Petter Nilsson(SD)

En kort rapport kring landsdagarna Del 2/söndag

Av , , 14 kommentarer 22

Rapporterar särskilt kring en av motionerna vi lämnat in avseende bekymret att man i glesbygd har en förbaskat hög skattesats. En skattesats väsentligen högre än exempelvis Malmö.

Samtidigt får man inte ta del av välfärden i samma omfattning som man i tätorter får.

Det finns många parallella verktyg som används idag för att försöka göra skillnad. Problemet är att många av verktygen inte fungerar. Särskilt bekymren med det kommunala utjämningssystemet lyftes under debatten.

Kommer lite kort hänvisa till tre av anföranden kring detta i följande anföranden:

1. Lars Forsgren (SD), Umeå
2. Robert Lund (SD), Boden
3. Petter Nilsson (SD), Region Västerbotten

Var själv huvudmotionär, och anmärker att vi hade medmotionärer även från Stockholms län, Kronoberg och Örebro.
Det innebär att många uppmärksammat bekymren. Många från flera delar av landet.

Motionen vann inte bifall, men partistyrelsen förstår problematiken och verkar för att stärka förutsättningarna i glesbygd.

Därutöver ska nämnas att Pontus Persson (SD) också förtjänstfullt lyfte problematiken kring bistånd.

En kort rapport kring landsdagarna Del 1/lördag

Av , , 4 kommentarer 14

EU-medlemsskapet
Klart är att det finns två linjer kring EU som fick särskild uppmärksamhet.. En motion (som jag också röstade för):
att Sverigedemokraterna verkar för att omförhandla Sveriges medlemsavtal med Europeiska Unionen till ett mer förmånligt sådant för Sveriges del, där svensk suveränitet och svenska nationella intressen ligger i fokus.
att Sverigedemokraterna i riksdagen ska verka för ett svenskt utträde ur EU om maktöverföringen fortsätter på ett för oss oacceptabelt sätt.
att Sverigedemokraterna motsätter sig ett turkiskt medlemskap i EU.

Och partistyrelsens.

Striden var jämn. Tyvärr vann partistyrelsens förslag avseende EU.

FI01 – En god statlig välfärdsstyrning
En av de motioner som backas av Västerbottens ombud, denna på finansområdet. Motionen biträddes även av ledamöter från stockholms län och kronoberg.
Den lyfter två centrala principer.
Den första, undvik skicka ned presstödspengar till kommuner och regioner. Det vill säga riktade bidrag till kommuner och regioner.
I stället bör generella statsbidrag prioriteras.
Den andra, styr inte kommuner och regioner åt visionära reformer som är i ropet (i motionen kallade illa beprövade reformer). Det är viktigt att i stället lyssna på verksamheterna lokalt och regionalt. Lita på de chefer vi har.

Partistyrelsens svar var bra. Det blir tydligt att partistyrelsen också lyssnar in oss ute i kommuner och regioner. Ingen talade emot motionens intentioner.

Regionernas existerande

Avvecklande av regioner var en motion som hanterades. Förslaget var att ”att Sverigedemokraterna antar en principiell inställning om att regionerna på sikt bör
avskaffas”.
Yrkade själv att avslå motionen. I dagsläget utreds huvudmannaskapet .
Det sagt har jag svårt att se något rimligt alternativ i dagsläget – och det är också det som är bekymret med att avskaffa regionerna.
I den generella debatten brukar egentligen ett alternativ lyftas. Att avskaffa regionerna, och att staten ska ta över och låta länsstyrelserna ta över ansvaret. Men det är inte en bra idé.
Har ytterst svårt att tro att det på något vis skulle minska andelen administration kring sjukvården. Tror också det finns problem kring densamma riktade styrningen som problematiserades i motionen FI01 som nämnd i stycket innan.
Ytterst bör man förstås fråga sig ifall miljö- och jämställdhetsadministratörer bör driva sjukvården också. I stället för de kompetenta områdes- verksamhetschefer och verksamheter som idag förvaltar sjukvården i Västerbotten idag – inom de ramar som politiken fastställer.
Dock finns det definitiva medskick, såsom att regionpolitiker behöver prioritera bort finkultur och dumheter, för att kunna ge mer medel till vård.

