Kommunfullmäktige kan ge friskare förskola i Umeå – med historik och förnyelse 1966-2024 i Atrium Moving

Av , , 2 kommentarer 0

https://www.vk.se/2024-06-14/debatt-kommunfullmaktige-kan-ge-friskare-forskola-i-umea-7cdde

Debatt: Kommunfullmäktige kan ge friskare förskola i Umeå

Överst första daghemmet i Umeå, 1966, idag förskolan Berghem med utemiljö i söderläge liksom i mitten för förskolan Missionären, Umedalen i Umeå från 1990 och båda med direktutgång för varje avdelning. Nederst modell ”Atrium Moving” för mer av rörelse/spring i runt-om-veranda och lättare ta sig in/ut via entréer och länkar, med mindre smittrisker. Till höger ur detaljplan i kommunen för Olofsdal med förskola i öster och skuggig utemiljö, därunder alternativ med förskola i norr och solläge hela dagen för friskare miljö.

Umeå har möjlighet att bli ledande likt förr vid barnomsorgsmässor i Sverige, skriver Urban Bengtson.

Måndag 17 juni behandlar Umeå kommunfullmäktige budget för 2025 och plan 2026 — 2028. Då finns möjlighet att detta kan ge friskare förskola i Umeå!

Vad som behövs är att när detaljplan för nytt bostadsområde, Olofsdal nedan Mariehem, ska antas, byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S) uppmärksammas på skuggläge för ny förskola där KF då kan ändra till sol och ljust hela dagen, således friskare utemiljö.

Därmed rättas missen till från första förskolan ur nytt funktionsprogram, Kålmasken på Tomtebo gård, 6 avdelningar i 2 plan, 2024, med huset i söder och skugga både av förskolan och höga bostadshus.

Än mer kan fullmäktigepolitikerna göra i att ställa krav på att nya förskolor ska följa de nya råd som gäller från 2021 om inre miljö och än inte utvärderats text mot ritning enligt svar jag fått.

Detta passar då in i Berglunds uttalande i VK om ny förskola där: ”har vi också möjlighet att avveckla en del dåliga förskolelokaler.” Detta utifrån minskat barnafödande och sänkt behov av nya förskolor.

Då kommunen nyss beslutat ”att se över sina kommande lokalinvesteringar för år 2026 — 2029” (ur VK 8/5) på grund av minskat barnafödande, finns möjlighet att också investera i friskare förskolelokaler och utegårdar i samt lägre barngrupper för bättre arbetsmiljö.

Det sistnämnda är skolminister Lotta Edholm (L) inne på i Ekot-intervju 24 maj i att då sätta tak för gruppstorleken.

Om Umeåpolitiken nu kombinerar dessa kvalitetsfaktorer — där coronapandemin visar på ”sjuka” miljöer som störande mötande i lokaler av ”kontorslandskapstyp” och ökade smittrisker, där ny forskning via SKR och Gävle högskola, 2024 säger liknande och visar på rörelsebehov – kanske det intresserar skolministern.

Då behövs ”exemplets makt” om ”sjukare” för barn och personal, vad friska miljöer är, hur sådant analyseras och bedöms. Här är Umeå föregångare i Sverige då det 1994 gjordes en undersökning av samtliga olika typmodeller man byggt sedan första, Berghems daghem/förskola 1966.

På uppdrag av socialkontoret, då ansvarig för barnomsorg/förskola, genomförde jag som konsult tillsammans med respektive föreståndare (numera rektorer) analys av vad som kallas sjukt eller friskt. Dessutom tog vi fram förslag till om- och tillbyggnad för förbättringar.

Så investering i sänkta barngrupper och friskare förskolemiljöer, inne, ute och samband in/ut ger Umeå barnvänlig profil som kan bli lockande för företag och familjer att stanna samt andra att söka sig hit — plus ge ökat barnafödande.

Investera även i nytänkande med flexibelt nyttjande för bättre ekonomi i idén ”förskola med spring”, utvecklad ur den bästa för 30 år sedan, förskolan Missionären i Umeå, och passar för annat i mindre av genomgångsrum.

Umeå har här möjlighet att bli ledande likt förr vid barnomsorgsmässor i Sverige. Även internationellt då jag ingick i svenska ”Exportrådets” satsning då näringslivssidan i kommunen stöttade min medverkan där och visa Umeåförskolor.

Men vänta inte med Olofsdalsförskolan som nämnts. Utan bygg den tidigt, för omflyttningar vid nedläggningar av paviljonger och ”sjuka hus”. Se förskolan Varglyans på Mariedal flytt till friska ”campuslokaler” i Glaciären vid universitetet och nu gett finska förskolan platser — lär således av verkligheten.

Urban Bengtson, idéföretagare och debattör