Genomgång av reviderat funktionsprogram för förskola i Umeå – ärende på För- och grundskolnämndens möte  den 27 maj – har i förordet inget om arkitekter medverkat, varken utifrån eller kommundito, att jämföra med funktiosprogrammet 2010 där tre olika arkitekter medverkade.

Därför här repris på gårdagens blogg med barnstuge/dsghems/förskola-historik i Umeå under 55 år, Sverigerenommerad arkitekt för första förskolan, Berghems, 1966, två förskoleprojekt, 1990 och 2016, Missionären, 4 avd, Umedalen resp Campusförskola, 4 + 4 avd (två plan). Den senare i innovationsprojekt och ej med i reviderat funktionsprogram, endast två kommunmodeller.

—-

Dagisidéer  och förskoledesign i mer än 50 år redovisas i denna blogg + bildcollage.

Nedan t v Umeås 1:a institutionsdaghem, Berghems barnstuga. Den utformades efter riktlinjer från Socialstyrelsen då. I Sverige välkända Umeåarkitekten Hillevi Callander ritade tillsammans med byggnadsingenjör Lennart Strömsten, senare politiker och kommunalråd (FP). Här från 50-årsfirande 2016.

T h för  ett par år sedan, norr därom, tillfällig 4-avd förskola i en grå paviljongbyggnad med platt tak på idrottsplats för skola/allmänhet.

Därunder illustration av Rosendals förskola, 6 avd 2 plan, platt tak och Reggio Emilia-modell med entréer/kapprum ihop,  ”skolhallar” och  störande innetorg/genomgångsrum med följd ökade smittrisker.

Ovan t v Missionären på Umedalen, 4 avd med länkar till ekonomidel i mitten. Ur företagsprojekt med bl a Umeå kommun. T h framsida av Professorn Campus (egendrift), 8 avd 2 plan. innetorg, kök, takfönster, och balkong mot utelekplatser, 2016.

Campusförskolan, nu i kommunregi som förskolan Glaciären, ur projekt Innovativ Förskola med Umeå kommun som medfinansiär och jag intiierade ihop med personalkooperativet Professorn och byggföretaget Peab för Uminova Innovation och fastighetsbolaget Hemfosa.

Ovan visas flexibilitet med alternativa planlösningar och annat användande, kontor, utbildning, etc samt i källarplan simbassäng och förråd för uthyrning.

Nedan 2003, efter inbjudan av Umeå kommun till möte om förskoleidéer, kom positiva omdömen som ”intressanta”, ”flexibelt nyttjande”, ”i det framtida arbetet”.. Men även detta positiva har Umeå kommun inte nyttjat utan valt annat, oprövat,

Varken projekten Missionären eller Campusförskolan finns omnämnd i reviderat funktionsprogram (se föregående bloggar) trots Umeå kommuns medsatsning. Inget heller om Socialförvaltningens 1994 beställda och av mig utvärdering av 13 olika fleravdelningsförskolor och redovisat för kommunberörda då.

I stället underkänns nuvarande  Reggio Emilia-modell (se längst upp) och ersatts av oprövad variant med störigt och smitriskigt ”grov-entré-torg” (se föregående bloggar).

Dagisidéer  och förskoledesign i mer än 50 år redovisas i denna blogg + bildcollage.

Nedan t v Umeås 1:a institutionsdaghem, Berghems barnstuga. Den utformades efter riktlinjer från Socialstyrelsen då. I Sverige välkända Umeåarkitekten Hillevi Callander ritade tillsammans med byggnadsingenjör Lennart Strömsten, senare politiker och kommunalråd (FP). Här från 50-årsfirande 2016.

T h för  ett par år sedan, norr därom, tillfällig 4-avd förskola i en grå paviljongbyggnad med platt tak på idrottsplats för skola/allmänhet.

Därunder illustration av Rosendals förskola, 6 avd 2 plan, platt tak och Reggio Emilia-modell med entréer/kapprum ihop,  ”skolhallar” och  störande innetorg/genomgångsrum med följd ökade smittrisker.

Ovan t v Missionären på Umedalen, 4 avd med länkar till ekonomidel i mitten. Ur företagsprojekt med bl a Umeå kommun. T h framsida av Professorn Campus (egendrift), 8 avd 2 plan. innetorg, kök, takfönster, och balkong mot utelekplatser, 2016.