Saxade ett anförande kring regionerna, och länkar det här.

Avskaffa genusvetenskapliga examina:
Pontus Persson (SD), biträdde ett förslag att avskaffa genusvetenskapliga examina.
Olyckligtvis bifölls inte heller den motionen.

Pontus anförande går att ta del av här.

För er som vill följa landsdagarna så finns det möjlighet att göra det här.

Subventionera operabiljetter med 10 000kr – eller patientavgiften med 100?

Av , , 5 kommentarer 38

Idag debatterades kulturplanen under Regionfullmäktige.

Övriga partiers kulturplan återfinns här. Klart politiserad kultur, där armlängds avstånd till kulturen svårligen gäller för all kulturverksamhet.
Övriga partier tycker inte att medborgarna ska få välja vilken kultur man konsumerar. Självklart, tycker man, att regioninvånarna ska subventionera bland annat norrlandsoperans biljetter med motsvarande cirka 10 000kr per biljett.
Detta medan Region Västerbotten har klart bekymmersamma ekonomiska förutsättningar.

SD:s kulturplan återfinns här. Vi tycker att armlängds avstånd till kulturen ska genomsyra regionens kultur.
Att patientavgifterna ska vara lägre – inte minst för de som har en svag likviditet. Det förekommer att människor väljer att inte söka vård på grund av att plånboken inte räcker till.

Man behöver kunna göra besparingar på kultur. Ställa krav på stärkt självfinansieringsgrad.
Medborgare ska få välja vilken kultur man konsumerar. Medel ska inte tvingas från skattesedeln för att gå till norrlandsopera.

Mindre än 5% av Norrlandsoperans intäkter består av biljetintäkter. 5,7 mnkr av 128 mnkr. Årsredovisning finns här.
En operabiljett går på 600 kr. De övriga 95% bekostas av skattemedel. Totalt drygt 10 000kr per biljett subventioneras genom medel medborgare måste avstå i skatt.

Några krav på stärkt självfinansieringsgrad återfinns inte i övrigas förslag till kulturplan.
Ej heller önskar övriga partier försvara armlängds avstånd till kulturen. I stället ska medel ösas över politiskt riktad kultur.

Principen om armlängds avstånd som ni känner till, formades under efterkrigstidens Storbrittanien som en riktlinje för att hålla politiken borta från samtidskulturen.
Fokus lades i stället på att bevara och synliggöra kulturarvet.
I kontrast till detta ideal har den svenska politiken – och inte minst det Västerbottniska – varit aktivt närvarande inom samtidskulturen sedan antagandet av kulturpropositionen i riksdagen år 1974. Resultatet har varit en politisering av vissa delar av samtidskulturen, eftersom den har varit beroende av statlig finansiering och stöd.

En kort rapport från SKR!

Av , , 17 kommentarer 20

Jag skriver kring SKR. Försöker prestera en någorlunda avgränsad och neutral återgivning av den kongressen som ägt rum under veckan i Helsingborg.

Avgränsningen blir från de representanterna som kommer från just Region Västerbotten. Känner redan nu när man plitar ned de första orden på inlägget att endast den avgränsningen kan vara lite för stor, men tycker det är viktigt att försöka lyfta lite SKR.

SKR, alltså Sveriges kommuner och regioner – dit ombud väljs indirekt – har endast en kongress vart fjärde år.
Inriktning, och generella principer fastställdes i veckan för fyra år framöver. Den mediala bevakningen var – låt oss säga – fattig. Har endast sett en artikel där man nämnt en motion av undertecknad i Dagens Samhälle och i ett nyhetslöp på Swebbtv. Samt några ord kring en interpellation, också i Dagens Samhälle.

Motioner
Kommer lyfta var motion som inkommit från Västerbotten, urvalen är utifrån de motioner som har ett västerbottniskt namn som förstanamn.

