Debattinlägg i VK  26/7 2024 i papperstidningen om Guld-Martin Arena på Mariehems-ängarna i Umeå. Därunder bildcollage från nät-VK den 25/7 som visar bilder på Martin 90+ och om Gammlia Idrottsstadion på grusplan och f d simhallstomt i st f bostäder där.

https://www.vk.se/2024-07-25/debatt-kalla-skidstadion-pa-mariehemsangarna-for-guld-martin-arena-8cf48

Ovan frän SM-veckan 2014 med skidaktiviteter på grusplanen och bostdsaplaner. I mitten Umeå kommun-information om Gammliaskogen med in- och utvägar, där idrottsstadion ger närhet till centrum och öppnar för sportaktiviteter, t ex stadsorientering och löptävlingar.

”Bygg ett skidstadion på Mariehemsängarna…”, skrev förra S-kommunalrådet i Umeå, Lennart Holmlund på sin VK-blogg den 12 juli. Då går tankarna till skidlegenadaren i IFK Umeå och mångårige fritidsnämndspolitikern (C) Martin Lundström.

I VK 14/2 2022 skriver Mikael Wikner i Historieskolan  om hur ”Guld-Martin” (dubbla OS-guld i St Moritz 1948) var drivande i att rädda Gammliaskogen från bebyggelse och Ängarna av genomfartsled, https://www.vk.se/2022-03-14/guld-martin-kampade-for-skogen-och-angarna.

Och här Holmlundbloggen:

Bygg ett skidstadion på Mariehemsängarna och bruka spåren som finns och bygg Wallberget där det finns detaljplaner

Gärna skidstadion på ”Ängarna” och mer därtill vid Gammlia idrottsområde mot stan.

Det vore GULD värt för umebor och besökare att rädda Gammlia-grusplanen+simhallstomten på kv Guldskrinet från bostäder!

Det ger då vändplats och åskädarutymmen på Umeås anrika idrottsområde där, ända sedan 1920-talet. Och bli start/mål för natur- och stadsorientering + även i löpning, se längre ner.

2014, Kulturhuvudstadsåret för Umeå, gick SM-veckan vinter här och med start/mål på ”Gammliavallen” (nu fotbollsarena) samt grusplan och gamla simhallens utemiljö – som vändplan och för skidklubbarnas behov.

Se ovan och nedan från målområdet då och hur bostadsplanerna förminskar för idrotter.

Det ger då vändplats och åskädarutymmen på Umeås anrika idrottsområde där, ända sedan 1920-talet. Och bli start/mål för natur- och stadsorientering + även i löpning, se mer nedan.

Ovan visar Mariehemsängarna för löptävlingar och allmänhetens längdskidåkning i alla åldrar och Bräntberget med utförsåkning, mm.

Nedan mina bilder på ”Guld-Martin” i Nydalaskidspåret som dryga 90-åring, T h en annan skidkung, Marcus Hellner, Gällivare vid SM-veckan 2014 uppför Museibacken med en…

…åskådar-KUNG i Carl XVI Gustaf, som då kan lockas att inviga både nytt skidstadion i Umeå och förnyad Gammliaplan med natur- och stadsorintering. Och bli unikt i Sverige…?

Förskole-forskning och innovation med historik/framtid + ”Barnens-dagis-idéer” (rundade former, gym/sim, mm) i utvecklat UmU-campus – möjligt för ny detaljplan i Umeå…, se här:

Detta innehåll blir mitt yttrande i synpunkter för detaljplan på ”Campus” i Umeå dvs för ”Stadsliden 6:6 m.fl inom Universitets- och sjukhusområdet, se nedan från Umeå kommun:

Detaljplanen möjliggör ”student- och forskarbostäder” och mark för ”högskola och universitet” = möjlighet till förskola med forskning och innovation på campusområdet.

Detta passar då för att placeras i skogsranden mot den öppna grön- och friluftsytan nedan:

Mer utförligt finns i planförslaget, här med text för olika delar där bostäder vid pil ändras…

…här i detaljplanen i utveckling av campusförskolan jag initierade i innovationsprojekt 2011 via Uminova Innovation, klar 2016, av personalkooperativet Professorn efter ”50 års kamp”.

I VK beskrivs detta och ”Atrium Moving” (nedan t h) – friskare förskola med spring – är förnyelse av tidigare universitetsnära förskoleprojekt samt med ny forskning i Sverige idag.

Fr o m 2016 driver Umeå kommun campusförskolan, nu Glaciären. ”Unikum-projekt” gav Missionären, t v, + pedagogikuppsats 1993. T h Umeådaghem/förskola Berghem från 1966.

