Utmaningsrätt i Umeå kan ge lugnig-flexig förskola mot nu störig-rörig… Innovativ förskola modell Campus – passar bäst i kommunens F-program

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeåval om förskolemiljöer kan bli att fortsätta nedan utformning (vita ritningar) ”störig och rörig” med genomgångsrum. Eller planera motsatsen (gula ritningar) ”lugnig och flexig”, utan genomgångsrum och med flexibla storlekar. Detta har min campusmodell UBBI i nuvarande förskolan Glaciären, tidigare Professorn Campus (av dito personalkooperativet).

Umeåmodell idag utgår från ovan t v ”Reggio Emilia” med fler avd i samma kapprum, ”skolhallar”, torgrum med genomgångar och hemvister utspridda så störiga och röriga miljöer fås. Min lösning har inte dessa nackdelar och dessutom fördel med olika storlekar beroende på behov/ekonomi. Något för Umeå kommun i ”utmaningsrätt” för näringsliv?!

Särkilt som i Umeå kommuns ”Funktionsprogem Förskola”, 2010, (här pärmsidan)…

…anges rumsplaceringens betydelse för verksamheten där störningar med genomgångsrum ger stress och buller, och numera även för smittorisker, inte bara magsjuka och vanliga förkylningar utan nu särskilt för coronavirus.

Men Umeås nuvarande förskolemiljöer har byggts i många år efter RE-lösningar med öppna ”kontorslandskaps”-modeller och då än mer störningar, se från Haga förskola, nere t h.

Ovan t v överst ”Torget” med nära till från respektive avdelning och påminner om min modell UBBI/Campus (t h) för Professorn Campus (2016), 8 avd i 2 plan, och nu är i kommunregi, förskolan Glaciären.

Därunder Haga förskolas RE-lösning med mer av en större ”korridor”-variant med många dörrar, 10-talet. Och som mer liknar ”Gatan” t v med avdelningar utspridda längs korridorer.

Så ”campusmodellen” av ”Innovativ Förskola” i projektet som gav Professorn Campus passar bättre i Umeås Funktionsprogram än kommunlösning – och mindre störningar!

Här nedan ”Innovativ Förskola”, skapad 2011 och grundmodell för det Innovationsprojekt vid Uminova Innovation som våren 2016 förverkligades av personalkooperativet Professorn.

Den omvandlades från 10 till  8 avd i 2 plan, med Peab byggföretag och Hemfosa AB som fastighetsägare. Sedan HT 2019 har Umeå kommun driften, nu i förskolan Glaciären.

Flexibillitet för campusförskolan är att den byggdes i ej färdigt bostadsområde – med barn från andra stadsdelar, som nu för Varglyans förskola på Mariedal, som blev sjukt hus.

Så mer ”innovativ förskola” är denna modell som resursförskola och att byggas tidigt i nya bostadsområden. Också det passande i utmaningsrätt i Umeå för fristående företag i att skapa/bygga/förvalta nya förskolor?! Är flexibel även för modulbyggande och paviljonger.

Bli först att kommentera

Grönköpingscitat ”Vad rätt du tänkt, fast det var fel” – passar i Umeås Funktionsprogram för förskolan, 2010

Av , , Bli först att kommentera 0

I humor- och satirtidningen Grönköpings Veckoblad sep 2018

http://www.gronkoping.nu/gronkoping/manadens-profil-i-gronkoping/manadens-profil-Edmun-Gronstedt-Kopparslagare.html

finns bl a följande i Alfred Vestlunds dikt

Ja, fram ock du som fått till börda
en andligt sett mer blygsam del,
och vet, att även du skall skörda
vad rätt du tänkt fast det var fel.

Just sista raden: vad rätt du tänkt fast det var fel citeras ofta enligt sökmotorer

Så känns nu också passande för Umeå kommuns ambitiösa och innehållsrika ”Funktionsprogram för förskolan”, 2007/2010.

https://www.umea.se/download/18.27a2de8b172da059ace14fa/1594625905743/Funktionsprogram%20förskola_hela%20dokumentet_100831r.pdf

Det är en kvalificerad beskrivning av hur förskolor kan se ut och innehålla, med illustrationer, bilder, exempel, ytor. frågeställningar, etc, lite av uppslagsverk för planerare och beslutsfattare i barnomsorgsutbyggnad, likt ”smörgåsbord” med mycket att ”smaka på”.