Motion 16 – Arvoden: En förtroendefråga 
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 17 – SKR och transparens
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 18 –Stärk förutsättningarna för glesbygdskommuner
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 26 – Behov av gemensamt ramverk för nya läkemedel samt modeller för införande av läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar
Region Västerbotten – (politiskt enigt Region Västerbotten)

Motion 34 – Jämställdhet
Madelaine Jakobsson ombud Västerbotten (C)

Motion 64 – Kommunal och regional offentlig konst och Kultur
Jonas Karlberg (V)

Utöver detta tog Västerbotten relativt stor plats under debatterna under SKR.

Debatterna
Ett axplock från anförandena inom Region Västerbotten följer nedan:

Motion 26 – Behov av gemensamt ramverk för nya läkemedel samt modeller för införande av läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar – Anna Lena Danielsson (S)
Motion 42 – Angiverilagen – Petter Nilsson (SD),
Motion 59 – Uppmuntra mångfald och valfrihet i välfärden – Nicklas Sandström (M)
Motion 68 – En jämlik tandvård – Jonas Karlberg (V).

De kortare anförandena berodde inte på att presidiet sökte ge vissa personer mindre tid. Det berodde på ett upplägg (som man kan ha synpunkter på) som innebar att man behövde minska talartiden till en bråkdel av den ursprungligt beslutade.

Om det är så att jag missat något – vilket jag gott kan ha – bara kontakta mig. Det är inte avsiktligt, utan försöker som sagt ha en såpass neutral återgivning som möjligt i detta avsnittet av inlägget.
Vet att flera med mig var uppe vid flertalet tillfällen och talade från Region Västerbotten, men lyfter ett anförande per person. Noterar att även de från andra kommuner varit uppe, likväl som de som inte inkommit med egna motioner – eller motioner där man inte stått överst (och därmed får anta inte är huvudmotionär).

Försöker hålla detta inlägget neutralt och någonstans rapportera från SKR. Sen har jag personliga reflektioner också, men ser skäl att återkomma med dessa senare.
Anledningen varför jag gör inlägget är huvudsakligen för att stärka transparensen kring SKR:s kongress.

Jag är övertygad om att de från övriga delar av landet fick med sig att Region Västerbottens företrädare över huvud företrädde vårt län väl.

Trevlig helg allesammans!

Bakverk 23: The New Green Deal!

Av , , 44 kommentarer 33

Tänkte inte recensera gamla skivor, men bakverk 80 var en travesti på det gamla stålverk 80 som kom att orsaka diverse bekymmer för Luleå förr i världen.
Och de grusade förhoppningarna orsakade bekymmer.

Luleå kommun kom att se stor efterfrågan på bostäder. Förväntningarna steg raskt i takt med att det förväntade stålverk 80 skulle komma igång.
Hus revs. Nya fastighetsprojekt påbörjades.
Men stålverk 80 blev inte verklighet.

Det Socialdemokratiska visionära projektet kom att grusas när konjunkturen vände och stålindustrin hamnade i djup kris och produktionen kom att minska.
När så projekteringen avslutades innebar det en påtaglig ekonomisk nedgång för staden. Området har i stora drag stått tomt sedan 2000.

Jag har tidigare skrivit många rader om ”the new green deal”, där jag också inkluderat Västerbottens Northvolt.
Min poäng har varit enkel. Politiken måste iaktta försiktighet. Politiken behöver prioritera befintliga invånare.
Etableringar är inte ett självändamål, särskilt inte när finansieringen i stora drag är beroende av skattemedel.

Senaste inlägget jag skrev  i ämnet, var ”Hybrit eller hybris?”. Det var för snart ett år sedan. Har även problematiserat Northvolt i samma anda. (se även DI: Northvolts förseningar slår hårt mot scania)

Nu har en rapport sett mörka moln vid himmelens rand. Och också kommit att ifrågasätta huruvida skattemiljarder fortsatt bör matas in i projekten.
Jag har inte tagit del av rapporten i sin helhet, men man lyfter problemen med den enorma mängden energi som projekten kräver. Samt ifrågasätter miljönyttan.
Energiförsörjningen på nationell nivå oroar utredarna, likväl som förmåga att kontinuerligt förse svenska hushåll med el.

