Uppdatering, 12.50, av denna blogg (10.50), fram till ”Umeå kommun…”

om när, våren 2003, För- och grundskolenämnden i Umeå kommun beslöt minska ytorna på förskolan Blåkulla, 4 avd 1 plan, efter att jag upptäckt och redovisat för politiker, bl a ordförande Margareta Rönngren (S) om ”överytor” (mest på personaldel), vid möte.

Ovan är FGN-ordförandens tack efteråt och att ”bygga så klokt och billigt som möjligt”. Examensarbete vid förskollärarutbildningen följde Blåkullaplaneringen och där säger planerare att det var c:a 100 kvm mer och för 200 000 kr, c:a 10 procent.

Sedan beslöt nämnden minska nästan 100 kvm. På 20 år blir besparingen rätt stor. Mer än tack blev det aldrig trots inbjuden som konsult och politikerna helt ovetande!

Få se om dagens avslöjande här i analys av kommunens förskoleplanering ger något mer.

”Umeå kommun följde min överklagan om skuggig förskolegård ”…

(Här om brister ur överklagan 2022 på bygglov för ny förskola Kålmasken, 6 avd 2 plan, och som avslogs pga för sent inkommen. Var oklart kring delegeringsbeslut, min anm.)

Brist 1 i Umeå kommuns förskoleplanering på Tomtebo gård, 2017 ”Visionsstyrd stadsutveckling” av konsult, är förskola i söder vid P-hus och gata samt utegård mot norr.

Brist 2 är att kommunen flyttat förskolan österut med skugga från flervåningshus i söder/öster utan att följa Boverkets råd om sol/slagskugga (medan ytråd följs för att utökas nu).

…”då ny planering får utemiljö i söderläge.”

Se nedan, t h skuggstudiier för Kålmasken, utegård mot norr, skuggor vår och höst, än mer vintertid – emot råd. T v ”nya” Kungsgården på Grubbe, som jag överklagat nu bl a pga ”sjuka” miljöer i entréer och allrum med störande genomgångsrum – emot råd.

Men Kungsgårdenplanen har utegård i söderläge och byggnad i norrdito – enligt råd!

Nu ”sjukare” inomhus i utvärdering kommunen ej gjorde…

Kungsgården nedan t h har ”sjukare” utformning med störande genomgångar för fyra avd (per våning) i varje entréområde (Kålmasken t v har tre/plan) och även störande för allrum med 5 dörrar, därmed än smittriskigare samt än sämre överblick ut! (Se råd längst ner.)

…av text/innehåll mot ritning.

Varken förskoleförvaltning eller fastighetssida utvärderade och inget uppdrag gavs till konsult här för bedömning, i svar jag fick från Umeå kommun i vår.

Blir frisk modell om brist medges…

Här t v 3D-modell nya Kungsgården (Arkinova) och utegård mot söder/väster. T h på Kålmaskentomten min Atrium-idé – flyttad till soligt läge där – har få genomgångsrum, egna avd.entréer och med mer in/ut = ”friskare” förskolemiljö.

Överst förskolan Missionären 1990, ur min modell i förskoleprojekt då och i utvärdering 1994 (beställd av kommunen) bedömts som bäst då. Atriummodellen är en utveckling av Missionären-ritningen.

Umeå kommun har uppenbarligen tagit till sig min kritik mot lägesplaneringen i e-brev, bloggar, och debatt samt med i överklagan.

Ovan om råd för utemiljöer (solläge) i kommunens funktionsprogram 2021 och 2010, som inte följdes. T v skugglägen och t h tolkar kommunen råden (även från Boverket) fel .

…och man rättar till fel som förr!

Som här för 43 år sedan, 1980, i Folkbladet (var även i VK, men ej bilder) på Umeå kommuns första ”egna” typmodell för barnstuga/daghem/förskola.

Där gjorde jag som skyddsombud en undersökning om utformningen på de fyra första och redovisade för kommunansvariga felvänd förskola – och nya blev rättvända.