Men HUR detta smakar saknas då F-programmet redan från början inte har något av det viktigaste, utvärderingar av tidigare byggande liksom analyser med bedömningar av bättre-sämre. T ex det jag gjorde 1994 på alla typförskolelösningar i Umeå tills då, se mer nederst.

Det finns å ena sidan om egna kapprum/hallar per avd och å andra sidan hopslagna två eller fler samt om mer resp mindre av tamburkontakt, men inget om bättre-sämre.

Se här, ej heller om störandeproblem med tre kapprum ihop i en ”skolhall”. Och läs ovan, inget heller om stress och buller då, inte om smittrisker med många som möts, inkl föräldrar.

MEN samtidigt står det på sid 33:

Hur rummen ligger i förhållande till varandra har betydelse för hur rummen används, organiseras och hur samverkan mellan avdelningarna formas och genomförs. Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress. 

Dvs Umeå kommun vet om störningsriskerna, men anger inte hur de ska undvikas. I verkligheten är det än värre. 2000-talets allt vanligare modell för Reggio Emilia-pedagogik med öppna stora innetorgytor och avd.hemvister utspridda runt omkring, redovisas i en förskola från Kalmar, förskolan Trollet (ovan t h).

Den har sedan, utan redovisade utvärderingar, blivit en slags standard för många svenska kommuner, så även i Umeå kommun och jag haft om en hel del i bloggar, om förskolor i två plan, 3+3 och 4+4, se ritningar i tidigare bloggar.

Bl a om avlånga stora rum på 50-70 kvm, gallerirum/torg, med 10-12 dörrar! Se ovan t h fyra i Umeå. Så Grönköpingscitatet får då bli:

Vad rätt du tänkt fast du vet det är fel

Politiskt i Umeå kommun fanns ifrågasättande av F-programmet redan 2009, bl a från Centerpartiet genom gruppledaren Mattias Larsson som hade följande interpellation till För- och grundskolenämndens ordförande då, Margareta Rönngren (S), med svar t h.

Larsson var således tidigt ute med att det kunde gå snett och idag kan Grönköpingscitatet ovan ändras något till än mer fel för Umeå kommun då alla 2-plansförskolor man byggt de senaste åren, INTE har några anvisningar alls i detta funktionsprogram.

Däremot stöds campusförskolan med personalkooperativet Professorn i innovationsprojekt 2016 av fackutvärdering, byråkratisk erfarenhet och politiskt mening. Kommunbeslut 1989 – i typbarntugeprojekt jag hade modell i – är icke-störande miljöer i ”passage genom daghemmet som så lite som möjligt stör verksamheten” (överst t v i bildcollaget nedan).

Detta har också sagts i utvärderingar jag gjorde på uppdrag av kommunen (nedan överst t h och nederst t v) samt i kommunuttlande medialt (mittenraden t v). Noteras kan att detta för Umeå kommun väl känt och prövat, inte redovisas någonstans i Funktionsprogrammet!

I mitten reportage i tidningen (för förskollärare i Sverige), Förskolan 1990 om ”…jobba ostört”, legodagisbygge, 3D-modell för campusförskolan och mina storleksflexibla ritningar för det som blev Professorn. Så med detta kan ett Umeåcitat i Grönköpingsanda bli

Vad rätt du tänkt och sedan blir det också rätt, till slut…

Bli först att kommentera

Corona-synade miljöer ger hälso- och nyttoytor mha Flödesschema… nu i CoronaCup-tävling = 7:e idén (flest)

Av , , Bli först att kommentera 0

Den 22 mars i år utannonserades från Uminova Innovation i Umeå om en ”corona-idé-tävling”, fram till 31/12 2020, här länk och därunder från informationen.

https://www.uminovainnovation.se/nyheter/corona-cup-samlar-entreprenorers-ideer/

Corona Cup samlar entreprenörers idéer

Corona Cup är plattformen för entreprenörer som vill bidra med sina idéer mot coronautbrottet. Venture Cup står bakom satsningen.

