Stopp – för förskolemiljöer med störande entréer pga ”corona” – medför stopp för ny Umeåförskola och öppnar för altaner + atriumhus

Av , , Bli först att kommentera 0

Cronapandemin har medfört att föräldrar numera lämnar/hämtar sina barn utomhus (undantag kan finnas, t ex beroende på väder). Se här från anslag, mer därunder.

Detta innebär att störande entréer – som en enda fler avd/barngrupper delar, barnavdelningen långt ifrån entré/kapprum, entré på bottenvåning för barngrupper på ovanvåning, etc där inte varje avdelning har egen entré/kapprum – blir smittriskigare än de med egna enttréfunktioner.

Så nedan STOPP klaras bättre på Berghems förskola, nedan, med alla avdelningar direkt mot utemiljön och entréer samt uppsikt inifrån.

Sämre är det för den Reggio Emilia-modell  kommunen visar i funktionsprogram 2010 (nedan övre raden t h) och gett Böle förskola i 2 plan och 8 avd (nedan övre raden t v)

Reviderat funktionsprogram i Umeå kommun från i våras med (nedre rad t v) förslag till ny förskolemodell (Kålmasken nedan t v) får störande entré och blir osäkrare m a a smittrisker samt större arbetsbelastning för personal att klara lämning/hämtning.

Däremot undviks sådant störande mötande i entréer/hallar med min modell för campusförskola (ovan i nedre raden t h), dvs coronasäkrare. Utveckling av denna är nedan t h en atriummodell med länkar och fler in- och utgångar.

Coronaanpassning öppnar även för idéer jag lanserat sedan decennier, nedan t v verandor/altaner (helst med tak) som underlättar vid väntan för lämna/hämta.

Än bättre är en runt-om-altan som också ökar utevistelse och mer rörelse för barn (även vuxna), tänk kuta runt, runt…

Runt-om-varandor, eller näst intill, kan också vara möjliga på nuvarande förskolor i att minska smittrisker med mer ”nära-huset”-utevistelser vid lämning/hämtning och dagligen, helst med tak över, kanske inglasad så småningom…

Bli först att kommentera

Optimala förskolemiljön med bästa från ”hotell-varianten” förr + ”torg-modeller” nu = Umeå föregångare

Av , , Bli först att kommentera 0

Över 75 års kunskap och erfarenheter av daghems/förskolemiljö-erfarenheter i Sverige ”raderas” i Umeå i ny förskolemodell ifall För- och grundskolenämndens beslut i maj om nytt reviderat fuktionsprogram, blir verklighet.  Här ända från 1946 i riksanvisningar.

Då rekommenderade att bygga med avskilda avdelningar, ofta utefter en korridor likt hotellrum och korridorer, se ovan.

Barnstugeutredningen 1968 och därpå lag om allmän förskola 1975, gav råd via Socialstyrelsen om gemensamma rum för två eller fler avdelningar i syfte att ge samverkan för barnen med samarbete för personalen.

2010 antog Umeå kommun ett Funktionsprogram Förskola där ”torgrum” för alla avd ihop introducerades med möjlighet att även äta där (eller en särskild matsal).

Nedan är t v (färgat) ur Funktionsprogram 2010 med gemensamt lekhallar och torgrum och t h, överst min campusmodell med gemensamma rum utan störande genomgångar och underst ritning Böle förskola med torg och störande passager.

2021 i vår presenterades ett reviderat fuktionsprogram efter enkät till 14 av 100 förskolor i Umeå kommun + en helt ny lösning som avvecklar nästan allt av gemensamma rum per våning i 2-plansförskolor., se nedan. Notera även riskfylld utetrappentré!

Detta blir då en ny ”hotell-variant” med ett groventré-torg som en slags ”hotellobby” och sedan ut till resp ”avdelnings-sviter”!

Men varför gå från en ytterlighet till en annan?

