INGRESS DEBATTINLÄGG VK 23/3 2020
https://www.vk.se/2020-03-22/begransa-smittrisker-i-forskolemiljoer
Inte minst Coronasituationen visar att problemen med genomgångsrum i förskolan – där så många trots allt möts – måste uppmärksammas mera och tidigare. Umeås politiker, på kommunstyrelsenivå, borde ta samma ansvar för planering som förr, först då fås en helhet i barnomsorgsutbyggnaden vad gäller både kvalitet och kvantitet. Också ekonomiskt innebär det fördelar. Det skriver Urban Bengtson.
PROFESSORN CAMPUS/FÖRSKOLAN GLACIÄREN – FÖREDÖME I KOMMUNPLANER
T V ”REGGIO EMILIA” – FUNKTIONSPROGRAM – GENOMGÅNGSRUM – STÖRMILJÖER
Välfärden i Sverige uppmärksammas alltmer. I rikspolitiken med miljardsatsningar, kommunalt i Umeå med aktioner/demonstrationer och i debatt för kommunsammanslagningar och mer samverkan för bättre kommunekonomier.
Då är det än viktigare att uppmärksamma vad det nya pengarna betyder för välfärden får ut av nya pengar. Mer samarbete över kommungränserna är angeläget – så kan politiken i Sverige lära av erfarenheter från förr.
För barnomsorgen, mitt yrkesområde i snart fem decennier, varav de senaste 30 åren som företagare, finns stora pengar att spara och förbättra genom ett förändrat förskolebyggandet.
På 1970-talet fanns en samordning över hela landet, Socialstyrelsen gav statsbidrag för byggnationer som måste följa standardriktlinjer med färdiga daghemsmodeller. På 1980-talet togs bidrag och anvisningar från staten bort.
Umeå kommun gjorde då en egen typmodell med en politikergrupp för barnomsorgsplaneringen där kommunstyrelsens ordförande Margot Wikström (S) var ansvarig. Som skyddsombud visade jag att såväl Socialstyrelse- som Umeåmodellen för förskolor hade störande genomgångsrum, likt i kontorslandskap. Socialnämnden beslöt 1989 om icke-störande passager och en ny standardmodell jag hade arbetat fram i ett barnstugeprojekt.
Trots nybygget här (som facket, efter utvärdering, ville se fler av) beslöt byråkratin att behålla dessa ”störlösningar”. Som rådgivare åt Socialstyrelsen och föredragshållare på mässor under 1990-talet såg jag samma utveckling i övriga Sverige.
Än mer av genomgångsmodeller i Umeå härstammar från 2007. Då kom funktionsprogram för förskolan i Umeå med olika standardlösningar plus en av ”Reggio Emilia”-typ, från Italien. Den senare har öppna planlösningar med torgrum.
Nu finns RE-modeller även i två plan, men utan råd ur funktionsprogrammet. De har mer genomgångsrum och fler kapprum ihop likt skolhallar. Det ger än störigare miljöer och risk för ökade smittrisker såsom förkylningar och magsjukor.
Den senaste tidens Coronasituation visar att de som ansvarar för skola/förskola – där så många möts; barn, elever, skol- och barnomsorgspersonal, dagisföräldrar och flera andra vuxna – måste se till att problemen med genomgångsrum uppmärksammas redan på planeringsstadiet.
Detta bör då kunna tas med särskilt vid en uppdatering av kommunens funktionsprogram för förskolan där jämförelser av tidigare modeller enligt ovan görs utifrån tidigare utvärderingar.
En sådan jämförelse finns i det förskoleprojekt vid Uminova Innovation som gav en campusförskola i två plan med åtta avdelningar av personalkooperativet Professorn våren 2016 och kommunen från hösten 2019 tog över, alltså den förskola som nu heter Glaciären.
Denna har mindre av genomgångar och mer lugna miljöer. Den har ett gemensamt torgrum liknande Umeå kommuns Reggio Emilia-varianter, men separata samband för varje avdelning, inte genomgångar för fler avdelningar. Egna avdelningskapprum i Professorn/Glaciären – mot kommunens ”skolhallar” om 2-4 avdelningar och upp till 80-talet barn – minskar också störningar och ger mer av tamburföräldrakontakt.
Om Umeås politiker på kommunstyrelsenivå tar samma ansvar för planering som förr, fås en helhet i barnomsorgsutbyggnaden av kvalitet och kvantitet. Denna kan integreras i planer så att platser finns i tid i nya bostadsområden. Där är färdiga Professorn/Glaciären ett slags föredöme nu när bostäder ska komma, enligt detaljplaner för Campus/Lilljans-området.
Samtidigt bör politikerna i kommunstyrelsen syna det nu över tio år gamla funktionsprogrammet för att få med inte bara pedagogik och teknik utan även ekonomiska aspekter kring standarder och typlösningar. Nya och förbättrade modeller för 2020-talet ger tekniska vinster i investering och drift samt pedagogiska plusvärden i verksamhets – samt en arbetsmiljö med bättre ekonomi som följd. Det är viktigt för förskolan och annat i välfärden i Umeå kommun.
De ekonomiska vinsterna för skattebetalarna blir än större för sådana typlösningar både vid sammanslagning av kommuner och mer av samarbete med minskad byråkrati och besparingar i välfärdsbyggandet. Genom spridning ut i landet kan Umeå kommun bli föregångare. Till gagn inte bara för ekonomin utan även för barns välbefinnande i olika avseenden.
Urban Bengtson, verksam inom barnomsorgen
Senaste kommentarerna