Campusförskolan, nu i kommunregi som förskolan Glaciären, ur projekt Innovativ Förskola med Umeå kommun som medfinansiär och jag intiierade ihop med personalkooperativet Professorn och byggföretaget Peab för Uminova Innovation och fastighetsbolaget Hemfosa.

Ovan visas flexibilitet med alternativa planlösningar och annat användande, kontor, utbildning, etc samt i källarplan simbassäng och förråd för uthyrning.

Nedan 2003, efter inbjudan av Umeå kommun till möte om förskoleidéer, kom positiva omdömen som ”intressanta”, ”flexibelt nyttjande”, ”i det framtida arbetet”.. Men även detta positiva har Umeå kommun inte nyttjat utan valt annat, oprövat,

Varken projekten Missionären eller Campusförskolan finns omnämnd i reviderat funktionsprogram (se föregående bloggar) trots Umeå kommuns medsatsning. Inget heller om Socialförvaltningens 1994 beställda och av mig utvärdering av 13 olika fleravdelningsförskolor och redovisat för kommunberörda då.

I stället underkänns nuvarande  Reggio Emilia-modell (se längst upp) och ersatts av oprövad variant med störigt och smitriskigt ”grov-entré-torg” (se föregående bloggar).

Innan jag tog del av revideringsförslaget av funktionsprogram förskola i Umeå kommun,, frågade jag 26/5 För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) bl a om smittrisker:

Slutligen en fråga om smittoriskproblematiken för verksamhetens villkor blivit behandlad i reviderat funktionsprogram?

Och fick svaret samma dag:

Nya funktionsprogrammet är bättre anpassat ur smittspridningssynpunkt även om revideringen startade innan pandemin och detta inte hade samma fokus.

Om smittrisker svarade jag står

För att minska risken för smittspridning ska hygienrum, toaletter och övriga lokaler utformas så att god hygien kan upprätthållas

Således inget som kan hänföras till coronaproblematik, hålla avstånd, minska mötande och många människor samlade, etc som informerats allmänt om under mer än ett år.

Så ”revideringsgruppen” bör ha haft tid för denna angelägna fråga för förskolemiljöer och utformning, samtidigt som politiskt ansvariga kunde ha gett direktiv här. T ex m a a möte i mars 2019 (före pandemin) jag fick med MB och vice ordf. Lena Riedls (M)

Där uppmärksammade jag smittrisker allmänt pga störande genomgångsrum, entréer/kapprum ihop, innetorg med många passager, etc

Resultatet nu är ovan ritningar i revideringen, förskolan Böle och Kålmasken, t v, med mycket av störande genomgångar mot lite av i min campusförskolemodell som finns sedan 2016, först som Professorn Campus,2018  kommunal förskola Glaciären.

På måndag 31 maj är det budgetfullmäktige i Umeå så det kan vara lämpligt att partier/politiker kommenterar dessa förskoleproblem, detta är ekonomi ytterst hur förskolor fungerar  pedagogiskt och hälsomässigt, inte minst arbetsmiljön. Ovan t h är Reggio Emilia-modell kommunen följt i förskola och har mycket av störandermiljöer.

Bordläggning (föregående bloggar) i För- och grundskolenämnden i Umeå kommun av antagande om nytt Funktionsprogram förskola för 2-plansförskolor, behövs inte.

Umeå kommunledning bör ta över och syna 70-kvm grov-entré-torg för 100-talet barn-föräldrar-personal – med mesta smittrisker och värsta kuta-rummet + buller!

För 4 + 4 avd 130 personer och 90 kvm ”bulleryta”?

Nedan visas i förskolan Kålmasken att ihopslagen groventré för tre avd. på 70 kvm avlångt rum.

Jämför med förskolan Böle därunder, med ett större lekrum som ett innetorg utifrån Reggio Emilia-modeller i Umeå

Så kommunen vill gå från lektorg där pedagogisk personal organiserar verksamheten – till ett ”entré-torg” barn och föräldrar möts först av. Med tre avd om 15-20 barn och nästan lika många föräldrar, kan det ge 100-talet vid lämning och hämtning.

Vad gör dagisbarn i stora ytor och många kompisar samtidigt, de rusar runt, runt, osv, i grovkläder stor del av året. Det behöver man inte vara pedagog för att inse, det räcker att minnas när man var liten i stora lokaler, eller som förälder, eller mor- och farförälder.