Hellre utveckla optimala förskolemiljöer med bästa från ”hotell-varianter” förr + ”torg-modeller” nu så att Umeå föregångare – igen för det har Umeå varit på olika sätt i decennier i barnstuga/daghems/förskole-byggande – men inte med senaste förslagen (se här och i tidigare bloggar)

samt dessutom bli vägledande för ”coronaanpassning”= mindre av smittrisker genom färre störande passager.

Ett optimalt exmepel kan vara nedan, utvecklat ur min modell ovan för campusförskolan i Umeå, Professorns Campus, personalkooperativ , nu Glaciären i kommunregi.

Här ur min idébok om förskoldesign från mars i år.

Här tas även något av ”det bästa” från förr i Umeå, att bygga med länkar som i förskolan Missionären, Umedalen, 1990 och var resultatet av ett typbarnstvugeprojekt där Umeå, Nordmaling och Vännäs byggds liknande.

Redan då markerades i socialnämndens beslut att bygga med passager som stör verksamheten så lite som möjligt, något högaktuellt idag och än mer för friskare miljöer.

Bli först att kommentera

Ej barnsäkert – minsta uppsikt – stora smittrisker, i Umeåförskola – undviks på campus och i ”runt-om-veranda”

Av , , Bli först att kommentera 1

Senaste bloggen, 19/8, handlade om brister i ny förskolemodell i Umeå ur reviderat förslag till nytt funktionsprogram 2021,

Umeås kommunalråd – oklara beslut av ny förskola – återremittera – syna med coronaanalys – för flex-modell…

Denna blogg tar upp förskolemiljön i modellen med ingen uppsikt från kapprum till utemiljön och minimalt med dagsljus samt stora avstånd kapprum – in/utgång, samt ej barnsäkert med enkätsvar som:

Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker. (Och finns här också, se nedan)

Men i Funktionsprogram förskola från 2010, och gäller än?, står

Övergången mellan ute och inne

En ljus och öppen entré är trevlig och samtidigt funktionell då man kan ha uppsikt ut mot gården och det som händer där.

Nya förslaget, Kålmasken förskola ovan, har motsatsen och blir dessutom trång med 3 avd samtidigt (båda våningarna) och 50-60 barn per våning plus anhöriga under lämning och hämtning. Ritningsförslag för 4+4 avd ger än mer trängsel.

Det ger stora smittrisker och störningar antra förskolor med egna/direkta avd.entréer ej får och som dessutom har nära uppsikt ut.

Sammanfattningen av enkät till 14 förskolor för reviderat Funktionsprogram 2021 anger också ”Utemiljön ska vara överblickbar”, men nämner inte vikten av samband inne-utemiljö som föregående funktionsprogram…

Se nedan hela sammanfattningen, som INTE har något om smittrisker och INTE har med enkätsvar om störande miljöer, se tidigare blogg 19/8 (även 2/7 och 30/6 om enkäten) om

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”.

Ovan brister och problem undviks i utvecklingen av campusförskolan i Umeå, nu förskolan Glaciären (nedan t h) till atriummodell och olika entréer där analys ÖGATS princip tillämpas för att minimera störningar och maximera uppsikt/överblick, bl a.

Och störningar/smittrisker undviks än mer i idén t v om ”runt-om-veranda” med fler in/ut.

Bli först att kommentera

Umeås kommunalråd – oklara beslut av ny förskola – återremittera – syna med coronaanalys – för flex-modell…

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S) fick brev av mig i början på sommaren om förskolemijöer, här början och därunder bild på folder om min idébok i förskoledesign från i mars i år.

Min blogg på vk.se https://blogg.vk.se/umeas-basta/ idag måndag 28 juni har rubriken

Umeå kommun backade på min enkätbegäran om allmän handling. Oklara beslut av ny förskola – återremittera + syna med coronaanalys. Kommunalråd ta förskoleansvar… 

Än inget svar eller reaktion, inte heller att handlingarna diarieförts och meddelats mig, något mestadels sker vid e-post till Umeå kommun. Så breven kanske kommunalråden inte läst och studerat bilder och ritningar?

