”Litet ljus i tunneln” – förälder om ny aktör för campusförskolan i Umeå – ”jättekul att det finns intresse”
Uppdatering, 11.45, med papperstidningen-Folkbladet om ny, privat, aktör med intresse att ta över den hotade campusförskolan (Professorn) i Umeå. Där finns föräldrareaktioner, bl a om ”ljuset i tunneln” för nya intresset om övertagande och från en fristående förskola.
Privat aktör vill ta över campus-förskolan: ”Vi har små barngrupper” – ”dans och idrott är en profil” (Folkbladet 30/3)
Idag, 30/3, har Folkbladet reportage om en privat aktör som anmält intresse till Umeå kommun att överta campusförskolan Professorn. Se https://www.folkbladet.nu/plus/2433273/privat-aktor-vill-ta-over-campusforskolan
Personalkooperativet Professorn kastade in handduken när ekonomin blev ohållbar för den nybyggda förskolan på campus. Nu väntar många föräldrar spänt på vad som ska hända med förskolan.
Nu visar en privat aktör intresse för att ta över campusförskolan. Men beslut om framtiden dröjer, då byråkratiska hinder också måste undanröjas.
Folkbladet har tidigare berättat om att den privat förskolan Pratbubblan gärna vill expandera, men inte fick bygga på Tomtebo. Nu har Pratbubblan Magika AB lämnat in en ansökan om att ta över den nedläggningshotade campusförskolan. I dagsläget driver Pratbubblan en förskola med två avdelningar på Umedalen.
Galatia Årebrand, delägare av Pratbubblan Magika AB, berättar att planen är att ha ett samarbete med Iksu eller anställa idrotts- och danspedagoger, för att få till en profil som gör att fler familjer ska söka dit och vilja stanna kvar.
Anledningen till att personalkooperativet Professorn lämnat in handduken är just att ekonomin inte går runt, inte minst för att föräldrar flyttar äldre barn till en förskola närmare hemmet, och man inte lyckades fylla alla åtta avdelningar. Att få en god ekonomi i enbart småbarnsgrupper är svårt.
Men ni tror alltså att ni ska kunna klara detta ekonomiskt?
– Vi är ganska duktiga med ekonomi, trots att vi har små barngrupper. Vi tänker oss också att idrott och dans är en profil där vi kan sticka ut, och vi har många som föräldrar som åker till Umedalen i dag. Målsättningen är att vi ska erbjuda något så attraktivt att det är värt att åka dit, svarar Galatia Årebrand.
Men just nu står allt i ett slags vakuum eftersom kommunen håller på att förhandla med den privata fastighetsägaren. Dessutom har hon fått förklarat för sig att ansökan kan ta tid att få godkänd, trots att de redan driver en godkänd förskola, med anledning av en ny lag.
– Trots att vi är snabba med ansökan kommer det ta till i september innan ansökan är klar, vilket innebär att alla barn ska omplaceras i augusti, det är helgalet. Jag har tagit upp det här med Moa Brydsten (S), det borde gå att lösa innan dess, säger Galatia Årebrand som har förhoppningar om att kunna ta över befintlig personal, om de vill stanna kvar.
– Det bästa är om personalen vill vara kvar. Det som utmärker oss är att vi har hög personaltäthet och små barngrupper. Det ska kännas familjärt även om jag tänker mig att det blir något större barngrupper där. Målsättningen är cirka 15 barn per grupp, säger hon.
För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) bekräftar att kommunen för diskussioner med fastighetsägaren. Vad som blir resultat av det väntas behandlas i tekniska nämnden under april månad.
Fackförbunden är involverade för att hålla personalen på campusförskolan informerade, och planen är att hålla i föräldramöten inom kort.
– Jag förstår att det finns en oro i dagsläget, men så fort som det är möjligt ska vi hitta en lösning som förhoppningsvis fungerar på kort- och lång sikt, säger hon och tillägger att en ny huvudman måste visa hur de ska kunna klara av uppdraget, eftersom avdelningarna varit svåra att fylla.
Sägs att avtalet kan bli klart först i september?
– Vi får inte låta byråkrati stå i vägen, utan måste försöka lösa frågan på ett smidigt sätt men jag kan inte gå händelserna i förväg, svarar Moa Brydsten.
Anne Pettersson
MER OM FÖRSKOLORNA I UMEÅ
Befolkningsprognos 2018 innebär ett totalt behov av 118 förskoleavdelningar fram till 2029, utifall kommunen dessutom ska uppnå målet med i genomsnitt 15 barn per avdelning.