Den var förutsättning för Umeå att få förskollärarutbildning och utformades enligt normer av Socialstyrelsen med undervisningsfokus och forskningsinriktning, t ex one-way-screen-glas.

I min förskolefolder maj 2024 beskrivs ny förskole-lokalmiljö-forskning (Gävle högskola via SKR) och som stämmer med Umeåprojektens resultat om ”sjuka och friska” planlösningar.

I foldern finns om min ”Idébok i förskoledesign” 2021 med Flex-Friskare Förskola, idealisk för forskning/innovation i ny campusförskola med ovanvåning – för Stadsliden 6:6…

Umeå den 3 juli 2024

Urban Bengtson, Axtropsvägen 15, 903 37 Umeå

070-555 75 72, [email protected], www.ubbi.se

Umeåpolitiker i Kommunfullmäktige idag – se här förskolefolder om ”sjuka” förskolemiljöer

i Umeå och Sverige, där innehållet visar hur sjukt blir friskt – gratis att få – hör av er då…!

Ovan t v friska förskolor –  t h från skuggläge till solig utemiljö – mer om i tidigare bloggar.

https://www.vk.se/2024-06-14/debatt-kommunfullmaktige-kan-ge-friskare-forskola-i-umea-7cdde

Debatt: Kommunfullmäktige kan ge friskare förskola i Umeå

Överst första daghemmet i Umeå, 1966, idag förskolan Berghem med utemiljö i söderläge liksom i mitten för förskolan Missionären, Umedalen i Umeå från 1990 och båda med direktutgång för varje avdelning. Nederst modell ”Atrium Moving” för mer av rörelse/spring i runt-om-veranda och lättare ta sig in/ut via entréer och länkar, med mindre smittrisker. Till höger ur detaljplan i kommunen för Olofsdal med förskola i öster och skuggig utemiljö, därunder alternativ med förskola i norr och solläge hela dagen för friskare miljö.

Umeå har möjlighet att bli ledande likt förr vid barnomsorgsmässor i Sverige, skriver Urban Bengtson.

Måndag 17 juni behandlar Umeå kommunfullmäktige budget för 2025 och plan 2026 — 2028. Då finns möjlighet att detta kan ge friskare förskola i Umeå!

Vad som behövs är att när detaljplan för nytt bostadsområde, Olofsdal nedan Mariehem, ska antas, byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S) uppmärksammas på skuggläge för ny förskola där KF då kan ändra till sol och ljust hela dagen, således friskare utemiljö.

Därmed rättas missen till från första förskolan ur nytt funktionsprogram, Kålmasken på Tomtebo gård, 6 avdelningar i 2 plan, 2024, med huset i söder och skugga både av förskolan och höga bostadshus.

Än mer kan fullmäktigepolitikerna göra i att ställa krav på att nya förskolor ska följa de nya råd som gäller från 2021 om inre miljö och än inte utvärderats text mot ritning enligt svar jag fått.

Detta passar då in i Berglunds uttalande i VK om ny förskola där: ”har vi också möjlighet att avveckla en del dåliga förskolelokaler.” Detta utifrån minskat barnafödande och sänkt behov av nya förskolor.

Då kommunen nyss beslutat ”att se över sina kommande lokalinvesteringar för år 2026 — 2029” (ur VK 8/5) på grund av minskat barnafödande, finns möjlighet att också investera i friskare förskolelokaler och utegårdar i samt lägre barngrupper för bättre arbetsmiljö.

Det sistnämnda är skolminister Lotta Edholm (L) inne på i Ekot-intervju 24 maj i att då sätta tak för gruppstorleken.

Om Umeåpolitiken nu kombinerar dessa kvalitetsfaktorer — där coronapandemin visar på ”sjuka” miljöer som störande mötande i lokaler av ”kontorslandskapstyp” och ökade smittrisker, där ny forskning via SKR och Gävle högskola, 2024 säger liknande och visar på rörelsebehov – kanske det intresserar skolministern.

Då behövs ”exemplets makt” om ”sjukare” för barn och personal, vad friska miljöer är, hur sådant analyseras och bedöms. Här är Umeå föregångare i Sverige då det 1994 gjordes en undersökning av samtliga olika typmodeller man byggt sedan första, Berghems daghem/förskola 1966.

På uppdrag av socialkontoret, då ansvarig för barnomsorg/förskola, genomförde jag som konsult tillsammans med respektive föreståndare (numera rektorer) analys av vad som kallas sjukt eller friskt. Dessutom tog vi fram förslag till om- och tillbyggnad för förbättringar.