I alla fall, det reviderade funktionsprogram som För- och grundskolenämnden godkände i maj för nya förskolor har allvarliga brister varför återremittering behövs för analys utifrån de krav kommunen har på planlösning och utformning, särskilt viktigt nu för 2-våningsförskolor och coronatider med smittrisker.

Enkäten bakom revideringen var till 14 förskolor av 100, dvs endast 14% och har inga frågor om samband mellan över- och undervåning, dock markerar en förskola:

”Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker.”

Men i det ritningsförslag som revideringen presenterar är det fortsatt ”Utanpåliggande ståltrappa…”!

I sammanfattningen av revideringsgruppen står det:

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”

Men i revideringsritningarna är det gemensam entré till 3 resp 4 avdelningar per plan! Mesta i Umeå kommun, hittills!? Nedan exempel med 6 avd (3+3) för en Kålmaskens förskola på Tomtebo – och utanpåliggande trappa…

Nu är planeringen av den stoppad av Byggnadsnämnden – inte för att man synat innehåll och utformning – utan för otillräcklig utemiljö.

Så om Byggnadsnämndens ledamöter tillsammans med de tre kommunalråden tar del av revideingsförslag/beslut F-o-G-nämnden tog före sommaren, finns anledning att göra gemensam sak och begära översyn av revideringsenkät med slutsatser där.

Se mer i bloggar 30/6 och 2/7, om revidering och enkät. Här nedan fyra olika modeller på fleravdelningsförskolor i Umeå, uppe t h i ett plan, 6 avd av Reggio Emilia-typ kommunen följt (denna är från Kalmar) med gemensamma entréer och störande inomhusmiljöer.

Uppe t v sådan RE-modell i 2 plan, Böle förskola och utetrappor, nära entréer och störande innemiljöer. Nere t v Kålmaskenmodellen med utetrappor och alla avd i en (grov)entré och störande miljöer.

Nere t h min modell, 8 avd 2 plan, för det som blev campusförskola VT 2016, Professorn Campus i egenregi, nu kommunal förskola Glaciären, med skilda entréer och få störande genomgångsrum/miljöer.

Denna campusmodell är ovan utvecklad för att än mer minska störande miljöer och har länkar mellan huskroppar likt förskolan Missionären, Umedalen i en våning har och många andra i Umeå kommun också.

Detta passar för olika utemiljöer liksom variation inomhus, nära till samverkan utan genomgångsrum, dvs flexibel ute och inne samt minskade smittrisker, således ”coronaanpassad”.

Detta gäller inte för Umeå kommuns nuvarande 2-plansförskolor och allra minst för det revideringsförslag För- och grundskolenämnden antog i maj – inte ”coronasynade” m a p smittrisker…

Så initiativ från Umeå tre kommunalråd är välkommet. Kanske när de studerat brev och annan information om förskolemiljöer de fick för snart två månader sedan?!

Bli först att kommentera

Umeås framtid, den är redan här – simframtiden. I hälsorikedom plus framgångar – se USS:s hemsida

Av , , Bli först att kommentera 0

Hälsorikedom och idrott ger potential åi Umeås framtid – debatt i VK idag (igår)

IDAG FÖRSTÄRKS DENNA UMEÅS FRAMTID FÖR SIMMANDE OCH SIMUTVECKLING MED NEDAN SOM KAN SES OCH LÄSA PÅ

www.umesim.nu, Umeå Simsällskap hemsida, startsidan.

Så Umeå kommunansvariga, Umeås näringsliv och andra aktörer och intressenter för idrott och hälsa om Umeås framtid, den här redan här – simframtiedn!

