Senaste bloggen, 19/8, handlade om brister i ny förskolemodell i Umeå ur reviderat förslag till nytt funktionsprogram 2021,

Umeås kommunalråd – oklara beslut av ny förskola – återremittera – syna med coronaanalys – för flex-modell…

Denna blogg tar upp förskolemiljön i modellen med ingen uppsikt från kapprum till utemiljön och minimalt med dagsljus samt stora avstånd kapprum – in/utgång, samt ej barnsäkert med enkätsvar som:

Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker. (Och finns här också, se nedan)

Men i Funktionsprogram förskola från 2010, och gäller än?, står

Övergången mellan ute och inne

En ljus och öppen entré är trevlig och samtidigt funktionell då man kan ha uppsikt ut mot gården och det som händer där.

Nya förslaget, Kålmasken förskola ovan, har motsatsen och blir dessutom trång med 3 avd samtidigt (båda våningarna) och 50-60 barn per våning plus anhöriga under lämning och hämtning. Ritningsförslag för 4+4 avd ger än mer trängsel.

Det ger stora smittrisker och störningar antra förskolor med egna/direkta avd.entréer ej får och som dessutom har nära uppsikt ut.

Sammanfattningen av enkät till 14 förskolor för reviderat Funktionsprogram 2021 anger också ”Utemiljön ska vara överblickbar”, men nämner inte vikten av samband inne-utemiljö som föregående funktionsprogram…

Se nedan hela sammanfattningen, som INTE har något om smittrisker och INTE har med enkätsvar om störande miljöer, se tidigare blogg 19/8 (även 2/7 och 30/6 om enkäten) om

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”.

Ovan brister och problem undviks i utvecklingen av campusförskolan i Umeå, nu förskolan Glaciären (nedan t h) till atriummodell och olika entréer där analys ÖGATS princip tillämpas för att minimera störningar och maximera uppsikt/överblick, bl a.

Och störningar/smittrisker undviks än mer i idén t v om ”runt-om-veranda” med fler in/ut.

Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S) fick brev av mig i början på sommaren om förskolemijöer, här början och därunder bild på folder om min idébok i förskoledesign från i mars i år.

Min blogg på vk.se https://blogg.vk.se/umeas-basta/ idag måndag 28 juni har rubriken

Umeå kommun backade på min enkätbegäran om allmän handling. Oklara beslut av ny förskola – återremittera + syna med coronaanalys. Kommunalråd ta förskoleansvar… 

Än inget svar eller reaktion, inte heller att handlingarna diarieförts och meddelats mig, något mestadels sker vid e-post till Umeå kommun. Så breven kanske kommunalråden inte läst och studerat bilder och ritningar?

I alla fall, det reviderade funktionsprogram som För- och grundskolenämnden godkände i maj för nya förskolor har allvarliga brister varför återremittering behövs för analys utifrån de krav kommunen har på planlösning och utformning, särskilt viktigt nu för 2-våningsförskolor och coronatider med smittrisker.

Enkäten bakom revideringen var till 14 förskolor av 100, dvs endast 14% och har inga frågor om samband mellan över- och undervåning, dock markerar en förskola:

”Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker.”

Men i det ritningsförslag som revideringen presenterar är det fortsatt ”Utanpåliggande ståltrappa…”!

I sammanfattningen av revideringsgruppen står det:

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”

Men i revideringsritningarna är det gemensam entré till 3 resp 4 avdelningar per plan! Mesta i Umeå kommun, hittills!? Nedan exempel med 6 avd (3+3) för en Kålmaskens förskola på Tomtebo – och utanpåliggande trappa…

Nu är planeringen av den stoppad av Byggnadsnämnden – inte för att man synat innehåll och utformning – utan för otillräcklig utemiljö.

Så om Byggnadsnämndens ledamöter tillsammans med de tre kommunalråden tar del av revideingsförslag/beslut F-o-G-nämnden tog före sommaren, finns anledning att göra gemensam sak och begära översyn av revideringsenkät med slutsatser där.

Se mer i bloggar 30/6 och 2/7, om revidering och enkät. Här nedan fyra olika modeller på fleravdelningsförskolor i Umeå, uppe t h i ett plan, 6 avd av Reggio Emilia-typ kommunen följt (denna är från Kalmar) med gemensamma entréer och störande inomhusmiljöer.