Vi i norra Sverige som varnat kring bekymmer är samtidigt en aning låsta nu. Kostnadsutveckling och planering kommer till följd av planerna kring New green deal. Kostnader som förutsätter att fossilfritt stål och batterifabrik blir av och klarar av att leverera vad de lovat.

Det är lätt, förstås, att säga något i stil med ”vad var det jag sa” – och benhårt argumentera för att någon annan haft fel. Men det handlar inte om det. Ytterst hoppas jag att samtliga övriga politiker börjar fundera i banor likt; ’håller våra ställningstaganden kring detaljplanering, behov av infrastruktur, arbetskraft(läs: lönedumpning) och investeringar ifall the new green deal’ blir ett ’bakverk 23’?

NATO center? Vad kokar S och M ihop i Umeå?

Av , , 20 kommentarer 24

Jag sitter inte i Umeå kommunfullmäktige. Men. Kommer ta några nersteg här.
Först och främst: Fler pilar och streck på en karta skapar inte ett övertygande argument. För en människa med sunt förnuft och som inte befinner sig inom den lilla bubblan där man slänger sig med floskler, så ser det bara förvirrat ut.
Svårligen är kartan nedan beskrivande av fördelar och nackdelar vid bedömning av placering av ett NATO-center.

Försvarspolitik, strategi och sekretess
Rörande strategiska försvarsfrågor är regeln att staten äger frågorna.
Försvarsfrågor är omhuldade av sekretess och hemligheter. Avvägningar och prioriteringar görs i lyckta rum. Även om nu mycket lyfts på en överstatlig nivå i form av NATO, så är min främsta poäng att det inte gärna kan vara en fråga för kommunerna.
Även om godhetssignalering i andra frågor än försvarsfrågor, kanske varit mer uppenbart skenheliga, så gör det en aning ont i ögonen när man ser kommunalråd gå ut och godhetssignalera kring dessa frågor.
Tillräckligt ont i ögonen att det provocerar en att himla med dem.

NATO-center och NATO-baser.
Man lobbar inte för en NATO-bas. Man lobbar för ett NATO-center of excellence.
Fältet? kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.

Det finns idag 28 Center of excellences(COE:s) inom NATO.

Notera 18 och 14, som ligger i Tjeckien respektive Slovakien. COE:s som har samma fokusområde som våra kommunalråd tar upp.
S och M söker intresse specifikt för ett center of excellence. Notera att det redan finns ett center of excellence med fokus på biologiska, kemiska, radiologiska och nukleära ämnen i Tjeckien sedan 2007, samt att det finns ett Center of Excellence i Slovakien med fokus på explosiva ämnen. Således finns det redan COE som täcker området man lobbar för att få till Umeå.

I kommunens nuvarande artikel kring detta, titulerad Umeå vill ha ett Nato-center för CBRNE, står fortfarande skrivningen längst ned på sidan kvar:

Den intresseanmälan som Umeå kommun nu har lämnat till regeringen får stöd från Umeå universitet, Länsstyrelsen Västerbotten, Totalförsvarets Skyddscentrum (SkyddC), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Polisens utvecklingsenhet för norra Sverige och Region Västerbotten.

Folkbladet har granskat detta och det är tydligt att SkyddC och FOI inte stödjer skrivelsen till regeringen.

Det finns redan COE som täcker området S och M lobbar för.
Kanske finns det strategiska skäl att flytta berörda COE utifrån situationen i Ukraina. Men. Två kommunalråd i Umeå äger svårligen den frågan.

Kan man förvänta sig att kommunalråden faktiskt är på det klara med att samma COE som man föreslår, redan existerar?
I sådana fall kan en kan tycka det en smula förmätet av kommunalråden att ta sig an rollen som svenska statens och NATO:s övergripande strateger – i syfte att godhetssignalerande locka väljare.

Särskilt som Sverige inte ens är med i NATO idag.

SKR och Korruption!

Av , , Bli först att kommentera 29

Jag skrev först att detta inlägget blir kort. Men som jag började skriva det så såg jag att det inte alls blev vidare kort.