Sådan analys finns inte i nytt funktionsprogram, Se under ritningsexemplen och se ritningen t h, min modell för campusförskolan, 8 avd 2 plan, nu förskolan Glaciären med torget enkelt tillgängligt från resp avd, och avd uppdelade i entréer utan rus-och-kut.

Så Umeå kommunledning, syna entréerna, tänk smittrisker och arbetsmiljö i  buller-kuta-rum i 15 m långt och nästan 5 m brett grov-entré-torg. Tänk även på  nu utåtriktad satsning om Umeå världsbäst på design – och lev upp till detta, även för barnmiljöer…

Förskolan Kålmasken

igår 26/5 blogg om att idag för För- och grundskolenämnden bordlägga reviderat förslag Funktionsprogram förskola – bl a pga ”genomgångsrum och stora smittrisker med mycket av mötande”.

Och nu än mer…med en entré för tre avd och ett groventrérum för alla, dvs 3×15-20 barn, föräldrar och personal = 100-talet och smittrisker som inte behandlas här trots framtagen under caoronapandemin, något av det sämsta i revideringen.

Härunder ritningar och jämförelser förr, nu och för framtiden. Nedan t v Böle förskola med störande torgrum i mitten likt t h Region Emilia-modell

Ovan t v förskolan Kålmasken, utan innetorg men i stället ”groventrè-torg” i mitten. T h ovan: Min modell för campusförskola som blev Professorn Campus, egendrift, 2016, nu i Umeå kommun-regi, Glaciären, 8 avd 2 plan

UBBI Atrium 2021 – utveckling av Campus Flex, här med länkar likt t h förskolan Missionären, Umeå 1990. Varierbar i länkar för olika tomter samt med alternativa entréer i ”corona”-anpassning.

Se ovan positiva omdömen: ”intressanta idéer” – ”speciellt flexibla nyttjandet” -”kvantitativt och kvalitativt intressanta att beakta i det framtida arbetet”, – 2003 i möte med chefer för förskoleutbyggnad i för- och grundskoleförvaltningen i Umeå kommun.

I morgon torsdag fm tar För- och grundskolenämnden i Umeå upp om reviderat Funktionprogram förskola, där exempel på 2-planslösningar redovisas. Som allmän handling har jag sett hur kommunen fortsätter med genomgångsrum och stora smittrisker med mycket av mötande.

Och nu än mer i en 3-3-modell, se översta, Kålmasken, Tomtebo, här nedan, med en entré för tre avd och ett groventrérum för alla. Räkna 3×15-20 barn per avd och nästan lika många föräldrar samt 10-15 personal, ger det mycket mötande och stora smittrisker, förutom stök och buller just i entréer, särskilt vintertid.

I mitten min campusmodellidé för Professorn Campus, nu förskolan Glaciären, 4+4 i 2 plan, med 2 avd per ingång och sedan uppdelning med mindre av smittrisker.

Och nederst Böle förskola, 4 + 4 avd, med två groventréer ihop per våning och gallerirum för 4 avd, mycket genomgångsrum, störningar och mer smittrisker.

Överhuvudtaget analyseras inte sådana här utformningar i det reviderade funktionsprogrammet och smittrisker nämns endast i fråga om hygienrum. Kommunmodellerna har även. särskilt vintertid, riskfyllda ute-trapentréer.

Så ett rimligt råd för F-o-G-nämndesn ledamöter är att bordlägga ärendet i morgon och syna på nytt med utomstående intresserade och aktörer samt låta sedan reviderat revidering beslutas om i Kommunfullmäktie, så viktig är faktiskt förskolebarnens miljöer, personalens villkor och föräldrarnas behov av insyn.

Alla här är bottenvåning (av två)

Funktionsprogram förskola i Umeå kommun, 2010, har ritningar där ”pedagogisk avdelningsyta” (se färger) vilseleder i förskolor/modeller, se under F-programsida.

Mätmetoderna är i praktiken felaktiga för rättvisa jämförelser då lekhallsytor ofta är ifrån avd. Närhetsyta förloras, ger orättvisa i barnytor och förstärks där hallyta är ifrån avd.

Mitt ”barnstugeforskande” för drygt 30 år sedan och innovationsprojekt på 2010-talet grundas på närhet i barnytor (även kapprum/hall), närhet-fjärrhet till gemensamma ytor i lekhall/innetorg samt utan/med störande genomgångar. Se beskrivning härunder.