Uppe t v sådan RE-modell i 2 plan, Böle förskola och utetrappor, nära entréer och störande innemiljöer. Nere t v Kålmaskenmodellen med utetrappor och alla avd i en (grov)entré och störande miljöer.

Nere t h min modell, 8 avd 2 plan, för det som blev campusförskola VT 2016, Professorn Campus i egenregi, nu kommunal förskola Glaciären, med skilda entréer och få störande genomgångsrum/miljöer.

Denna campusmodell är ovan utvecklad för att än mer minska störande miljöer och har länkar mellan huskroppar likt förskolan Missionären, Umedalen i en våning har och många andra i Umeå kommun också.

Detta passar för olika utemiljöer liksom variation inomhus, nära till samverkan utan genomgångsrum, dvs flexibel ute och inne samt minskade smittrisker, således ”coronaanpassad”.

Detta gäller inte för Umeå kommuns nuvarande 2-plansförskolor och allra minst för det revideringsförslag För- och grundskolenämnden antog i maj – inte ”coronasynade” m a p smittrisker…

Så initiativ från Umeå tre kommunalråd är välkommet. Kanske när de studerat brev och annan information om förskolemiljöer de fick för snart två månader sedan?!

Hälsorikedom och idrott ger potential åi Umeås framtid – debatt i VK idag (igår)

IDAG FÖRSTÄRKS DENNA UMEÅS FRAMTID FÖR SIMMANDE OCH SIMUTVECKLING MED NEDAN SOM KAN SES OCH LÄSA PÅ

www.umesim.nu, Umeå Simsällskap hemsida, startsidan.

Så Umeå kommunansvariga, Umeås näringsliv och andra aktörer och intressenter för idrott och hälsa om Umeås framtid, den här redan här – simframtiedn!

Öppet vatten-SM

I år genomfördes SM i öppet vatten i Stockholm i samband med Riddarfjärdssimningen. USS hade en liten men stark trupp på plats i form av Alva Gustavsson, Henrik Lidström och Camilla Johansson-Sponseller. Dessutom hade vi lånat in Johan Sundqvist som vanligtvis simmar för Härnösand men nu tävlade för USS i öppet vatten (separata licenser).

Vidösternsimmet

Sveriges längsta och tuffaste öppet vatten-lopp heter Vidösternsimmet som är hela 21+ km simning. Det är inte bara ett långt lopp utan kan även vara utmanande förhållanden och i år var det extra tufft med vågor och motvind i princip hela vägen, med upp till meterhöga vågor som påminde om simning på öppet havet.

I år deltog Astrid Gustavsson för första gången och Adrian Bengtson för andra gången. Båda krigade till sig silver i dam- respektive herrklassen. Astrid på tiden 7 timmar och 5 minuter, Adrian på 6 timmar och 32 minuter. Astrid var dessutom sjua totalt av herrar och damer.

Umeriver Swimrun

Förra året exploderade intresset för swimrun bland våra medlemmar och den roliga och utmanande hemmatävlingen Umeriver Swimrun, som genomfördes i helgen, går längs Umeälvens vackra älvdal och är säsongens mål för de flesta. I tävlingen deltog ett stort antal medlemmar i de olika klasserna Duo 12, Duo 22 och Solo 22 – där duo är tävling i par och solo är enskilt tävlande och siffran anger antalet kilometer totalt.

På VK-debatt idag lördag 14/8 har jag debattinlägg om Umeås framtid med rubriken ”Hälsorikedom och idrott ger potential åi Umeås framtid” och med nedan illustration samt på vk.se med länk och text därunder

https://www.vk.se/2021-08-14/debatt-halsorikedom-och-idrott-for-umeas-framtid

Bildcollaget visar historia och framtid i simutveckling i Umeå. Historiken är i bild från utomhussimtävlingar i Nydala simstadion förr, 50 meter. Framtiden är innovationen ström-simkanal som kan vara egen anläggning någonstans i Umeå och heta ”UMERSiM”. Idé: Urban Bengtson, Illustration. Mats Edvardsson.

Järnmedalj för 4:e-platsen i idrottstävlingar är en idé jag kläckte i början på 2000-talet och sedan skrev om i tidningen Uppfinnaren/Konstruktören, nedan t h.

Historiken talar för en järnmedalj  de antika spelen hyllade endast segraren och i första moderna OS:et, 1896 i Atén, fick två pris, silver och brons till 1:an och 2:an. 1904 i Paris kom guld till ettan och silver/brons till 2:an/3:an.