Avgifter till SKR.
Regionen och kommuner betalar miljontals kronor till SKR. Detta enligt fastställt avgiftsreglemente. Dessa avgifter avstår således kommuner och regioner. Skattemedel som kunde gått direkt till välfärden.

Kort bakgrund kring SKR.
SKR beskriver sig själva på följande vis:
”SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen.”

SKR är inte en myndighet och lyder därmed inte under offentlighetsprincipen. Det innebär att man som medborgare inte kan granska eller begära ut handlingar från SKR som man kan göra från myndigheter. Jag kommer ta upp två exempel nedan varför det inte är önskvärt. Första är att jag sökte svar angående dygnsvilan, varför man inte gick vidare med undantag – särskilt för personal som arbetade inom vård, för brandmän och annan personal inom liknande områden. Särskilt för glesbygd.
Fick inget svar från SKR.

Det tar mig vidare till exempel två: arvoden.

Arvoden
I dag har de arvoderade politikerna inom SKR ett arvode som motsvarar ett riksdagsarvode. Sedan i våras har dock SKR:s styrelse haft uppdraget att fastställa arvoden utifrån statsrådsarvoden (150 500 kronor per månad) som är väsentligt mycket högre än riksdagsarvoden (73 000 kronor per månad). Ja, ni läste rätt. Det innebär en dubblering av arvodena. När jag fick reda på detta begärde jag ut arvodesreglementet. SKR svarade nej, med hänvisning till sekretess, det vill säga exakt samma problematik som när jag sökte svar om dygnsvilan.

Värt att komma ihåg är att SKR fastställer sina egna arvoden, precis som i kommuner och regioner. Det kan man problematisera, men skillnaden är att i de senare exemplen så är det transparens; det går att se vilka som är arvoderade och vilka som har beslutat om det. I SKR är det noll insikt.

Är SKR något ont?
Jag säger inte att SKR är något ont. Att kunna centralisera saker, lära sig av varandra, och i bästa fall harmonisera styrningen i vissa frågor är av godo.
Min poäng är att transparens behövs för att behålla förtroendet för SKR och för att motverka korruption. Utöver det har jag ytterst svårt att förstå varför de – i många fall redan mer än 100 procent-arvoderade politikerna – behöver ytterligare arvode.

Av dessa anledningar lämnade jag in två av mina tre motioner till SKR:s kongress i år. Kommer finnas skäl till att återkomma till den tredje senare.

1.Arvoden – En förtroendefråga!
2.SKR och transparens

SVT:s politiska vinkling av arbetskraftsbehovet inom äldreomsorgen!

Av , , 38 kommentarer 26
SVT Västerbotten lyfte under gårdagen ett känslodrypande exempel på en undersköterska.
En undersköterska som känner sig orolig till följd av skärpta krav för arbetskraftsinvandring. Ett inslag riktat till den hjärtnupna tittaren.
Man problematiserar helt enkelt den höjda lönegränsen för arbetskraft från utanför EU. Även den tidigare beloppsgränsen på 13 000 kronor satte en gräns. Den är nu skärpt och har behövt skärpas länge.
80 procent av medianlönen, i dag 27 360 kronor i månaden – menar jag är för låg i sig. Men det är ett klart steg i rätt riktning. SVT Västerbottens desinformation är dock viktig att bemöta.Har skrivit om det förr, skriver det igen: undersköterskor i Sverige har en medianlön som ligger över gränsen för arbetskraftsinvandring. Sverige hade i augusti under 200 aktiva arbetstillstånd för undersköterskor som arbetar inom äldreomsorg. Knappt ett arbetstillstånd per kommun.
Att SVT onyanserat följer narrativet som lyfts av vänsterpartier – som använder professionen som slagträ för att vinna politiska poänger – är anmärkningsvärt.
 
Det SVT och andra förespråkare för massinvandring missar: att anställa arbetare i Sverige med låg lön – och därmed bedriva lönedumpning – är ingen rättighet. Att som invandrare få arbeta i Sverige är inte heller en rättighet oberoende av krav. Det är uppenbart att SVT och många andra blandar ihop asylinvandring och arbetskraftsinvandring. När asylinvandrare fick avslag gjordes det – och görs det snyftrepportage.
När invandrare – som är här explicit för att arbeta – inte får förlängt arbetstillstånd görs det också snyftreportage.
Etablissemanget verkar tro att Sverige ska bedriva välgörenhet. Att Sverige skulle ha ett moraliskt ansvar över alla: men det är Sveriges intressen som går först.
Sverige har inte ett behov av låglöneinvandring. Sluta gör detta till en moralisk fråga.