Upptäckte detta några år senare besök på nya Umeåmodellen, som då var ändrad 180 grader, med både uppsikt inifrån ”matrummet” och entréer mot utemiljön!

Dock ingen information till mig om att ändring gjorts, än mindre medgivande och erkännande. Otack är…?

Notera då 1980 om ”störande genomgångsrum” och entréproblem liksom idag nedan

om kommunråd i funktionsprogram 2021 som inte följs i nya förskolor i Umeå 2023!

Jag överklagar nu ”sjuk” utformning av ny förskola i Umeå kommun, ”Nya Kungsgården”, Grubbe, som politiker, förvaltningar och Byggnadsnämnd EJ analyserat text/innehåll mot ritning för utvärdering. Jämför bilars broars utvärdering och barns miljöers, viktigare?

I fjol vår, 2022, överklagade jag bygglovet Byggnadsnämndens i Umeå kommun ja till ny förskola Kålmasken, 6 avd 2 plan, på Tomtebo gård, till Mark- och miljööverdomstolen

Härmed överklagar jag till Mark- och miljööverdomstolen tidigare avvisanden med det som anges för prövningstillstånd:

”Att domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.”

Bakgrund:

Detaljplaner innehållande bl a förskolor får allmänheten yttra sig om, det kan förekomma samråd, här Umeå kommun, som anordnas och berörda av t ex förskoleplaner kan medverka i och yttra sig om. Och ge påverkan så att Byggnadsnämnden kan syna synpunkter därifrån i sin handläggning och beslut att godkänna/avslå en bygglovsansökan.

”Synnerliga skäl” och ”annan anledning” att ta upp målet menar jag kan vara

1. Att berörd personal och blivande föräldrar för nybyggnationen Kungsgården 2 – här kallad ”Nya Kungsgården”, då den nuvarande Kungsgården 1 planeras för rivning – inte fått yttra sig angående bygglovsprövning, däremot närboende.
2. Att Miljö- och hälsoskydd i Umeå kommun yttrat sig i bygglovsprövningen med:

”Umeå kommun har arbetat fram ett funktionsprogram med beskrivning av de funktioner som ska uppfyllas vid nybyggnad av förskola. Programmet finns att hitta på www.umea.se , sök Funktionsprogram.” Se medföljande dokument.

Men någon kommentar om ”funktioner som ska uppfyllas” finns inte i vare sig handläggning eller politiskt beslut av Byggnadsnämnden i Umeå kommun.

3. Att Umeå kommun i sin planering av nytt ”funktionsprogram” (ovan i p 2) lämnat mig följande svar:

Datum: 23 februari 2023 16:09:28 CET

Hej Urban! Nedan ser du svar på dina frågor:

1. Har Funktionsprogramgruppen bedömt text/innehåll i F-program mot ritning för Kålmasken och finns detta dokumenterat att ta del av?

Utformningen av Kålmasken är gjord parallellt med skrivningarna i funktionsprogrammet. Detta finns inte dokumenterat så att det går att ta del av.

2. Har respektive förvaltning, F o G och Fastighet, gjort sådan utvärdering och med dokumentation? Nej.

3. Har anlitad konsult för ritning i F-programmet redovisat hur text/innehåll mot ritning stämmer eller ej, både Kålmasken och Nya Kungsgården?

Ja, i vissa delar främst vad gäller ytor och väsentliga funktioner t.ex. skötrum, rum för sovvila och arbetsplatser.

Vänliga hälsningar Nämndhandläggare Umeå kommun Utbildningsförvaltningen

4. Således så finns inga utvärderingar ”av de funktioner som ska uppfyllas vid nybyggnad av förskola.” enligt vad Miljö- och hälsoskydd i Umeå kommun anger, se ovan under 2.

Sammantaget menar jag att ovan skäl tillsammans är viktiga att bedömas för denna förskola ”Nya Kungsgården” i synnerhet och förskoleplaneringar i Umeå kommun i allmänhet.