Drygt 100 år senare i Peking/Beijing-OS 2008 nappade Sportbladet i Aftonbladet på järnmedaljen och blev 1:a-sidesreportage. Idoga försök därefter, medialt och i idrottssammanhang, har inte fått gensvar.

Så för att förvekliga innovationen beslöt vi i 50-årsjubilerande Sörmjöle TK 2021 att lansera världens första? järnmedalj, dessutom  tre järnmedaljer i pojkklassen då alla fyror hade lika många segrar. Och lämpligt att Paris-OS 2024 gör järnmedaljen internationell?!

Se längre ner själva järnmedaljen och de som blev historiska och samt mer om den ”innovativa” 50-åriga tennisklubben i Umeå på Familjesidan i VK idag.

1. Hej Urban! I år firar Sörmjöle tennisklubb 50 år. Hur firar ni detta jubileum?

– Vi hade jubileumsfirandet på Sörmjöle Bryggcafé på Brännäsudden vid Sörmjöle havsbad. Där gav vi ut ett nytt klubbmärke, hedrade flerårigt verksamma medlemmar, visade upp klubbhistoriken på ett kollage och gjorde en satsning på barn och ungdomar med tennisskola och turnering samt ett klubbmästerskap.

2. Ni har gjort en lite speciell medalj, vad är det för något- och vem får den?

– Vi delade ut en järnmedalj till fyran i klubbmästerskapen. Det är en idé jag haft sedan länge. Detta gör också att förlorare i semifinaler får en medalj. Jag vill se det som en idrottsinnovation. I sommar var det bara i pojkklassen som det blev utdelningar då de var den enda gruppen som var fler än tre deltagare.

3. Hur länge har du varit medlem i klubben- och vad är din roll i det hela?

– Jag har varit med i både klubben och styrelsen sedan starten 1971. Jag har länge varit ansvarig för tennisskolan, numera är jag sekreterare.

4. Hur gick det till när klubben bildades?

– En stugägare, framlidne, Seth Andersson tog initiativet och kallade ihop intresserade. Marken fick användas genom Sörmjöle bysamfällighet och det togs ett lån på 30 000 kronor för byggandet av tennisbanan.

5. Vad har hänt i föreningen under dessa 50 år?

– Vi har klubbmästerskap sommartid för alla åldrar, tennisskola för barn och ungdomar, vi har haft tennisfester och jubileumsfiranden, ordnat loppis senaste åren och banan renoverades även 2012.

6. Hur vill du beskriva Sörmjöles tennisklubb så som den ser ut i dag?

– Det är en växande klubb, nu med 50-talet betalande stugmedlemmar, som i praktiken med fem personer i snitt ger 250 stycken. I flera familjer finns det medlemmar genom tre generationer. Det är en trevlig samvaro både på och utanför tennisbanan. Klubben erbjuder även icke-medlemmar tennistid mot avgift.

Pristagare i ungdomsklassen under Sörmjöle tennisklubbs klubbmästerskap tillsammans med ordförande Fredrik Weinehall. Stående från vänster: Nils Eriksson, Morgan och Hjalmar Bengtson-Kemppe, med guld, silver respektive brons samt Disa Bengtson med guld. Knästående från vänster: Tre fjärdepristagare med den nya järnmedaljen, Eskil Bengtson, Hampus Stadling och Edvard Barzegar. Därefter Johan Eriksson med plakett för deltagande och Leila Barzegar, silvermedaljör.

7. Har du någon trevlig anekdot från föreningen som du vill berätta om?

– Föreningen har fostrat en ung tennistalang i Mikael Tideman, som gick på export till grannklubben i Norrmjöle då vi endast har verksamhet sommartid. Han blev senare proffs i tennis. Hans far var första sekreteraren i Sörmjöles tennisklubb och dottern Frida var en av tennislärarna i år.

8. Vad har ni för förhoppningar på framtiden?

– Vi hoppas på fler deltagare i klubbmästerskapet där kanske den nya järnmedaljen kan locka fler, gärna på flick- och damsidan. Vi vill också bättra på vår goda ekonomi för att ha råd med ny renovering av banan i framtiden.

9. Hur har din egen tenniskarriär varit?

– Tävlingsmässigt har jag vunnit en bronspeng i veteranklass för en längre tid sedan, annars har jag hållit mig som ledare mesta del av tiden.

Berättat för Alexandra Haglund, VK