Efter bara några dagar har Venture Cups initiativ Corona Cup väckt ett stort intresse. När de flesta medier fylls med nyheter om bolag i kris, historiskt stora varsel samt konkurser som en direkt konsekvens av coronautbrottet väljer entreprenörstävlingen Venture Cup att använda innovationskraften som ett medel för att hitta vägen ur krisen som råder nationellt likväl som internationellt.

Tillsammans med flera olika aktörer från hela Sverige startade Venture Cup en plattform för idégenerering med syfte att hitta de bästa lösningarna kring utmaningar som Coronas framfart har orsakat.

—–

Tillsammans med Almi Väst, Umeå kommun, SEB och Chalmers Ventures har Corona Cup lanserats för att leverera kreativa lösningar inom olika områden.


En del av de idéer/uppfinningar/innovationer jag arbetat/arbetar med har i sig coronasäkrande effekter och har nu sju med i tävlingen, mest hittils av en stor mängd deltagare, se nedan och mer på länk

https://venturecup.ideahunt.io/coach/campaigns/corona-cup/leaderboard

Den senaste är en idé från min C-uppsats i pedagogik om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiöjöer”, Umeå universitet, 1993, och jag tidigare berättat om på bloggen.

Då var det för hand gjorda flöden i en förskola och hur den kan gå från ”sjuk” till ”frisk” planlösning genom olika förbättringar, se här nedan. Idag bör datautvecklingen, IT och AI, artificiell intelligens, kunna göra dessa analyser/bedömningar. Här från mitt tävlingsbidrag.

Att mha flödesschema ”corona”-syna miljöer är att granska ritningar och verksamhet i verkligheten för att minimera smittorisker av olika slag.

Flödesscheman visar rörelser verksamhet har/får för männniksor i alla åldrar, t ex mötande, passerande, avstånd, etc och bedöma risker för smittspridning. Flödesschema ger uppslag för förändringar till det bättre och säkrare – samt  blir ett verktyg för mer av hälsa- och nyttoytor.

Idén är att studera och ange rörelser för människor (alla åldrar) i ritningar för planerade miljöer och existerande, med hjälp av flödesschema likt i trafikplanering/utvärdering. Därmed kan man se hur och när möten sker/kan ske genom kunskap om verksamheten.

Flödesschema ger då uppslag till förändringar för att, i allmänhet göra att arbete/verksamhet fungerar bättre och i synnerhet studera risker för smittspridning av alla slag, särskilt för pandemier som nu corona med covid19-virus.

Mer kring flödesschema finns i texten ovanför bilder/riningar där det handlarom dagismiljöer och förskoleritningar, som gäller pedagogisk nettoyta i rum för barnverksamhet och i passager. Låg nettoyta i förstnämnda och höh nettoyta i sistnämnda, blir då begreppet ”nyttoyta”.

Nu i IT-tider kan detta analys-verktyg datakonstrueras av verksamhetsföreträdare och datakunnig personal för att förenkla och förbättra granskningar så att klokare beslut om utformningar fås.

Att på olika sätt uppmärksamma behovet av att granska ritningar- och verksamheter utifrån flöden av människor så att bättre och hälsofriskare miljöer fås samt att flödesscheman blir IT-verktyg härför.

En vision att flödeschema-studier/grankningar blir regel inför byggande, nytt och renoveringar.

Genom att flödesscheman i granskning av ritningar och i verkligheten ger uppslag för hur smittorisker kan minimeras i mindre av mötande, större avstånd och verksamhet som ger säkrare hälsomiljö.


Idag i Umeå och runt om i Sverige är det ofta öppna ”kontorslandskaps”-lösningar med gemensamma kapprum/hallar = ”skolhallar” som ger ökande möten och störningar, där just min idé om flödesschema kan  passa in. Umeå kommun har fått information vid ett flertal tillfällen, både politik och byråkrati, med en del medhåll – dock däremot inget gensvar, än.

Här är exempel på ovan störande utformningar och min campusförskolemodell (gula) som gav förskolan Professorn Campus. Denna, nu förskolan Galiciären i kommunregi, grundas på få genomgångsrum, möjlig att avskilja verksamheter och flexibel i storlek beroende på barnantal/ekonomi. Mer härom i tidigare bloggar.

