Se https://www.vk.se/2024-04-21/debatt-umea-kan-bli-foredome-for-friskare-forskola-med-spring-621e9  om debattinlägg i VK – vk.se

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen, skriver Urban Bengtson och Gunnar Sjölander.

Aktualiteter i år inom förskolan i Sverige visar hur miljöerna blir friskare utan genomgångsrum och med spring för barnen även inomhus. Det ger skäl att utveckla vår debatt från den 5 juni 2023 om ”Kunskap om friska förskolemiljöer finns – använd dessa!”

Då beskrev vi historiken från slutet av 1980-talet om problem med störningar i genomgångsrum i förskolelokaler, att coronapandemin från 2020 visat på smittrisker med ”störande mötande” och att ny förskolemodell i Umeå har mycket av dessa brister.

Liknande problem har SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) konceptförskolor från byggföretag. De är av labyrinttyp och svåröverblickbara samt har inte utvärderats mot funktionsprogram.

Påbörjad forskning vid universitet i Sverige, även i Umeå, tar upp om ovan i ”Buildings Post Corona” för arbetsmiljöer där ”kontorslandskap” ger mycket mötande likt i förskolors lekhallar, allrum och entréer.

Forskning om förskolemiljöer uppmärksammas i slutrapporten från SKR:s ”Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler”, mars 2024, av Gävle högskola. Där diskuteras flöden mellan inne och ute i utformning samt planlösning och lärmiljöer.

Brister som forskningen ger exempel på är störande miljöer som:

”… trängsel i en entré när flera barngrupper ska gå ut eller komma in från gården vid samma tillfälle.” ”Stora rum kan också vara genomgångsrum där vuxna passerar med matvagnar och städvagnar.” ”Detta stör barnen, personalen och verksamheten.” ”Genomgångsrum kan dessutom vara svåra att möblera.”

Det är likadana resultat som vi såg i synpunkter från förskolepersonal i typbarnstugeprojekt 1988-89 i Umeå, Nordmaling och Vännäs, således en ”genomgående” problematik även idag och över hela Sverige.

Överst till höger förskolan Missionären i Umeå med två plus två avdelningar och emellan ekonomi/personal-byggnad via länkar. Till vänster planlösning med kort korridor mellan avdelningar och en veranda runt om. Nederst kombination av bild och illustration till ritning för mer av spring med stöd av ny forskning och ger modell ”Atrium Moving”.

Ett annat aktuellt exempel på temat om ”sjuka och friska” förskolemiljöer är tv-reportaget i SVT Västerbotten den 1 april (ej aprilskämt) om förskolan Ejderdunet i Umeå och med rubriken: ”Här är förskolan i Umeå som inte säger nej till spring” i satsning på rörelse med hoppande och springande inomhus i lekhall/rörelselekrum.

Man vill få barnen att röra sig mer och arbetar med att bygga upp barnens motivation att röra sig. Och gör så sedan 2019 med ”rörelserikedom som kompass”.

Detta ingår i satsningen ”Change the Game” som bedrivs i Umeå sedan 2014, är initierad av Balticgruppen och nu drivs av Stiftelsen för Rörelserikedom.

Så rörelselekrum som inte har störande genomgångar utan en neutral passage förbi likt en kort korridor samt lättare att ta sig ut och in ger win-win i ”spring” med mindre av störningar och lugnare där så behövs.

En tredje vinst är färre smittrisker genom minskat störande mötande, således friskare förskolelokaler jämfört med idag och forskning nu uppmärksammar.

Vi vill här i text och bilder visa utveckling av förskolan Missionären i Umeå byggd efter idéer jag (Urban Bengtson) arbetat fram i FoU-projekt 1988-89 om typbarnstuga och jag (Gunnar Sjölander) som facklig ordförande rekommenderade Umeå kommun att anta efter utvärdering i början på 1990-talet.

Det är att en passage inomhus ger mer rörelserikedom i lekhall med ”hopp och spring” där samt utomhus i en veranda och även möjligt runt om förskolehuset.

Mer rörelsetillfällen fås där atriumlänkar mellan huskroppar ger fler in- och utgångar och mindre av störande flöden. Detta minskar smittrisker och ger mer utevistelse för än friskare förskola i en modell som ”Atrium Moving” (se bild).

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan då göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen.

Urban Bengtson

idékonsult med specialitet kring förskolemiljöer

Gunnar Sjölander

tidigare fackligt aktiv och huvudskyddsombud för förskolor

Idag på 1 april är detta från förskolan Ejderdunet i Umeå inget aprilskämt utan snarare ”påskgodis” i form av springande som uppmuntras, se mer på

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-ar-forskolan-i-umea-som-inte-sager-nej-till-spring

Ja till spring 1993 i förskola lanserade jag, ovan t h, i en Barnens Dagis-idé med rundbana för rörelse och simbassäng i källarplan. 3D-illustrationen är av Niklas Andersson, Umeå.

Inspiration av Ejderdunets förskola vida omkring kan då nedan spring-innovation ge:

Förskola med spring inom- och utomhus, finns nu på ritning mha webbdesigner i Umeå. Idén stöds av ny forskning och jag skrev här i blogg 19/3 och som framgår av följande citat:

”Barnen visar i den första delen av studien vid flera tillfällen på en önskan om möjligheter av att springa inomhus – ”enligt ”kameraturerna” – när då detta fanns i ”de nya förskolorna”.

1993 visade jag innespring i rundbana t v i visonär idé ”Barnens Dagis” mha Design-högskoledesigner Därunder min runt-om-veranda i Missionären t h, av teknisk illustratör.

Ovanför är Umeås första daghem/förskola, Berghems, 1966 där jag arbetade på 70/80-talet och har mesta springytor på en utegård och kan fås på uteveramda med skyddande tak.

Dessa verkligheter i Umeå om friskare förskola med spring finns i min ritning att sprida vida kring och fråga om Umeå vill ha första tjing när man får veta att det inte är aprilskämt (idag) utan verkligt ting med namnet ”Atrium Moving” ur min UBBI-modell för Missionären ovan.

PS. Notera runt-om-veranda-idén – flexibel för skola i avd. t h. dvs flex-friskare modell…