster förekommer överhuvud taget. Prövotiden för denna lära, kommunismen,  är lång, minst 60 år, så det går att dra slutsatser hur det går när allt sker i offentlig regi och privata företag är förbjudna. Nordkorea, vars diktator Kim Il Sung hyllats av visst parti i Sverige, är ett exempel på hur det går. 1951 var levnadsstandarden i Syd- och Nordkorea ganska lika. I dag har Sydkorea en BNP per invånare som är 30 ggr högre än i Nordkorea. Men befolkningen kan ju i sin svält och fattigdom i Nordkorea trösta sig med att inte en kopek av hopsläpade skatter går till privata företags vinster utan varteviga dugg går till verksamheten i skola, vård och omsorg. Frånsett de enorma summor som går till atombomber, interkontinentala raketer, stridsvagnar och granater.

Samhällets uppgift i Sverige är att genom professionell upphandling och kontroll se till att köpt verksamhet bedrivs på bästa sätt. Människor som väljer privata alternativ gör det för att de upplever fördelar. Vi kan välja bilmärke, bilverkstad, frisör, VA-firma, dagligvarubutik, skoaffär, tandläkare och numera på vissa ställen skola och vårdcentral. Det är många tusentals anställda som skulle beröras av förbud mot privata skolor och vårdcentraler. Hundratusentals nöjda elever och brukare skulle beröras.

Ingen försvarar att ett litet antal s k riskkapitalbolag har agerat kortsiktigt och girigt och flyttat vinster till skatteparadis. Ingen försvarar att ett litet antal företag utnyttjat slapp offentlig kontroll och levererat dålig verksamhet. Normalt sett brukar företag som levererar smörja, tålig tandlagning, dåliga cyklar, dålig hårvård, dåliga bilreparationer etc  tappa sina kunder och gå i konkurs och det är ju marknadsekonomins funktionssätt. Men köpare har ett stort ansvar oavsett om en familj väljer bil eller hårklippning. Är det stat-kommun-landsting som köper bör vi skattebetalare förvänta oss att de har anställt kompetent folk som kan göra upphandlingen och sköta kontrollen. Enligt Jan Björklund går det att komma åt de största avarterna när det gäller riskkapitalbolags kortsiktiga girighet.  Det kan beaktas vid upphandlingen.

Vinster i vården

Av , , 14 kommentarer 4

Så har vi denna diskussion igen att vinster är fula grejer som borde förbjudas. Denna gång är det LO som kommit med ett förslag om samhällsbolag med bestämmelsen att vinsten bara får uppgå till 2-3 %. Jag begriper inte diskussionen men anar Karl Marx och Lenin bakom tankegången.

Privata aktörer inom vård-omsorg får för det mesta goda vitsord med de undantag som valsat runt i media på senare tid. Dels bristande kvalitet, dels vinstöverföringar till bolag utomlands för att undgå skatt i Sverige. Dessa missförhållanden går att åtgärda genom proffsigare upphandling och proffsigare uppföljning och kontroll. Det senare är landstingens-kommunernas ansvar och det har i aktuella fall skötts sämre än amatörmässigt. Massiv utbildning av politiker och tjänstemän behövs! En viss Jan Emanuel (s) har kunnat göra sig till kvartsmiljardär på ett fåtal år genom att utnyttja bristerna i systemet.

Går våra skattepengar till vinster som hamnar i skumma individers fickor? Låt oss slå fast att stat, kommuner och landsting köper allehanda nyttigheter på marknaden av privata företag, blöjor, bilar, snöröjning, fastighetsskötsel, livsmedel, byggnader, målning, golvläggning, datorer, dataservice, dataprogram, skyddskläder, tvätt, lokalvård etc etc etc.  Om dessa anlitade företag är duktiga på sin sak och erbjuder prisvärda bra produkter och tjänster är det mycket sannolikt att företagen också har bra vinst d v s bra avkastning på ägarnas satsade kapital. Det är så marknadsekonomi fungerar och har gett oss en överlägsen levnadsstandard jämfört med t ex Cuba och Nordkorea. Gamla Östblocket inte att förglömma.  Med andra ord är det ofantliga summor av våra skattepengar som i slutändan blir vinster och avkastning på satsat kapital i privata företag. Ska vi av solidaritet med Marx och Lenin  köpa usla tjänster och produkter av företag som går med förlust och därmed är konkursmässiga? Eller skapa "vinstbefriade samhällsföretag" som får monopol på att försörja stat-kommun-landsting med allt dessa behöver. Det första är korkat och det andra innebär övergång till en socialistisk-kommunistisk stat som äger produktionsmedlen och styr produktion och konsumtion genom "demokratiska" beslut. Som i gamla Sovjet med andra ord. Lyckoriket?

Jag håller med Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström att LO:s förslag är den största attacken mot företagsamheten i Sverige sedan 1970-talet. Vi i mogen ålder minns löntagarfondstokerierna, förslag om socialisering av bankerna etc i bakvattnet på rödvinsvänsterns utopier i slutet av 1960-talet. Går socialdemokraterna (och naturligtvis vänsterpartiet) på samma linje som LO är det ett stort steg mot att förlora valet 2014. Och det sörjer jag inte.

14 kommentarer
Etiketter: , , ,