Bli först att kommentera

Simma-gympa bästa enligt forskning för hjärta-hälsa-liv, i simkanalarena – och gör framtidens simning roligare… Och än viktigare för ”coronatid(é)er”!

Av , , Bli först att kommentera 0

Här är kunskaper med hälsoidéer för framtiden – Och än viktigare för ”coronatid(é)er”!

Simma-gympa bäst för hjärta, hälsa och liv, t v ur Ill Vetenskap, t h ur Aqua (Sv. Simidrott)

Hälsofördelar ger vattenlöpning, skonsamt och rehab i medflyt i simströmmar + puls emot.

Idé-al-läge i Umeå blir ihop med IKSU Sportcenter intill simhallen – på universitetscampus.

Ovan verklig simström (Himlabadet, Sundsvall), swim-run-innovation + simmagalleria-idé.

Gör framtidéns simning roligare i strömsimkanaler, i Öviks Paradiset och runt om i världen.

Bli först att kommentera

”Promenidéer” i P4 Västerbotten om coronasäkra förskolemiljöer likt påbörjat för äldreboende i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår den 11/11 lanserade jag en ny variant på promenadsammanträde som jag födde för 20-tals år sedan och nu blivit allt vanligare, medialt och i verkligheten, ofta också kallat promenadmöten, utomhus lämpligt i coronatider.

Nya begreppet är ”promenidéer”, där man kan vara en eller fler utan anspråk på något planerat möte/sammanträde med dagordning. Promenidéer är mer öppet och för mer av nytänkande. Och välrdspremiären (finns ej vid googlesökning, se här från igår) för ordet kom vid ett promenadmöte med P4 Radio Västerbottens journalist Anders Wikström.

Temat utgick från de planeringar för coronaanpassade äldreboende som Ekot i Sveriges Radio P1 i måndags, 9/11, rapporterade om. Då jag i coronapandemins utbredning i våras tog upp liknande coronaanalys för dagismilöer,, förskolors utformning, passade det att uppmärksamma samma smittospridningsrisker för yngsta likaväl som de äldsta.

På nedan länk i P4 Västerbottens Förmiddag, med början efter c:a 1.32 in i sändningen t o m 1.49 avhandlas Sveriges första ”promenidéer”-vandrring onsdag den 11/11 2020.

https://sverigesradio.se/formiddagip4vasterbotten

De här planlösningarna tas upp i radionslaget, de gula mina ritningsmodeller som gav utformningen av Professorn Campus genom personakooperativet Professorn i Umeå, idag förskolan Glaciären i Umeå kommuns regi.

De vita är kommunförskolor i två plan med störande genomgångsrum och ökande smittrisker. Den färgade är av Reggio Emilia-modell som många av Umeås förskolors är gjorda efter.

Där är det svårt att hålla avstånd och undvika möten i utformningar med genomgångsrum, kapprum ihop och avd utspridda kring ett gallerirum/torg som ofta måste passeras med störningar som följd, och ökar smittrisker.

Nedan är min legomodell från 1989 och med passage/korridor förbi lekhallen, dvs inte genomgångsrum, för två avd intill varandra.

30 år senare finns denna utformning i förskolan Professorns Campus/Glaciären med åtta avd i två plan, egna avd.kapprum och möjlighet att avskärma avd och rum utan störningar för övriga verksamhet så att smittrisker minskar jämfört ovan modeller.

Ovan är historiken från 1989 med ”passage som så lite som möjligt stör verksamheten” i beslut av Socialnämnden i Umeå kommun, min UBBI-modell från då, sedan om utvärderingar som sa samma sak liksom senare i kommunplanerna. Legomodellen visar detta och i 3D-modell för blivande campusförskola och flexibla ritningsförslag.

Här nedan från hemsidan för Professorn Campus av personalkooperativet Professorn och nu i kommunregi, förskolan Glaciären.

Bli först att kommentera

Dagis-Idé guld värd – Umeåsatsning på barnomsorg – Export USA-mässa – Campusförskola i innovationsprojekt – Ny chans med ny USA-president?