Utifrån dagens genomsnitt för antal barn per avdelning är behovet 57 avdelningar fram till år 2023 och 94 fram till 2029.I början av mars fanns 88 kommunala förskolor med 341 avdelningar. Plus 22 privata förskolor, med totalt 70 avdelningar.
Umeåmodell lönsam för förskolor och lönande som standardlösning visar dagisjämförelse i Umeå och Sverige…
Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg genom sammanslutningen ”Arkus forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad” studerades ett flertal förskolors utformning och energieffektivitet, som under rubriken FÖRSKOLA FORM PEDAGOGIK sammanställdes i en rapport 2015 och finns att läsa på
http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/Forskola_form_pedagogik_skarmupl_2015-01-30.pdf
Där finns fem 2-3-våningsförskolor med olika planlösningar och byggnadsutformningar, likt Umeå kommun gjort och gör och jag visat i bloggar. Nedan syns de fem ur rapporten i första spalten (3) och tredje d:o (2). Umeåvarianter är överst och underst i mittenspalten.
Mitt i är min UBBI-campusmodell som grund för Professorn Campus och nere t h denna i 3D-illlustration. Den utgår från Umeås typdaghem från 1970- och 80-tal som beskrivits i tidigare bloggar. Om ny Umeåmodell för framtiden tas fram därur kan sådan bli lönsam för förskolor i allmänhet och som standard lönande pedagogiskt och ekonomiskt i synnerhet.
Sådana möjliga effekter märks än mer genom att syna ovan varierade bygg- och planlösningar och ställa mot en Umeåmodell Campus. Förstora gärna, jämför och bedöm vad som blir bättre för kommuners ekonomi och den pedagogiska verksamheten.
Umeåmodell lönsam för förskolor och lönande som standardlösning visar dagisjämförelse i Umeå och Sverige…
Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg genom sammanslutningen ”Arkus forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad” studerades ett flertal förskolors utformning och energieffektivitet, som under rubriken FÖRSKOLA FORM PEDAGOGIK sammanställdes i en rapport 2015 och finns att läsa på
http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/Forskola_form_pedagogik_skarmupl_2015-01-30.pdf
Där finns fem 2-3-våningsförskolor med olika planlösningar och byggnadsutformningar, likt Umeå kommun gjort och gör och jag visat i bloggar. Nedan syns de fem ur rapporten i första spalten (3) och tredje d:o (2). Umeåvarianter är överst och underst i mittenspalten.
Mitt i är min UBBI-campusmodell som grund för Professorn Campus och nere t h denna i 3D-illlustration. Den utgår från Umeås typdaghem från 1970- och 80-tal som beskrivits i tidigare bloggar. Om ny Umeåmodell för framtiden tas fram därur kan sådan bli lönsam för förskolor i allmänhet och som standard lönande pedagogiskt och ekonomiskt i synnerhet.
Sådana möjliga effekter märks än mer genom att syna ovan varierade bygg- och planlösningar och ställa mot en Umeåmodell Campus. Förstora gärna, jämför och bedöm vad som blir bättre för kommuners ekonomi och den pedagogiska verksamheten.
Framtidsförskola av legodagis – om Umeå kommun vill + näringsliv därtill
Professorn Campus ”6 -0” mot underlaget för en Böle Förskola (blogg 25/3) ger motiv för ny typmodell i Umeå likt umepolitiken hade på 1970-talet genom Socialstyrelsenormer ur Barnstugeutredningen och på 80-talet i en revidering för en egen framtagen Umeåmodell.
Inför 1990-talet beslöt kommunen om en utveckling att med det bästa från de tidigare modellerna och undvika dess nackdelar. Det var i ett typbarnstugeprojekt 1988-89 via Unikum (universitetetskontaktenhet) och länsavdelningen för Kommunförbundet med Umeå Nordmalings och Vännäs kommuner, som jag initierade och fick min ”UBBI-modell” prövad.
Se nedan denna i form av ett ”legodagis” jag mha barn byggde för 30 år sedan och åskådliggjorde min förskolemodell utåt, medialt, vid möten, föreläsningar och på mässor.
Alla kommuner byggde sina UBBI-varianter, Snickargården i Vännäsby 1989 och Gräsmyr förskola 1992. Dessemellan, 1990, uppfördes i Umeå förskolan Missionären, där relationsritningen är ovan t h och som är klart lika min UBBI-lösning och legomodellen.
