Att ”coronasäkra” förskolor är här att minimera genomgångsrum i förskolemiljöer så att störningar undviks och därmed smittorisker minskar. Så beslöt Umeå kommun 1989 genom Socialnämnden (då ansvarig för barnomsorgen) i ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”, se nedan om ”icke-störande”.

Överst är min dagismodell som ingick i ett typbarnstugeprojekt med bl a Umeå kommun. Grundidén antogs, men passagen/korridoren mellan avdelningarna tog, trots politikbeslutet, dåvarande förvaltning bort i första typbygget, förskolan Missionären på Umedalen, 1990.

Utvärdering jag fick göra på kommunens uppdrag 1994 av alla modeller som byggts tills dess, visade på önskemål om ”icke-störande passager” (nederst t v). Och detta bekräftas i VF/Folkbladet-reportage av kommunansvariga (mitten t v). MEN…

…därefter och fortfarande in på 2020 fortsätter Umeå kommun med ”störande passager” i verksamhetsrum. Och nu i hela förskolehuset, från entréer, via kapprum/skolhallar, in i gallerirum/torg likt ”korridorlandskap” till andra avdelningar, samt i två plan. Torgen är avlånga om 40-60 kvm, 10-12 m långa och med 10-tals dörrar för 3-4 avd och 60-80 barn!

På andra håll i Sverige har jag i mitt företagande fått gehör för icke-störande passage-korridor, se beskrivning i reportage i tidningen Förskolan (mitten ovan) om att ”jobba ostört. För att nu, från 2016 ha lagt grund för en ny ”ostörande” utformning i campusförskolan ”Professorn Campus” (personalkooperativ), nu Glaciären i kommunregi, 8 avd i 2 plan.

Bakgrunden till kommunförskolors många genomgångsrum är Reggio Emilia-koncept (pedagogik med rötter i Italien) där en Kalmarmodell, Trollet, som Umeå och andra svenska kommuner följt, se nedan t v och jämför t h med campusmodellens grundidé – den t v, t h två mindre modeller och utan gemensam torglösning i mitten, s k flexmodeller.

Runt om i Sverige har det under 2000-talet byggts RE-varianter med störande genomgångsrum, nedan flera exempel. I mitten min ”campuslösning”, däröver och därunder två Umeå-RE-modeller och runt om ritningar från ett projekt i södra Sverige i studie av olika förskolor. Nederst t h 3D-modell av blivande campusförskolan i Umeå.

I ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet, 2013, av Carl-Johan Wollinger, beskrivs störningarna och med förslag på förbättringar likt mina erfarenheter, här utdrag:

Detaljer som ändrades var bland annat planlösningarna vid entréerna och skötrummen, där barnen tidigare kunde springa runt torkrummet som var centralt placerat i rummet, men där man nu flyttade torkrummet och på så sätt ändra flödena i rummet.

Det torg som tidigare byggts som ett stort och öppet rum, lades nu till skiljeväggar med skjutdörrsparti för att kunna dela av rummet.

Sammantaget gör detta att det finns nu möjligheter att intressera Sveriges kommuner till nytänkande i utformning av förskolemiljöer och omtänkande. Och än mer för barn, föräldrar och personal på grund av coronapandemin och minskning av smittspridning med färre kontakter, dvs miljöer med färre genomgångsrum, som Umeåbeslutet 1989: ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”

Metodik för att analysera och bedöma detta fås från min C-uppsats i pedagogik 1993 vid Umeå universitet om ”Sjuka och friska planslöningar i barnstugemiljöer”,  om flödesschema och ”pedagogisk nettoyta”, se här…

…och här ovan exempel för förskola, t v, med genomgångsrum och t h förändrad med så få som möjligt. Idag med datorer och all IT-teknik kanske detta blir pedagog/tekniska innovationer för AI (artificiell intelligens) där arkitekter/konstruktörer i samverkan med förskole-fastighets-personal utvärderar både ritningar och nuvarande förskolor.

TÄNK om Umeå kommun och IT-näringsliv här ser denna möjlighet att bli ledande, både för detta IT-flödesschema-verktyg och att skapa nya ”coronasäkrade” förskolemodeller. Där existerar redan en här i Umeå i en campusförskola, förverkligad genom ett nytt förskoleprojekt (förra för c.a 35 år sedan via Unikum, UmU, se i början på bloggen).

I detta ingick näringsliv med personalkooperativet Professorn, Peab som byggare och fastighetsbolaget Hemfosa som ägare samt i Uminova Innovation-regi, se här min UBBI-legoidé som ursprungsidé och fram till färdig förskolan i två plan. För att då bilda modell för övriga Sverige – och världen…?! Samt som standard likt förr ge ekonomiska vinster…

OBS! Glädjande många klickar, 101 och 14:e plats på 20-mestalistan, av förra bloggen 14/10 om 6 – 0 för ny förskolemodell gentemot ”störiga” lösningar Umeå kommun nu bygger. Det inspirerar och här framtidsidéer för umepolitik/näringsliv att pröva, kan ge förskola på export.

Av nedan ”Dagisidéer för framtiden” finns nu campusförskola i Umeå och nya idéer kan ge förskola på export då svensk jämställdhet och barnomsorg har högt renommé utomlands.

PS Runt-om-verandan passar för ”Physical literacy”, i Sverige ”rörelserikedom”, som anammas alltmer i samhälle och näringsliv. Umeå först med veranda-innovationen?