Av , , Bli först att kommentera 0

OBS! Idag har Ekot P1 i Sveriges Radio reportage om hur äldreomsorg i Sverige börjar se hur smittrisker kan ”byggas bort” i utformning av nya äldreboenden…! Därför blir…

…bloggen den 6/11 extra intressant för Umeå att bli föregångare då den handlar om att coronasäkra förskolemiljöer och göra Umeå till föregångare i Sverige, samt i skrivelse till kommunstyrelsen i Umeå om idéer för det.

Idag har kommunen röriga/störiga utformningar i många genomgångsrum med smittrisker, medan för 30 år beslöt politiken tvärtom, få genomgångsrum (som senare inte följts).

Detta presenterade jag i ett typbarnstugeprojekt genom Unikum, Umeå universitets näringsenhet då och kommunen antog. Umeå kommun gjorde också en utåtriktadesatsning på barnomsorg med en mässa ”Omsorg 90”- hösten 1990 i Noliahallar – (även andra omsorger var med där).

Där fanns en tävling ”Din Idé är Guld Värd” och där deltog jag med min förskolemodell UBBI – med korridor för mindre störningar (och fick hedersomnämnande). Före den mässan hade jag varit på förskolemässor i Sverige, i mitten Stockholm för föreläsning och med modellexemplen i andra kommuner, se nedan.

Genom näringslivspengar stöttade Umeå kommun mina mässaktivteter liksom till världens? största mässa för barn ”Child Care” i Los Angeles i USA, november 1993.

Jag ingick i en grupp, ”Swedish Child Care” med dåvarande borgerliga regeringen och socialministern/folkpartiledare Bengt Westerberg i spetsen. Umeå kommun gav ekonomiskt resestöd och jag hade broschyrer och annan information om Umeå med på mässan, plus ”legomodellen” jag och barnen gjort. Se här delar av reportage i VF/Folkbladet,

Exportmässesatsningen blev lyckad tyckte vi som deltog, där även förskolepersonal medverkade liksom olika företag för inredning och utrustning av barnomsorgslokaler. Bakom USA-besöket stod Exportrådet med regeringsstöd.

Dock var intresset ljumt från facklig sida centralt i Sverige och kommande regeringars ”förskoleministrar” visade inget exportintresse som Westerberg.

Nu kan möjligheter öppnas igen genom att det finns ett ny idé-och innovationssatsning att exponera utåt, Campusförskolan personalkooperativet Professorn förverkligade till våren 2016. Så här skrev VK bl a då:

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

UMEÅ Campusförskolan som denna vår står klar på Lilljansberget är resultatet av en nästan 50 år gammal vision om en förskola på universitetsområdet. Lennart Degerliden stred i rollen som kårordförande för studenternas tillgång till barnomsorg. Urban Bengtson förvandlade visioner till skisser som slutligen blev en förskola.

—–

Under 2000-talets början blev bristen på förskoleplatser akut i Umeå kommun och behovet av att bygga nya förskolor stort. År 2009 kunde Urban Bengtson tillsammans med Jan Lindgren, från förskolan Professorn, på allvar börja planera för en Campusförskola. De utvecklade planerna som ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation och via statliga Vinnova. Urban Bengtson skissade på ett hus i flera våningar där alla avdelningar samlades kring ett allrum.

—-

Och här nedan, från legomodell via ritningar (utifrån Unikum-projektet ovan av min UBBI-modell med korridor) till färdig byggnad och placering strax norr om friidrottsarenan nära IKSU:s sportcenter på campusområdet.

Extra intressant för just USA och ett ”campusdagis” är att förskola-skola finns på universitetscampus där, t ex Stanford Univesity i Californien, se här

https://www.icrichild.org/stanford-university-childrens-centers

ICRI operates three children’s centers at Stanford University, serving approximately 400 infants, toddlers, preschool-aged children, and their families. Like our Hearts Leap Schools, these centers incorporate Emergent Curriculum, child-led activities, and nurturing environments that will spark the natural curiosity of children. 

Och Umeå universitet har genom åren utbyte på forskningsnivå med just detta universitet, vilket  framgår av sökningar på internet.

Extra intressant för just Umeå och Västerbotten blir det om nya presidentadministrationen i USA visar samma intresse som demokraternas presidentkandidat för fyra år sedan Hillary Clinton för Sveriges familjepolitik med barnomsorg i kontaktermed tidigare näringsminister Maud Olofsson.