Så investering i sänkta barngrupper och friskare förskolemiljöer, inne, ute och samband in/ut ger Umeå barnvänlig profil som kan bli lockande för företag och familjer att stanna samt andra att söka sig hit — plus ge ökat barnafödande.

Investera även i nytänkande med flexibelt nyttjande för bättre ekonomi i idén ”förskola med spring”, utvecklad ur den bästa för 30 år sedan, förskolan Missionären i Umeå, och passar för annat i mindre av genomgångsrum.

Umeå har här möjlighet att bli ledande likt förr vid barnomsorgsmässor i Sverige. Även internationellt då jag ingick i svenska ”Exportrådets” satsning då näringslivssidan i kommunen stöttade min medverkan där och visa Umeåförskolor.

Men vänta inte med Olofsdalsförskolan som nämnts. Utan bygg den tidigt, för omflyttningar vid nedläggningar av paviljonger och ”sjuka hus”. Se förskolan Varglyans på Mariedal flytt till friska ”campuslokaler” i Glaciären vid universitetet och nu gett finska förskolan platser — lär således av verkligheten.

Urban Bengtson, idéföretagare och debattör

Byggnadsnämnden i Umeå kommun antog nyligen detaljplan för Olofsdalsområdet nedan Mariehem. Där har förskolans läge flyttats från nordöstra hörnet och söderut, se planen.

MEN som förskolan är lagd nu med långsmal byggnad (vit i planen) i röda området längre söderut fås skuggig utegård – igen – och Byggnadsnämnden verkar ha missat…

”Igen” står för nedan om förskolan Kålmasken på Tomtebo gård, jan-24, här med byggnad i söder och gård mot norr, helt emot både kommunens funktionsprogram och Boverkteråd.

Här syns t v Byggnadsnämndens ”skuggmiss” där vit figur i öst med nord-sydlig riktning och två våningar ger skugga på närmiljön för förskolan och långt ut på gården på fm.

Alt. i solläge hela dagen i ”goda ljusförhållanden” (detaljplanen) fås med flytt till ett norrläge enligt råd, se montage t h ”FÖRSKOLA” med spring enligt ny forskning (se bloggar. förut)

Där ”Atrium Moving” – modell jag utvecklat ur förskolan Missionären med länkar + campus-förskola 8 avd 2 plan, i rörelse-idéer med ”spring” – just passar i friluftsområden som här!.

Applåder för NM-vinst (Norrländska Mästerskapen) till Umeå SS i helgen, av simledaren Anton Kallio och ordförande Ulrika Arvidsson, där mångmästaren Bella Prytz har pokalen.

Applåder också till USS-funktionärer, ledare och simmare som ”städade” in alla ”konst(iga) tävlingslinor och lade ut för simlinor för allmänheten, simklubbar, skolor,,,

Se https://www.vk.se/2024-04-21/debatt-umea-kan-bli-foredome-for-friskare-forskola-med-spring-621e9  om debattinlägg i VK – vk.se

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen, skriver Urban Bengtson och Gunnar Sjölander.

Aktualiteter i år inom förskolan i Sverige visar hur miljöerna blir friskare utan genomgångsrum och med spring för barnen även inomhus. Det ger skäl att utveckla vår debatt från den 5 juni 2023 om ”Kunskap om friska förskolemiljöer finns – använd dessa!”

Då beskrev vi historiken från slutet av 1980-talet om problem med störningar i genomgångsrum i förskolelokaler, att coronapandemin från 2020 visat på smittrisker med ”störande mötande” och att ny förskolemodell i Umeå har mycket av dessa brister.

Liknande problem har SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) konceptförskolor från byggföretag. De är av labyrinttyp och svåröverblickbara samt har inte utvärderats mot funktionsprogram.

Påbörjad forskning vid universitet i Sverige, även i Umeå, tar upp om ovan i ”Buildings Post Corona” för arbetsmiljöer där ”kontorslandskap” ger mycket mötande likt i förskolors lekhallar, allrum och entréer.

Forskning om förskolemiljöer uppmärksammas i slutrapporten från SKR:s ”Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler”, mars 2024, av Gävle högskola. Där diskuteras flöden mellan inne och ute i utformning samt planlösning och lärmiljöer.

Brister som forskningen ger exempel på är störande miljöer som:

”… trängsel i en entré när flera barngrupper ska gå ut eller komma in från gården vid samma tillfälle.” ”Stora rum kan också vara genomgångsrum där vuxna passerar med matvagnar och städvagnar.” ”Detta stör barnen, personalen och verksamheten.” ”Genomgångsrum kan dessutom vara svåra att möblera.”