Såg också centerpartiets Jonny Catos resonemang i gårdagens aktuellt. Där gjorde han gällande att de höjda kraven för arbetskraftsinvandring skulle göra det svårt att rekrytera ingenjörer.
Förvisso lär det vara svårt för företag att locka ingenjörer med en lön under 27 360 kr per månad. Men. Pja.
I ärlighetens namn börjar man fundera ifall media och politiker grundar sina resonemang i bristande förankring i verkligheten.
Att man helt enkelt inte har ett vanligt jobb, och därmed inte har perspektiv.

S följer SD avseende BB i Lycksele!

Av , , 2 kommentarer 28

SD har sagt följande kring BB i Lycksele.
Förlossningen i Lycksele har haft en alldeles för liten budget: 16 miljoner kronor. Den måste höjas eftersom vi behöver ha en fungerande förlossning i Lycksele – detta är regionens uppdrag.

Att öppna upp för två parallella lösningar: låta ett privat bolag driva förlossningen, och ha en ambition att ta över driften i egen regi är inte bra styrning, och inte heller en premiss som ett privat företag kommer att se som särskilt lockande.
I slutändan kommer det att äventyra fortsatt verksamhet på förlossningen i Lycksele.

De övriga partierna i Region Västerbotten har sagt följande kring BB i Lycksele.
Ett privat bolag ska ta över driften för en kostnad på maximalt 50 miljoner kronor som initialt skulle tas från medborgarnas förutsättningar att erbjudas övrig hälso- och sjukvård och personalen som arbetar därinom.


Gårdagens beslut följer SD:s linje.
Bra att vi nu ser att den styrande majoriteten fattar ett bra beslut, att gå vidare med att driva förlossningen i egen regi. Det borde gjorts mycket tidigare, men oavsett är beslutet i rätt riktning.

För samtliga som följer upp beslutet är det uppenbart att det nu inte finns några andra alternativ.


Att sedan allians-delen av majoriteten försöker vinna hyrpersonalföretagens gunst och någon enstaka väljare som prioriterar ideologisk förkärlek till privata bolag… Ptja. De flesta ser nog denna pseudo-opposition för vad det är.


Budgetföljder av detta.
Majoritetens budget som tar höjd för upphandlingen i budget för HSN behöver ändras i november till följd. Det visar på att man saknar långsiktighet i planeringen.

Sverigedemokraternas regionplan och budget är bättre än majoritetens, men kommer tyvärr inte ha tillräckligt många ledamöters stöd. I ljuset av det får man förutsätta att den Socialdemokratiska majoritetens budget kommer att vinna.

Min förhoppning är att majoriteten med detta väljer att avsätta mer medel till förlossningen i Lycksele enligt Sverigedemokraternas budgetförslag. När man tidigare tagit höjd för upphandlingen blir nettot ändå en ansenlig kostnadsminskning.
Det betyder att om Regionen driver BB i Lycksele blir det betydligt billigare jämfört med en verklighetsfrånvänd upphandling – även om man stärker tidigare ram med så mycket som 50 procent.


_______________________________________________
Utanför ämnet: Opinionsundersökningen i SR Ekot!

Enligt undersökningen är SD nu större än övriga regeringspartier – tillsammans!

Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag? Oktober (2023)
Vänsterpartiet 8,1 %
Miljöpartiet 4,8 %
Socialdemokraterna 37,9 %
Centerpartiet 4,1 %
Liberalerna 2,3 %
Moderaterna 16,1 %
Kristdemokraterna 2,9 %
Sverigedemokraterna 22,0 %
Övriga 1,8 %

Partiernas lösningar på regionens underskott: Regionplaner för Västerbotten!