Kanske blivande presidenten Joe Biden uppmärksammar dessa kontakter med Sverige – och extra om han har barnbarn i childcare-skolor?!

Bli först att kommentera

Umeå föregångare – coronasäkrare miljöer med flexibel förskola-modell

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeåval om förskolemiljöer är nu i coronatider att fortsätta med utformning (vita ritningar) av ”störig, rörig och smitt-riskig” miljö med många genomgångsrum och ökad stress?.

Eller (gula ritningar) ”lugnig, flexig och smitt-säker” med få genomgångsrum och flexibla storlekar. Så är min campusmodell UBBI i fd förskolan Professorn Campus – nu Glaciären.

Och så beslöt Umeå kommun genom Socialnämnden 1989 om passager som stör så lite som möjligt, dvs få genomgångsrum efter resultat jag visat i typbarnstugeprojekt här då

Men socialförvaltningen då följde inte kommunbeslutet, det blev igen genomgångsrums-förskolor, sedan korridorlånga som förr (60-talet) och in på 2000-talet än mer genomgångar.

Om detta fick igår kommunstyrelsens ledamöter i Umeå information om i e-brev och om att coronasäkra Umeås förskolor, här ovan ritningar som visar på brister och möjligheter.

Umeåförskolor idag utgår från ovan t v ”Reggio Emilia” med fler avd i en entré, samma kapprum – ”skolhallar”, torgrum, alla med genomgångar så störiga och röriga miljöer fås.

Min lösning ger inte dessa nackdelar utan får smittsäkrare miljöer. Dessutom fördel med flexibla storlekar för behov/ekonomi. Något för kommunstyrelsen i Umeå att pröva?!

Umeå kan så bli föregångare i riket då RE-modeller är vanliga runt om i Sverige. Genom att studera innovations-förskoleprojektet på Campus ges nu chans till coronasäkrare miljöer.

Bli först att kommentera

Uppfinneri i bilder = mer än 1000 ord + från idé till uppfinning och innovation

Av , , Bli först att kommentera 0

Idéer, uppfinningar och innovationer är alla uttryck för nytänkande. Där är idén en snilleblixt, uppfinningen som löser problem/skapar något nytt och innovationen det nya som fungerar för det nytänkta.

För att göra allt detta förståeligt kan bilder av uppfinneri säga mer än 1000 ord, se här nedan idéer jag kläckt där en del blivit innovationer, andra är på uppfinningsnivå och några på idéstadiet.

Uppfinneriboken med Barnens Dagis/Sociala uppfinningar/Bordsinnovationer/Förskoleidéer

Framtiden i simkanal/Innovativ Förskola/Järnmedalj 4:e plats/Formidéer Trio-Plussa/UB-idé

Bordsidéerna är innovationer ute på marknaden sedan drygt 20 år. Formen med tre ”liksidiga” in och utbuktningar finns i några olika produkter.

Innovativ förskola modell campus förverkligades 2016 i Umeå i förskolan Professorn Campus av personalkooperativet Professorn genom ett projekt vid Uminova Innovation, nu i kommunregi, förskolan Glaciären.

Sociala uppfinningar med bok 2001 kallas numer Sociala innovationer och blir allt vanligare i organiserad form vid universitet i Sverige. Nytt kan bli det jag vill, pedagogiska innovationer då förskola-skola blir med och där mycken kreativitet finns, vuxna som barn.

Strömmande vatten, både social och pedagogisk uppfinning, för simlärande och simsportande och då i nykonstruerade simkanalarenor, vinner allt mer gehör när jag visar på möjligheter här.

Järnmedalj för 4:an gillar barn direkt medan vuxenvärlden bromsar (än så länge). Förhoppningen är att en idrott och en klubb vågar skapa denna idé till en innovation.

Trögast är i politik och byråkrati att få gehör, ja, ens att komma till reella möten. Där behövs mer att medierna tar upp idéer och det blir reportage, då kan man komma till tals. I egen debatt gör jag det och har lyckats påverka ett flertal gånger, som kan berättas om, både ris och ros, i kommande bloggar.

Bli först att kommentera