Närhetsyta Missionären, t v, 100 % + lekhall intill

Närhetsyta Skattelden, t h, 85 % + lekhall ifrån

Närhetsyta Blåkulla, ovan t v, 90 % + lekhall ifrån

Närhetsyta Trollet (ej i Umeå), ovan t h, 40 % + innetorg intill

Närhetsyta Campusmodell, nedan t v, 100 % + innetorg intill

Närhetsyta Böle, nedan t h, 60 – 75 % + innetorg ifrån – intill

Ovan Campusmodell har min UBBI-modell i typbarnstugeprojekt 1988/89 (nedan) med Umeå, Vännäs och Nordmaling, 4, 4 resp 2 avd.

Därunder om projekt Innovativ förskola vid Uminova Innovation som gav Professorn Campus, personalkooperativ, nu förskolan Glaciären, Umeå kommun, 8 avd i 2 plan.

Så med ovan ”projekt-innovations-förskolemodeller” vinnes närhetsytor till mer än 100 % och med veranda/altan än mer + ”jobba ostört” (ur tidningen Förskolan 1990) och utomhus = än friskare utformning i förskoledesign!

Ovan är citat ur inbjudan till evenemang i Umeå i juni, digitalt, och information 27/5. Internationellt passar för dagisidéer i förskolemiljöer på exporti till USA-mässa 1993 i Los Angelses i ”Swedish Childcare” genom Exportrådet, se t h från Västerbottens Folkblad.

Och 1991 ”designade”, idag lärare vid Designhögskolan, Niklas Andersson, min Barnens Dagis-idé, t v, avd ihop med gemensamma rum i cirkelbyggnad och rundpassage (rörlig?) samt bad/gym i källarplan och utsiktsrum imed sfäriskt tak och fönster mot universum.

Denna och ”lego”-dagsimodell, förskoledesign och färdiga ”child care”-hus visades på Amerikaresan, bl a Gräsmyr förskola, 1992 (se rep nedan) och informerades om av den svenska USA-delegatonen.. Nu 20 år senare finns mer att presentera utifrån campusförskola i Umeå…

…utvecklad för friskare miljö och flexiblare utformning med bättre arbetsmiljö och ekonomi, till fantasiberikande förskoledesign + flex-friskera förskoleidéer – nationellt/internationell.

Bloggen här är utdrag ur min idébok i förskoledesign, liksom tidigare bloggar i veckan.

Umeå kommuns Funktionsprogram förskola från 2010 beskriver allsidigt om förskolemijöer, innehåll och ytor, Närmare analys och utvärdering utifrån min idébok om förskoledesign…

…visar på råd som inte följs, här att genomgångsrum ”kan ge upphov till störninarg, buller och stress”, samma jag skriver om i C-uppsats i pedagogik om bl a ”sjuka planlösningar”…

…som professor Pia Björklid, Sthlm univ 2005 i ”Lärande och fysisk miljö i förskolan (Myndigheten för skolutveckling) tar upp störande genomgångsrum med stress och buller…

… och mer utförligt behandlas i idéboken om förskoledesign, här nedan, från 1988/89 till campusförskola i Umeå, 2016, få genomgångsrum och närhet till kapprum – innetorg…

…se ovan t v, mot Umeå kommuns fler genomgångsrum och ”fjärrhet” (olika avstånd) kan minska närhetsytor med 40 % så att avd.yta på c;a 140 kvm i praktiken blir under 90 kvm!

PS Notera positiva kommunomdömen om intressanta idéer, flexibilitet, mm för framtiden…

I min idébok om förskoledesign (och i tidigare bloggar) beskrivs ”sjuka och friska planlösningar”.

Här visas miljöanalys mha min modell ÖGAtS princip. T v min grundmodell i innovationsprojekt för campusförskola (klar 2016) och t h Böle förskola i Umeå från jan 2021, båda 8 avd i 2  plan, här bottenvåning.

Gör gärna egen bedömning utifrån texten härunder (ur Lärande och fysisk miljö i förskolan, Myndigheten för skolmyndigheten, 2005. Längst ner min analys och slutsatser.

Campusmodellen, t v, har nära Överblick mellan avd och till torgrum, få störande Genomgångar ger Avskildhet , Transport och kommunikation likaså samt att Samverkan underlättas därmed.= Frisk planlösning.

Umeå kommuns Böle Förskola brister i Överblick till annan avd och till torgrum, har störande Genomgångar på avd, i kapprum/hall och till/i torgrum. Avskildhet försvåras därmed liksom Transport/kommuniaktion så att Samverkan minskar. = Sjuk planlösning.