Även denna sommar har många tävlingar i öppet vatten ställts in, men denna helg hände desto mer: Öppet vatten-SM i Stockholm, Vidösternsimmet i Värnamo och Umeriver Swimrun här i Umeå. I samtliga tävlingar deltog simmare från klubben framgångsrikt.

Öppet vatten-SM

I år genomfördes SM i öppet vatten i Stockholm i samband med Riddarfjärdssimningen. USS hade en liten men stark trupp på plats i form av Alva Gustavsson, Henrik Lidström och Camilla Johansson-Sponseller. Dessutom hade vi lånat in Johan Sundqvist som vanligtvis simmar för Härnösand men nu tävlade för USS i öppet vatten (separata licenser).

Vidösternsimmet

Sveriges längsta och tuffaste öppet vatten-lopp heter Vidösternsimmet som är hela 21+ km simning. Det är inte bara ett långt lopp utan kan även vara utmanande förhållanden och i år var det extra tufft med vågor och motvind i princip hela vägen, med upp till meterhöga vågor som påminde om simning på öppet havet.

I år deltog Astrid Gustavsson för första gången och Adrian Bengtson för andra gången. Båda krigade till sig silver i dam- respektive herrklassen. Astrid på tiden 7 timmar och 5 minuter, Adrian på 6 timmar och 32 minuter. Astrid var dessutom sjua totalt av herrar och damer.

Umeriver Swimrun

Förra året exploderade intresset för swimrun bland våra medlemmar och den roliga och utmanande hemmatävlingen Umeriver Swimrun, som genomfördes i helgen, går längs Umeälvens vackra älvdal och är säsongens mål för de flesta. I tävlingen deltog ett stort antal medlemmar i de olika klasserna Duo 12, Duo 22 och Solo 22 – där duo är tävling i par och solo är enskilt tävlande och siffran anger antalet kilometer totalt.

Bli först att kommentera

Hälsorikedom och idrott ger potential åi Umeås framtid – debatt i VK idag

Av , , Bli först att kommentera 1

På VK-debatt idag lördag 14/8 har jag debattinlägg om Umeås framtid med rubriken ”Hälsorikedom och idrott ger potential åi Umeås framtid” och med nedan illustration samt på vk.se med länk och text därunder

https://www.vk.se/2021-08-14/debatt-halsorikedom-och-idrott-for-umeas-framtid

Bildcollaget visar historia och framtid i simutveckling i Umeå. Historiken är i bild från utomhussimtävlingar i Nydala simstadion förr, 50 meter. Framtiden är innovationen ström-simkanal som kan vara egen anläggning någonstans i Umeå och heta ”UMERSiM”. Idé: Urban Bengtson, Illustration. Mats Edvardsson.

I uteaktiviteter, elit som bredd, har Umeå potential i Nydalaområdet för både vinter- och sommaridrotter. Just simning för sportande och motionerade har speciella förtjänster när det gäller hälsorikedom, skriver Urban Bengtson.

Vad härnäst om vad nästa Umeåepok ska präglas av, avslutar Ola Nordebo sin krönika 11/8 om Umeås framtid. Liknande fråga fick Balticgruppens vd David Carlsson vid seminarium hösten 2020 för Change the game i Umeå, idrottsatsning på rörelserikedom och unga sedan flera år i Noliahallarna.

Ett svar var det Umeå är bäst på och då just idrott med Umeå utsedd till bästa idrottsstad av SVT år 2020 liksom 2018 och i topp dessförinnan.

Liknande var S-kommunalrådet Hans Lindberg, efter fullmäktigebeslut 21/12 2020 om Umeå 400 år 2022, inne på: ”Vi hoppas att det ska bli ett avstamp mot framtiden, samt att det ska förstärka profilen av Umeå som en ledande kultur- och idrottsstad i Sverige.”

Sporters roll för Umeå framdeles stärks då den till Umeå av Riksidrottsförbundet tilldelade SM-veckan 2022 sommar flyttats till 2023 på grund av coronapandemin. Då passar uppmärksamhet av idrottande under 400-års-jubiléet extra bra.