Umeåpolitiken aviserar nu stora satsningar på skola och förskola i takt med växande befolkning och för fortsatt attraktiv stad. Barnomsorgens ökande köer och löften på mindre barngrupper, gör det än viktigare med ekonomisk klokskap. Och med coronapandemin än viktigare hur lokalutformning, pedagogisk verksamhet och trygg förskolemiljö harmonierar.

Allt vanligare blir 2-våningsförskolor och nu finns två helt olika varianter i Umeå kommun att jämföra och utvärdera. Den ena är nedan t v, den Campusmodell UBBI jag i mitt ”dagisförtagande” arbetade fram för ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation och resulterade i Professorn Campus av personalkooperativet Professorn, våren 2016.

Detta har beskrivits i text och bilder tidigare på bloggen här samt att Umeå kommun tog över driften HT 2019 och nytt namn, förskolan Glaciären, vilket bl a medförde att ”sjukt hus” i förskolan Varglyan på Mariedal kunde utrymmas för att rivas och ska ge plats för nytt.

Så här har redan en fristående förskolesatsning gett kommunplaneringen en tjänst liksom barn, föräldrar och personal. Plus ekonomi!

En annan tjänst som Umeå kommun också kan dra nytta av, är att studera de två olika modeller som finns, min campusmodell med enhetlig form jämfört med nedan t h en kommunmodell med olika form. Där ger enhetligt lägre investeringskostnad med mindre av ytterväggar och lägre driftskostnader med mer närhet invändigt, alltså ekonomiska vinster.

Närhetsvinster blir då också pedaogiskt i verksamheten liksom lättare och bättre för samverkan mellan avdelningarna, fyra på varje plan, hä nedanr visas bottenvåningen. I campuslösningen når avdelningarna varandra med mindre av genomgångsrum så att mer lugn och ro fås.

Campusutformningen har även (en del har ändrats i färdig förskola utan att grundkonceptet ändrats) direktkontakt med torgrum och egna kapprum/hallar. Dessa fördelar finns ej i kommunritingarna och syns härunderr med ”skolhallar” med fler avd, ”kontorslandskap” med många störningar och långa avstånd mellan en del avd samt matsal vid sidan om.

Utvändigt kan de olika modellerna jämföras med inbyggda trappentréer i min campusutformning mot ute-entré (under utetak) i Umeå kommuns. Detta senare medför väderrisker i regn/snö/kyla för andra våningens barn, föräldrar och personal samt bara en invändig trappkontakt mellan de två planen, nackdelar för kommunmodellen.

Sammantaget ger detta enligt rubriken i bloggen:

Campusförskola vs Umeåmodell för närhet + lugn/ro + samverkan + entré-säker + smitto-trygg + ekonomi = 6-0.

Under dryga 40-talet år har jag verkat i barnomsorgen, främst Umeå, med barnstugemiljöer som specialitet fackligt under 1970/80-tal och från slutet av 80-talet i olika dagisprojekt, Fou-arbete om förskolemiljöer, expert åt Socialstyrelsen samt som företagare i över 30 år om nya förskolemodeller och analys av förskolemiljöer.

I slutet av 2002 fick jag träffa ordf. och v. ordf. i För- och grundskolenämnden, Margareta Rönngren (S) och Stefan Nordström (M) vilket medförde möten med ansvariga i fastighets- och förskoleförvaltningen med positivt gensvar från F-o-G med:

”De förslag till olika förskolelösningar som presenterades vid vårt möte 2002-12-19 med anledning av förskolans ökade behov av förskoleverksamhet, bl.a till följd av införandet av allmän förskola, innehåller både kvantitativt och kvalitativt intressanta förslag att beakta i det framtida arbetet.”

och två senare

” ”Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de idéer du presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla nyttjandet.”

Dagisprojekt 88-89 med Umeå kommun – gav TT-reportage och mer ekonomiskt 

Mittenrad: Innovativ förskolan gav Campusförskola – sedan ”flexibela nyttjande” 

Nederst tidn. Förskolan, pedagogisk innovation + runt-om-veranda = ”kvalitativt”

Så i Umeå finns dessa dagisidéer på olika håll, senast i en social/pedagogisk innovation, campusförakolan Professorn i fristående drift av personkooperativet Professorn, 8 avd i 2 plan, våren 2016 och från ht 2019 i kommunregi i förskolan Glaciären.

Medan möten med förskoleansvariga politiker hösten 2002 gav möten med ansvariga tjänstemän för fastighet/förskola, har vårmöten 2019 med samma politikeransvariga, idag ordf och 1:a vice ordf Moa Brydsten (S) resp Lena Riedl inte fått samma gensvar , se nedan, t v svar från utbildningsdirektör Ann-Christin Gradin och t h F-o-G-ordförande Brydsten.

Noteras kan identiska meningar i slutet av breven:

”När det gäller externa kompetenser, sker kontakten liksom i alla andra affärsrelationer efter identifierade behov och inleds då med en ekonomisk överenskommelse gällande tjänsten.”

Bättre förr att få träffa förvaltningsansvariga i Umeå – trots 20 år mer erfarenhet…

Mer i tidigare bloggar om idéer/innovationer i förskolan och ”identifierade behov” som

*ändrade och fördyrande utformningar, *störiga miljöer med mer genomgångsrum + ökade smittrisker, *rum utan fönster i verksamhetsrum, *riskkonstruktioner i ute-trappentréer, mm

samt inga dokumenterade utvärderingar med bedömningar för politik, personal, föräldrar och allmänhet att ta del av, se i svar nedan t v. Senast gjorda från 1994 av mig som företagare i uppdrag av Umeå kommun (se blogg 30/9 2020)..