Missionärenbilden är från Umeå kommuns funktionsprogram och en av de modeller som rekommenderas. Då blir det naturligt att även förorda det spegelvända ”dubbeldagis”-förslaget t v. Särskilt som det överensstämmer med ”Torget” i funktionsprogrammet (t h).
Och än större anledning då just Professorn Campus, Umeås största förskola om 8 avd i 2 plan, samt Sveriges största campusdito, förverkligades utifrån resultaten i Unikum-projektet ovan, nu omvandlat i ett företagsprojekt vid Umeå universitet genom Uminova Innovation.
Se här ritningar som sedan gav ”innovationsförskolan” i Universitetsstaden norr om IKSU Sportcenter där kartbilden visar placeringen intill studentbostäder på Akademiska Hus mark och kommande bostäder i Lilljansskogen (Stadslidenområde). Detta är en nära nog ideal placering geografiskt vid natur- och nya boendemiljöer samt nära stora arbetsplatser.
Lägg till förra bloggens beskrivna ”6-0”-plusvärden i planlösning och utformning för den ideala barnstugan med lugn/ro från ”gårdagens” daghem ihop med dagens samverkans-lösningar så ger detta både pedagogiska och ekonomiska vinster ”i morgon” av en
Framtidsförskola – om Umeå kommun vill och näringsliv därtill.
6 – 0 för Professorn Campus – Böle Förskola, i ytekonomi, samverkan, närhet, barnro, föräldrakontakt, torg…
Nyligen tog jag del av ritningsunderlag för byggande av Umeå kommun största förskola med 8 avd. i 2 plan, Böle Förskola på Teg. Då blev det anledning att jämföra med Professorn Campus som sedan våren 2016 varit Umeås största (lika som en BF) och i egendrift genom personalkooperativet Professorn.
Jämförelsen har jag sedan informerat ansvariga politiker på pedagogisk sida liksom för bygglovsgranskning. T h illustration (från Folkbladet 8/3 2019) av en Böle Förskola efter Bölevägen på Teg, planerad byggstart i år (bygglov än ej klart). T v är campusförskolan.
Härunder ritningar (förstora och se mera) med t v campusmodellens grundidé från mina UBBI-dagisidéer och t h bygglovsritningen för Böle Förskola (från Umeå kommun) där
1-0 är ytekonomin invändigt = kortare avstånd och i ytterväggar = mindre byggyta,
2-0 är samverkan mellan avd. vid innetorg och lika långt från resp avd,
3-0 i närhet mellan avd. och till innetorg samt till kök och personalutrymmen,
4-0 är barnro med lugnare miljöer och ej intill störande passager
5-0 för föräldrakontaktutrymme och nära till entré/kapprum
– allt i jämförelse mellan ”Campus” och ”Böle”.
Ovan min UBBI-modell t v med två avd. spegelvända plus torglösning i mitten och följer Umeå kommuns funktionsprogram för torget – något som en Bölelösning (t h) inte gör!
Vilket ger 6-0, likt tennissiffror, i vinst för Professorn Campus!
Och Böle Förskola i jämförelse med torgmodell i Reggio Emilia-förskola (se nedan) ur Funktionsprogrammet blir det 1-0 i ytekonomi, 1-1 med samverkan, 1-2 med närhet, 1-3 med barnro, 2-3 med föräldrakontakt och 2-4 med funktionsprogrammet, dvs förlust.
Dessutom syns tydligt olikheterna ritningarna emellan och därmed avvikelser från kommunens råd genom funktionsprogrammet. Således än större anledning att syna ritningsunderlaget för Böle Förskola innan bygglovsprövning i vår.
Vädrets mag-is-ka variationer – från lugna isberg till oro-isvågor i havet
Campusförskolans historik i Umeå gör framtidens dagisplanering bättre med bra idéer utifrån, följer funktions-program – men ej i kommunförskolor
Professorn Campus, personalkooperativet Professorns i Umeå, nya förskola från våren 2016 har en historik och utformning som kan göra framtidens dagisplanering bättre med bra idéer som kommer utifrån, via utvärderingar, forsknings- och utvecklingsarbeten samt privata initiativ av olika slag.
Umeå kommun har låtit göra utvärderingar genom de beskrivningar, i text, ritningar och bilder, som finns i ”Funktionsprogram för förskolan”, 2010, https://www.umea.se/download/18.77b8c5dd12c9fa0d13e80002897/1361886547694/helafunktionsprogr100831r.pdf
Där finns en utveckling från tidigare lekhallar mellan, oftast, två avdelningar, till gemensamt ”torg” för 3-4 barngrupper. Nedan t v är den anvisning som ges med ”Torget”, mitt i huset.