Det är likadana resultat som vi såg i synpunkter från förskolepersonal i typbarnstugeprojekt 1988-89 i Umeå, Nordmaling och Vännäs, således en ”genomgående” problematik även idag och över hela Sverige.

Överst till höger förskolan Missionären i Umeå med två plus två avdelningar och emellan ekonomi/personal-byggnad via länkar. Till vänster planlösning med kort korridor mellan avdelningar och en veranda runt om. Nederst kombination av bild och illustration till ritning för mer av spring med stöd av ny forskning och ger modell ”Atrium Moving”.

Ett annat aktuellt exempel på temat om ”sjuka och friska” förskolemiljöer är tv-reportaget i SVT Västerbotten den 1 april (ej aprilskämt) om förskolan Ejderdunet i Umeå och med rubriken: ”Här är förskolan i Umeå som inte säger nej till spring” i satsning på rörelse med hoppande och springande inomhus i lekhall/rörelselekrum.

Man vill få barnen att röra sig mer och arbetar med att bygga upp barnens motivation att röra sig. Och gör så sedan 2019 med ”rörelserikedom som kompass”.

Detta ingår i satsningen ”Change the Game” som bedrivs i Umeå sedan 2014, är initierad av Balticgruppen och nu drivs av Stiftelsen för Rörelserikedom.

Så rörelselekrum som inte har störande genomgångar utan en neutral passage förbi likt en kort korridor samt lättare att ta sig ut och in ger win-win i ”spring” med mindre av störningar och lugnare där så behövs.

En tredje vinst är färre smittrisker genom minskat störande mötande, således friskare förskolelokaler jämfört med idag och forskning nu uppmärksammar.

Vi vill här i text och bilder visa utveckling av förskolan Missionären i Umeå byggd efter idéer jag (Urban Bengtson) arbetat fram i FoU-projekt 1988-89 om typbarnstuga och jag (Gunnar Sjölander) som facklig ordförande rekommenderade Umeå kommun att anta efter utvärdering i början på 1990-talet.

Det är att en passage inomhus ger mer rörelserikedom i lekhall med ”hopp och spring” där samt utomhus i en veranda och även möjligt runt om förskolehuset.

Mer rörelsetillfällen fås där atriumlänkar mellan huskroppar ger fler in- och utgångar och mindre av störande flöden. Detta minskar smittrisker och ger mer utevistelse för än friskare förskola i en modell som ”Atrium Moving” (se bild).

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan då göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen.

Urban Bengtson

idékonsult med specialitet kring förskolemiljöer

Gunnar Sjölander

tidigare fackligt aktiv och huvudskyddsombud för förskolor

Idag på 1 april är detta från förskolan Ejderdunet i Umeå inget aprilskämt utan snarare ”påskgodis” i form av springande som uppmuntras, se mer på

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-ar-forskolan-i-umea-som-inte-sager-nej-till-spring

Ja till spring 1993 i förskola lanserade jag, ovan t h, i en Barnens Dagis-idé med rundbana för rörelse och simbassäng i källarplan. 3D-illustrationen är av Niklas Andersson, Umeå.

Inspiration av Ejderdunets förskola vida omkring kan då nedan spring-innovation ge:

Förskola med spring inom- och utomhus, finns nu på ritning mha webbdesigner i Umeå. Idén stöds av ny forskning och jag skrev här i blogg 19/3 och som framgår av följande citat:

”Barnen visar i den första delen av studien vid flera tillfällen på en önskan om möjligheter av att springa inomhus – ”enligt ”kameraturerna” – när då detta fanns i ”de nya förskolorna”.

1993 visade jag innespring i rundbana t v i visonär idé ”Barnens Dagis” mha Design-högskoledesigner Därunder min runt-om-veranda i Missionären t h, av teknisk illustratör.

Ovanför är Umeås första daghem/förskola, Berghems, 1966 där jag arbetade på 70/80-talet och har mesta springytor på en utegård och kan fås på uteveramda med skyddande tak.

Dessa verkligheter i Umeå om friskare förskola med spring finns i min ritning att sprida vida kring och fråga om Umeå vill ha första tjing när man får veta att det inte är aprilskämt (idag) utan verkligt ting med namnet ”Atrium Moving” ur min UBBI-modell för Missionären ovan.

PS. Notera runt-om-veranda-idén – flexibel för skola i avd. t h. dvs flex-friskare modell…