Det kan även vara viktigt för alla Sveriges kommuner att både allmänhet och berörda av olika anledningar ges rätt att överklaga en förskoleplanering, varför en prövning här av ”synnnerliga skäl” kan ge prejudicerande effekter och bli rikslikare.

Avslutningsvis så fanns ”rikslikare” förr i planering av förskolor, på 1950- och 60-talet i råd från Socialstyrelsen. I samband med lag om Allmän förskola 1975 kom styrning från Socialstyrelsen gällande statsbidrag för byggnation när kommuner följde anvisat text/innehåll och överensstämmande ritning.

Detta upphörde efter ett antal år och sedan är det upp till varje kommun bestämma här.

Med ovan inlaga och skäl anser jag att Mark- och miljödomstolens beslut att avslå min överklagan upphävs så att Mark- och miljööverdomstolen tar upp mitt överklagande här.

I övrigt hänvisar jag till tidigare överklaganden, innehåll och med bilagor.

Umeå den 16 maj 2023

Urban Bengtson

Men Umeå kommun kan här självt utvärdera nytt Funktionsprogram förskola 2021 för text/innehåll mot ritningar, särskilt som detta inte gjorts av förskoleförvaltning eller fastighetsdito – inte heller gett uppdrag åt konsult att utvärdera (se svar i feb i år jag fått)!

Intill är F-program 2010 med fyra av ett flertal modeller. T h kommunens senaste överst Kålmasken, 6 avd 2 plan, och ”Nya Kungsgården”, 8 avd 2 plan. I mitten F-programråd nu.

Utvärdering mot ritningarna visar entréer EJ nära kapprum, EJ överblick ut och störande genomgångsrum i entréer/hallar med många dörrar samt i stort allrum med 5 dörrar!

Dessa ”störningar, buller och stress” som Umeå kommuns funktionsprogram anges ska undvikas, kallar jag i min pedagogikuppsats 1993 för ”sjuka planlösningar”, se mer t v.

Utvärdering kan även göras med SKR:s funktionsprogram (2019) för konceptförskolor i Sverige, här smf om bl a genomgångsrum, flöden och ”crowding” (trängsel i entréer, etc).

Detta hänvisas till i Umeå kommuns funktionsprogram 2021 så kännedom bör finnas…

Notera att F-programmet i Umeå anger ”Genomgångsrum”… ”störningar, buller och stress” och i maj 2021.

Nära 30 år tidigare, 1993, hade jag i C-uppsats (60 p): ”störande genomgångsrum”, ”buller och stress”, med metod som flödesschema för analys och göra ”sjukt” till ”friskt”.

Ovan utdrag om detta, längre upp här, är ur ”Lärande och fysisk miljö” i förskolan, 2005, som också kommunens funktionsprogram hänvisar till.

Fritt att citera och lära av, och helst att då anpassa ritningarna därefter, vilket inte skett enligt min analys/utvärdering. Vad blir resultatet om Umeå kommun gör detta? Här mitt:

Modeller utvecklade ur idéer som i kommunmöten för 20 år sedan gav positiva omdömen. Dock inte några nya möten på förskole- och fastighetsförvaltningar i Umeå. Än…?

ANM. OM ATT JÄMFÖRA BILAR OCH BARN…

OM BILARS BROAR INTE UTVÄRDERATS TEXT/INNEHÅLL MOT RITNINGAR OCH KONSTRUKTIONER, VAD HADE HÄNT DÅ? BAKLÄXA OCH GÖR OM!

MEN DET SKA JU ÄVEN GÄLLA OM BARNS MILJÖ I FÖRSKOLELOKALER – ELLER?

Dagens blogg är om och för barn och familjer – som även riktas till allmänheten i allmänhet och politik/medier i synnerhet, med extra ”synnerhet” till Sveriges Radio och tidningen Aftonbladet för uppmärksamhet av barnproblematik, nu resp förr, se här.

Studio1 i P1 i Sveriges Radio fredag 12/5 hade inslag om färre barn som föds i Sverige och För- och grundskolenämndens ordförande i Umeå kommun, Moa Brydsten (S,) medverkade. Hon bekräftade minskningen och effekter på utbyggnaden av förskolan.