T h den modell jag fått utvecklad och lanserade i projektet ”Innovativ Förskola” genom Uminova Innovation för 10-talet år sedan och var grunden för just Professorn Campus´ planlösning och utformning.
Ritningarna nederst t h har min UBBI-campusidé med torg/kök/matsal/personal centralt likt funktionsprogrammet. Intill är tre kommunmodeller, vilka ej har kvadratiskt stort torg utan långsmal, mindre, gallerivariant medan ekonomidelen här är vid sidan om avdelningarna.
Således planerar och bygger inte Umeå kommun efter sitt eget funktionsprogram.
Mittenbilden visar ”verkligheten” med torget på campusförskolan som matsal och aktivitetsrum centralt och andra verksamheter omkring. Liknande centrumtänkande ligger bakom placeringen och beskrivs i mittenraden t h med förskolan i nya stadsdelen ”Universitetsstaden” med kommande bostäder och existerande olika långt ifrån.
Just att bygga flera avdelningar centralt innan bostäderna har Umeå gjort bara vid enstaka tillfällen. För Västra Ersboda på 1980-talet kom större barnstugor i utkanten. Då var jag med som fackligt aktiv i en ”politikergrupp” – med bl a kommunalråd – för barnomsorgssatsning. Jag påvisade att VE hade småavdelningsdagis centralt och två 4-avd.förskolor i utkanten.
Politikerna lyssnade på kritiken och föreslog då större enheter centralt, vilket blev för Östra Ersboda och kan ses idag 30 år senare. Så sker dock inte systematiskt i Umeå nya bostadsområden. Men campusförskolans placering av markägaren Akademiska Hus och godkänd av Umeå kommun följer ÖE-modellen och visas i detaljplaneskisserna nere t v.
Återstående ”bild” i detta förskolaplaneringscollage är ett debattinlägg i VK från 2011 och som belyser värdena av genomtänkt planering och med ”bra idéer utifrån”. Inlägget finns härunder för att lättare kunna läsas. Förhoppningsvis även av dagens politiker i Umeå liksom näringsliv som vill göra ”framtidens dagisplanering bättre”. Och medier nyfikna?
”Spännande” om campusförskola och ”god kvalitet” – enligt Umeåpolitiker
I kommande bloggar visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.
Så avslutades förra bloggen om avvecklingshotade Professorn Campus, 8 avd i 2 plan, campusförskola i egendrift, unikt i Sverige, som tillgång för Umeå, och blev till genom innovationsprojekt (via Uminova Innovation med kommunen som stor och viktig ägare) efter idéer från mig med ”Innovativ Förskola”, först 10 avd i 2 plan som ändrades till 8 avd.
Produkten blev sedan en byggnad utifrån mina UBBI-dagismodeller sedan slutet av 1980-talet i projekt med Umeå, Nordmaling och Vännäs, där Umeå universitet ingick genom Unikum (föregångare till Uminova bl a).
2009 ansökte personalkooperativet Professorn om utökning av sin förskola på Ålidhem med 4 avd till ny förskola på campus, se nedan i VF/Folkbladet-reportage för placering väster om IKSU Sportcenter – senare ändrat till norr om IKSU och Campus Arena (friidrott)
2011 godkände Umeå kommun Professorn Campus där ordförande Margareta Rönngren i För- och grundskolenämnden yttrade sig positivt offentligt: ”Det blir spännande att se hur det utvecklas” och nämnden bedömde att man följer läroplan och har god kvalitet.
2016, april, startade Umeå största förskola och Sveriges första campusdito i egendrift efter ”50 års kamp” som VK skrev om då (Umeå Studentkår började med daghem/förskola vid Ålidhems centrum 1968 och kommunen tog över 1971). Då hade det gått från idé, via produkt till en tjänst med 30-talet anställda och verksamhet med över 120 barn. –http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola
2019, mars, meddelar den ekonomiska föreningen Professorn att man inte klarar ekonomin pga otillräckligt med barn för att få kommunbidrag till åtta avdelningar, och detta fastän professorbarnen tillsattes ur gemensam kommunkö, men samtidigt kommunen byggt ett flertal tillfälliga paviljonger något varken politiker eller medier uppmärksammat, än.
(Nästa blogg blir bl a om framtidens dagisplanering bättre med bra idéer utifrån, följer funktions-program – men ej i kommunförskolor.)
Senaste kommentarerna