Förebild inom sport och motion är redan idrottsanläggningen IKSU Sportcenter som en av Europas största. Nya klätterhallen hösten 2018 tog vara på växande intresse för klättrande och lär vara den största i norra Sverige.

Idrottshögskolan vid Umeå universitet och utvecklad samverkan med kommunen i ett ”Umeå. Mer Idrott” för forskning och innovation, kan leda till sportentreprenörskap och idrottsföretagande och ge mer av hälsorikedom, nu extra viktigt i svallvågor av coronapandemin med mer av utevistelser.

I uteaktiviteter, elit som bredd, har Umeå potential i Nydalaområdet för både vinter- och sommaridrotter. I det senare för en SM-50-meters utesimbassäng, gärna redan till SM-veckan 2023. Öppen från tidig vår till sen höst ger den mer uteismmande, bra för öppet-vatten-sim, swimrun och triathlon.

Just simning för sportande och motionerade har speciella förtjänster när det gäller hälsorikedom.

I Svensk simidrotts (Svenska simförbundet) magasin Aqua (2018:2) står det följande: ”Fortsätt simidrotta hela livet – du kan vinna levnadsår”. Därefter beskrivs studier från University of South California i USA om män i åldersspannet 20 till 90 år. De som simmade regelbundet halverade dödstalen jämfört med promenerare, löpare eller icke-motionerare.

Simanläggningar är också bra av coronaskäl. I USA-tidningen ”Swimming World” 22/11 2020 säger en studie från New Jersey från 44 ställen som återöppnades 2 juli: ”They report 212 641 people through their facilities since the reopened. They report 0 people becoming infected in their facility.”

Lägg därtill att simkunskap finns med på skolschemat och Umeå har stark tradition av tidig med simskolor – från 1930-talet utomhus i Nydala simstadion i sjön till dagens babysim, simlekskolor, simskolor, vuxensim, och vattengympa i badhus/simhallar här. Senast Navet i centrala stan med 50-metersbassäng inomhus.

Så vad härnäst i idrottssatsningar för attraktion i och till Umeå?

Här är en idé med nytänkande inom simmandet som kombinerar det lustfyllda i äventyrsbad med det motions- och träningsnyttiga i simbassänger.

Det är en ovalformad ström-simkanal med nytänkande för siminlärning medströms och motströms för pulsträning. Ny tävlingsform ges i rundsimmande. Motionärer får lättare och alla roligare simning, således sociala/pedagogiska innovationer genom en teknisk dito.

Ett annat uppslag där simkanalen och andra ”idrottovationer” kan utvecklas och förverkligas, är i ett Sports Innovation Umeå på IKSU/Campus nära Uminova Innovation. Utomhusaktiviteter, året om, får ett centrum, Nydala Idrott med föreningar, Umeå kommun samt sportföretag och turistnäringen.

Och ”Change the game” för unga utvidgas till rörelserikedom för vuxna/äldre där näringsliv i Umeå gärna får bli föregångare med spridningseffekter i Sverige och utomlands samt för begreppet ”hälsorikedom”.

Urban Bengtson, idrottsinnovatör och debattör

Bli först att kommentera

Järnmedaljen: ”Jag vill se det som en idrottsinnovation”, Sörmjöle TK:s KM

Av , , Bli först att kommentera 0

Järnmedalj för 4:e-platsen i idrottstävlingar är en idé jag kläckte i början på 2000-talet och sedan skrev om i tidningen Uppfinnaren/Konstruktören, nedan t h.

Historiken talar för en järnmedalj  de antika spelen hyllade endast segraren och i första moderna OS:et, 1896 i Atén, fick två pris, silver och brons till 1:an och 2:an. 1904 i Paris kom guld till ettan och silver/brons till 2:an/3:an.