Barnafödandets minskning nu i Sverige och liknande på andra håll i världen, ger den svenska barnomsorgen möjligheter i att leda utveckling för ökad kvalitet i förskolan, så att därmed föräldrars förutsättningar för ökad nativitet-barnafödande förbättras.

Då behöver historik för daghem/förskola studeras med i Sverige ”Barnstugeutredningen 1968 (BU 68”) som gav lag om allmän förskola 1975 och, nedan, Socialstyrelsens råd och anvisningar i barngrupper och lokalers utformning, pedagogiskt och ekonomiskt.

I ovan ”Gula Boken” var grupperna på högst 15 per grupp/avd (lägre för de yngsta) för normalytor, så snabbaste och bästa kvalitetshöjning är sänkta barngrupper till normer då.

Samtidigt behöver utbildningssidan för förskolan, ja även fritids och skola, få uppsving och statushöjning med högre löner och bättre arbetsvillkor. Sveriges kommuner kan lättare minska barngruppsstorlekarna med statlig stimulansåtgärd av något slag.

På föräldrasidan finns möjlighet att nativiteten påverkas om Sveriges unika och framgångsrika sociala (och pedagogiska) innovation, Föräldraförsäkringen, som interagerar barnomsorg och föräldrar för studier och till arbetsmarknad – utvecklas.

Se ovan mitt debattinlägg i Aftonbladet 1/11 2005 (snart 20 år sedan) om ”Ge föräldrar valfrihet – och full lön med barndagar till 16 år”. Denna förbättring av ”sociala uppfinningen” som jag skrev då, får här en till nivåhöjning i valfriheten, tiderna på ”dagis”.

Viktigt då för direkt stimulans till fler barn är om samhället vill ge alla barn lika värde oberoende av familjesituation och syskonordning. Nämligen att ”föräldraledighet” – märkligt ord då det är ett ”jobb” – ses som arbete (jobbigt emellanåt) och staten betalar.

Som ”jobb” och att då platsen skrivs på barnet, får föräldrar/vårdnadshavare bestämma hur långa dagar äldresyskon har i förskolan vid nytt syskon i familjen. Viktigt är även att avgifter hålls på rimliga nivåer, helst en standard över hela Sverige. Minimax-taxa…?

Därmed ges Sverige nya exportmöjligheter för familjepolitik med föräldraförsäkring likt redan för 30 år sedan för svensk barnomsorg på export = ger studiebesök här.

Ovan t h Swedish Child Care, mässa i Los Angeles 1993 och t v mina idéer 1995, där en campusförskola finns i Umeå, 2016. ”Barnens Dagis”-idén vore även kul att förverkliga.

Staten kan också försöka få fram mer av typmodeller som för 50 år sedan, detta genom att funktionsprogram synas i utvärdering av planlösningar och utformningar, få friska förskolemiljöer mot de många och allt fler sjuka som nu planeras/byggs – i hela Sverige.

Här nedan är exempel hur sjukt det är med så många olika utformningar troligen pga att funktionsprogram i text/innehåll mot ritning ej är överensstämmande. Min modell Atrium-idé t h grundas på att text/innehåll följs i ritningar och utvärderas – och frisk, se nedan.

Varken av SKR:s råd (ovan) eller i Umeå kommun görs utvärderingar i ritningar, därav ”sjuka” planlösningar med störande genomgångsrum + ”crowding” i entréer för fler avd.

Har gjort en C-uppsats, 60 p, i pedagogik om detta, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer” 1993 och visar på flödesschema som metod för analyser, se nederst.

Nytt idag är mer flexibilitet i lokaler, både för användande för annat och klara olika tomter, se om Innovativ förskola här. Detta passar med färre nya barn nu och klarar fler senare…

Just mer av standard och statsstyrning gav rationell, snabb och likvärdighet över Sverige för 50 år sedan (då jag blev förskollärare). Detta var också mer ekonomiskt än om man räknar ihop alla landets kommuners olika förskolemodeller och nya byten framöver.