Av , , 3 kommentarer 23

Förslagen till regionplan finns här:
Sverigedemokraternas
Majoriteten
Alliansen

Presskonferenser kring samma ämne har jag bara kännedom om vår(Sverigedemokraternas), som också var tillgänglig för allmänheten.
Men kommentera gärna eller skicka PM kring de andras presskonferenser, så lägger jag in det i inlägget för att ge en såpass rättvisande bild som möjligt.
Bristen på presskonferenser till trots tycks övriga partier fått mycket uppmärksamhet i media.

Nu till mina synpunkter.
Det ekonomiska läget för regionen är – viket många av er känner till – synnerligen dystert.
Politiker behöver därmed visa en kapacitet att fatta svåra beslut.

Majoritetens stora höjning av patientavgifter är en dålig åtgärd. Regionen behöver stärka intäkterna absolut. Men. höjda patientavgifter riskerar att drabba utsatta grupper hårt. Inte minst fattiga pensionärer, inte minst i glesbygd.
2024 är det svåra året att finansiera. Det vore bättre att i stället temporärt höja skatten med 5 öre – endast året 2024 för att bidra till att finansiera underskottet med motsvarande mängd medel.
Vi föreslår att höja patientavgifter för uteblivet besök med 200 kr. Det har en viktig styrande effekt – vi vill inte att patienter uteblir från besök.

SD gör besparingar på verksamheter. Den tidigare memeologen, HBTQ-diplomering, jämställdhetsintegrering, genderbudgeting – och så vidare – slutar vi att bedriva.
Det innebär att administrationen kopplat till ovan nämnda verksamheter inte längre behöver utföras. Alltså kan vi reducera administratörer då det inte finns arbete för dem.

Det är tydligt att de övriga partierna (som tycks vara rätt nöjda med att driva samma politik i dagsläget) bara försöker vilseleda väljare, när man säger att man vill göra besparingarna på administratörer. De vill fortsatt driva verksamheterna.
Om administrationen finns kvar, är det som svårt att göra sig av med de som ska göra uppgifterna.
Men det innebär att man kan se snäll ut som politiker, när man inte behöver prioritera bort verksamheter.
Historien visar oss också att när man försökt detta tidigare så har det inte lett till några större hemtagningar. Det funkar helt enkelt inte.

Vi skär ner på verksamheter. Särskilt bör nämnas den Nationellt Högspecialiserade vården, där vi menar att vi inte ska ta oss ann uppdraget kring könsdysforiutredningar 16+ inom psykiatrin.
Rimligen måste fokus ligga på att hålla en god tillgänglighet inom psykiatri och BUP i första hand. Att inte låta könsdysforiutredningar sättas högre på grund av en politisk agenda.

Det är upp till politiken att besluta om verksamhetens omfattning och inriktning.
Att som övriga partier helt strunta i det, och lämna det till tjänstemän visar att man inte är redo att ta ansvar.

Sjukvård, vårdpersonal och patienter behöver gå först.
Det är inte skäligt att lägga mer pengar på kulturbolagen, tvärtom måste vi ställa krav på att de stärker sin självfinansieringsgrad. Detta gäller förstås i synnerhet norrlandsoperan, där biljettpriserna står för knappt 5% av de totala intäkterna. Vi har drivit på den frågan länge. Vi hoppas att de övriga partierna tar med sig detta.

Noterar också att vi fått igenom många saker, när jag ser till majoritetens budgetförslag, däribland en stoppad förhyrning för regionala utvecklings-förvaltningens lokaler, och bara fenomenet att man lägger drift och investeringsbudget samtidigt. Det är några steg i rätt riktning.

Men nog ser jag klara bekymmer med majoritetens förslag, oavsett om man räknar in alliansen i majoriteten eller inte.

Fick även frågan kring hur arvodena fördelas per grupp, och återkommer med vilken mängd arvoderade politiker som de olika partierna/grupperna har till att arbeta med politik per år:

Det här inlägget är relativt neutralt, för att försöka ge samtliga partier ungefär en rättvis mängd uppmärksamhet.
Media tycks inte ha lyckats så väl i det avseendet. Inte sett några rubriker kring SD:s budgetförslag ännu.