Drygt 100 år senare i Peking/Beijing-OS 2008 nappade Sportbladet i Aftonbladet på järnmedaljen och blev 1:a-sidesreportage. Idoga försök därefter, medialt och i idrottssammanhang, har inte fått gensvar.

Så för att förvekliga innovationen beslöt vi i 50-årsjubilerande Sörmjöle TK 2021 att lansera världens första? järnmedalj, dessutom  tre järnmedaljer i pojkklassen då alla fyror hade lika många segrar. Och lämpligt att Paris-OS 2024 gör järnmedaljen internationell?!

Se längre ner själva järnmedaljen och de som blev historiska och samt mer om den ”innovativa” 50-åriga tennisklubben i Umeå på Familjesidan i VK idag.

Ur VK 9-10 augusti 2021 på Familjesidan
https://www.vk.se/2021-08-10/jag-vill-se-det-som-en-idrottsinnovation

1. Hej Urban! I år firar Sörmjöle tennisklubb 50 år. Hur firar ni detta jubileum?

– Vi hade jubileumsfirandet på Sörmjöle Bryggcafé på Brännäsudden vid Sörmjöle havsbad. Där gav vi ut ett nytt klubbmärke, hedrade flerårigt verksamma medlemmar, visade upp klubbhistoriken på ett kollage och gjorde en satsning på barn och ungdomar med tennisskola och turnering samt ett klubbmästerskap.

2. Ni har gjort en lite speciell medalj, vad är det för något- och vem får den?

– Vi delade ut en järnmedalj till fyran i klubbmästerskapen. Det är en idé jag haft sedan länge. Detta gör också att förlorare i semifinaler får en medalj. Jag vill se det som en idrottsinnovation. I sommar var det bara i pojkklassen som det blev utdelningar då de var den enda gruppen som var fler än tre deltagare.

3. Hur länge har du varit medlem i klubben- och vad är din roll i det hela?

– Jag har varit med i både klubben och styrelsen sedan starten 1971. Jag har länge varit ansvarig för tennisskolan, numera är jag sekreterare.

4. Hur gick det till när klubben bildades?

– En stugägare, framlidne, Seth Andersson tog initiativet och kallade ihop intresserade. Marken fick användas genom Sörmjöle bysamfällighet och det togs ett lån på 30 000 kronor för byggandet av tennisbanan.

5. Vad har hänt i föreningen under dessa 50 år?

– Vi har klubbmästerskap sommartid för alla åldrar, tennisskola för barn och ungdomar, vi har haft tennisfester och jubileumsfiranden, ordnat loppis senaste åren och banan renoverades även 2012.

6. Hur vill du beskriva Sörmjöles tennisklubb så som den ser ut i dag?

– Det är en växande klubb, nu med 50-talet betalande stugmedlemmar, som i praktiken med fem personer i snitt ger 250 stycken. I flera familjer finns det medlemmar genom tre generationer. Det är en trevlig samvaro både på och utanför tennisbanan. Klubben erbjuder även icke-medlemmar tennistid mot avgift.

7. Har du någon trevlig anekdot från föreningen som du vill berätta om?

– Föreningen har fostrat en ung tennistalang i Mikael Tideman, som gick på export till grannklubben i Norrmjöle då vi endast har verksamhet sommartid. Han blev senare proffs i tennis. Hans far var första sekreteraren i Sörmjöles tennisklubb och dottern Frida var en av tennislärarna i år.

8. Vad har ni för förhoppningar på framtiden?

– Vi hoppas på fler deltagare i klubbmästerskapet där kanske den nya järnmedaljen kan locka fler, gärna på flick- och damsidan. Vi vill också bättra på vår goda ekonomi för att ha råd med ny renovering av banan i framtiden.

9. Hur har din egen tenniskarriär varit?

– Tävlingsmässigt har jag vunnit en bronspeng i veteranklass för en längre tid sedan, annars har jag hållit mig som ledare mesta del av tiden.

Berättat för Alexandra Haglund, VK

Bli först att kommentera