Om ovan kring lokalmiljöer, har jag gjort en ”Idébok i förskoledesign”, 2021, som tar upp lokalfrågorna och nedan om smittrisker, i debatt skrivit om valfriheten i tider vid syskon i familjen och nu även bloggar på vk.se om aktuellt, historiskt och framtidsmöjligheter.

Med ovan positiva omdöme av Umeå kommun om intressant ”kvantitativt och kvalitativt” och ”flexibla nyttjandet” – idag även flex-friska miljöer…

…kan kommunen vara förberedd på att bli föregångare för ökat barnafödande igen i Sverige – med lärdomar från förr – och se förskolans värde idag – i morgon.

Här finns historik som talar för Umeå, då jag presenterade kommunen som förebild i förskolemiljöer vid olika Socialstyrelsekonferenser i Sverige, bl a här, 1995. Se ovan.

Hoppas nu att politiken i Sverige ser värdet i familjepolitiken och förskolan för barnframtiden och att medier ger mer uppmärksamhet för kvalitet i barnomsorgen.

PS

Tack till Moa Brydsten för medverkan i Studio 1 och tack Lotta Gröning för publiceringen av mitt dagis-familje-inlägg i Aftonbladet, det gav inspiration att författa denna blogg.

Tack även till framlidna Isa Edholm som i radioprogrammet Barntillåtet (från Umeå) på 1980-talet tog upp om äldresyskons rätt till valfria tider i barnomsorgen. Det fick Umeå kommun att ge detta – men ändrade senare…

Frågeförbudet i Umeå kommun verkar hävt för mig, Det har kommit svar på nya frågor som skickas utvecklad till För- och grundskolenämndens ledamöter, dvs politikerna. Men inte på huvudbudskapet kring sänkning av barngrupper på förskolan Berghem

Ur VK idag 10 maj 2023:

Jacob Wallenbergs uppfattning om näringslivsklimatet i Umeå med omnejd är att det finns en stor dynamik och entreprenörsanda, men också, inte minst i dessa tider, att det också finns stora utmaningar.

– Om det offentliga och företagandet kan fördjupa sin dialog och har förståelse för varandras förutsättningar, har vi mycket att vinna. Det är väldigt kul att höra hur bra det fungerar här i Umeå, och det här är något som skulle behöva utvecklas också på andra håll i landet. Det skulle vara bra för Sverige som helhet.

Som företagare inom bl a förskolemiljöer undrar jag vad finansmannen Wallenberg anser om ”Frågeförbud” i Umeå (se tidigare bloggar) i samspelet mellan stad och näringsliv.

Foto nedan: Torbjörn Jakobsson, VK

Ovan: Skärmdump 10/5 2023, vk.se

Nedan uttalande från JW gör nog att ”frågeförbud” uppskattar han inte:

– Om det offentliga och företagandet kan fördjupa sin dialog och har förståelse för varandras förutsättningar, har vi mycket att vinna. Det är väldigt kul att höra hur bra det fungerar här i Umeå, och det här är något som skulle behöva utvecklas också på andra håll i landet. Det skulle vara bra för Sverige som helhet.

Annat ”trubbel” i Umeå jag varit med om senaste tiden, snötrubbel (ovan) gick att lösa.

Gammliaterrängen flyttas två veckor från söndag 14 maj till söndag 28 maj. Hoppas frågeförbudet är hävt då…(se mer nedan).

6 april 2023

Tack för dina synpunkter!

Beslutet om Berghems förskola har vunnit laga kraft och förskolan kommer byggas enligt tillhörande ritningar. Fler frågor från dig gällande byggnationen kommer därmed inte att besvaras. Ej heller frågor som rör äldre förskolor/skolor eller äldre byggnormer.

Nämndhandläggare.

Efter blogg (4/5) om frågeförbud i Umeå kommun kring förskole-tillbyggnad på förskolan Berghem, här om hur nya huset får tegelfasad likt denna äldsta, 57 år, förskola i Umeå.

Därför nu regelrätta ramper likt ny avd. med tak över, se nedan. Likvärdighet när nytt och gammalt byggs ihop ska gälla åt båda hållen! Mer i VK-insändare 19-20/2 i förra bloggen.

Så följ Boverkets råd om ramper, här riktlinjer, som för äldre förskoleavdelningar på Berghem Umeå kommun har missat då

råd ej följs i gamla ramper – med hinder…(mot tegelvägg)

Ur Boverket och regler för ramper

Ramper är exempel på kommunikationsutrymmen och ska utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

En tillgänglig ramp är en förbindelseled mellan olika nivåer bestående av ett sluttande plan med lutning som brantast 1:12 och utrustat med avåkningsskydd och kontrastmarkering och fritt från hinder.

Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt.

…medan tillbyggnad är regelrätt (och får tak) – se bilder ovan!

Ang. nedan VK-insändare 19-20/2 om rättvisare villkor i förskolan Berghem säger Umeå kommun: äldre förskolor – äldre normer och mer frågor kommer ”inte att besvaras”. Frågeförbud?! Se härunder e-postdialog under en månad i år.

Frågor/svar om förskolan Berghem och orättvisa villkor i Umeå kommun.

31 mars 2023

Detta gav anledning till följdfrågor till utbildningsdirektör Ann-Christine Gradin, 31/3 2023:

Tack för svar!

Skickar till dig Ann-Christine Gradin som utb.direktör då svaren är värda följdfrågor. Äldre normer för äldre förskolor, det gällde inte förr när jag arbetade och var skyddsombud på Berghems daghem/förskola då justerades dessa till nya normer. 

—-

Sedan följer sju konkreta frågor jag inte publicerar i bloggen nu. Jag avslutar med förslag:

Ny idé nu är att tillbyggnaden görs om till ekonomidel och personalutrymme enligt nya normer. Då ges möjlighet att för de minsta avd. få mer utrymme (likt gjordes förr se ovan) och då vinns platser på äldre förskolan. Samtidigt byggs ramper likt på tillbyggnaden…

Se här ritning med olika ramper på tillbyggnad t v och t h Berghems förskola och bilder i mitten, störande genomgångsrum fås och nederst idé för regelrätt ramp på förskolan.

MEN det blir inga svar, utan i stället nedan att med ”laga kraft” kommer ”fler frågor”… ”inte att besvaras”

6 april 2023

Tack för dina synpunkter!

Beslutet om Berghems förskola har vunnit laga kraft och förskolan kommer byggas enligt tillhörande ritningar.

Fler frågor från dig gällande byggnationen kommer därmed inte att besvaras.

Ej heller frågor som rör äldre förskolor/skolor eller äldre byggnormer.

Nämndhandläggare

Detta ”förbud” för nya frågor till förskoleförvaltningen och ny information för förskolan Berghem gav anledning till nya frågor, nu till politiker i För- och grundskolenämnden.

27 april 2023

Skickar detta till er ordinarie ledamöter i För- och grundskolenämnden.

Samt för kännedom till utbildningsdirektör AC Gradin och Sveriges Lärare/Anna Olskog.

Enligt trovärdiga uppgifter jag fått blir det sänkta barngrupper på Berghems förskola i Umeå kommun.

Jag utvecklar sedan frågorna och med nedan bildcollage om orättvisor i ramper, nytt mot gammalt, och ger förslag till rättvisa villkor. Trappa likt förr, t h, kan fås mellan ramper.

Utifrån FGN-beslut 20 april, frågar jag om sänkning av förskolegrupper gäller allmänt i kommunen eller specifikt för Berghemsförskolan pga av orättvisa villkor. Här utdrag:

Med anledning av den senast uppdaterade prognosen har KSNAU 2023-03-21 gett för- och grundskolenämnden och tekniska nämnden i uppdrag att utreda och belysa konsekvenser av den reviderade befolkningsprognosen utifrån påverkan på drift och investeringsbudget. Utredning ska överlämnas senast 28 april.

Idag har Umeå kommun en stadsbyggnadsdag med byggföretag/fastighetsägare där jag föreslog förskolebesök, se blogg 25/4. Men programmet var bestämt så inget nu.

Därför här ”bloggbesök” för att hedra arkitekt Hillvevi Callanders minne (se Kvinnor i Umeå) ansvarig för stadens första barnstuga/daghem, 1966, idag förskolan Berghem.

Att Callander är med, är viktigt då Berghems barnstuga och dess utformning var villkor för en förskollärarutbildning till Umeå, pedagogisk och frisk med nära in/ut till utegården.

Umeåingenjör att hedra är framlidne Lennart Strömsten (senare FP-kommunalråd (L) som samarbetade med HC till en frisk/flexibel utformning och främsta utemiljön än idag.

Normer från Socialstyrelsen följdes och motsvarande dagens kommunalråd medverkade liksom stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare, m fl höga chefer i förvaltningarna.

Nedan bild vid 50-firandet 2016 med, förr fyra daghemavdelningar och en 5:e, lekskola-deltidsgrupp t v, ”5:an” flexibel för 6-års-em-fritidshem (idé av föräldrar) och heltidsfritids.

Men i bilden en orättvisa i mitten på 1980-talet, för entréer, inbyggda ramper brantare än norm, slut(t)ar mot tegelvägg + snedtrappa. T v regelrätt ramp på tillfällig paviljong en tid.

På ritningen under syns ”fel-ramperna” inritade samtidigt som jag skissat längsgående regelrätta ramper, men inte fick gehör. Att ändra på orättvisa villkor gick inte då…

Nedan t v ritning för ”5:an” med lekkök och förråd, som nu med tillbyggnad ger störande genomgångsrum i 5:an då lekkök bort samt ej uppsikt av gård från stort allrum = ”sjukt”.

Ovan t h ritningar från bygglovsansökan 2021/22 och t h medger Umeå kommun: ”blir det en genomgång”! Dvs emot funktionsprogram 2021, se nedan t h om störningar, mm.

Se också hur ritningen från F-program (mitten) har avdelning som är ”tillbyggnaden” utan anpassning till utemiljön (uppsikt), dock regelrätt ramp som inte Berghemsförskolan har…

Än tydligare blir försämringar gentemot Callanders/Strömstens ritning 1966 i bilder, längst ner här regelrätt ramp på förskolan Snöflingan bakom, jfr riskfyllda intill, tänk utrymning(!).

Överst t h mitt skissförslag förr, nu från ritning och lagd till ”5:an” längs vägg utan hinder. Då fås utrymme för rak trappdel likt förr, se bild t h från 1975 där jag är med dagisbarn.

Nedan är VK-insändare 19/20 feb där jag uppmärksammar de orättvisa villkor Berghems-förskolan nu riskerar har/får och där jag föreslår även fler förbättringar för likvärdighet.

MEN nedan svar från För- och grundskoleförvaltningen ger skäl att förskolan Berghems försämringar/orättvisare villkor når högsta kommunledning likt 1966, se inledning överst.

Datum: 31 mars 2023 10:16:58 CEST

Hej Urban!

Du har ställt några frågor, här kommer svar:

Ska äldre förskolor ha äldre normer och tillbyggnad ha nya normer? Ja

Ska barnens verksamhet anpassas i gruppstorlek till ytstorlek? Ja

Vilka tjänstepersoner har svarat på frågorna? Svaren är inhämtade från olika tjänstepersoner.

Vänliga hälsningar

Nämndhandläggare

Dvs, som för 50 år sedan när vi personal på Berghems daghem/förskola visade orättvisa villkor i barnytor (kvar idag också) och fick svar just att äldre daghem = äldre normer!

Så här behövs en ”stadsbyggnadsdag” för att undvika allt ”sjukt” nu, i planering och verklighet – ge förskolan Berghem rättvisare villkor och hedra även beslutsfattarna förr…