För- och grundskolenämndens beslut om att ge 10 tim/veckan på fritidshem för äldresyskon till nytt barn i familjen är olagligt. Påståendet nedan från Umeå kommuns hemsida om

”anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.” FINNS INTE!

Vid möte i höstas med högsta förvaltningsansvariga om just frågan om föräldraledighet och fritidsplats frågade  jag om lagrummet här. Och man kunde inte svara. För syskon på dagis/i förskola sägs däremot om laglig rätt till minst 15 tim/veckan vid nytt syskon och att kunna få mer tid om så bedöms.

MEN för fritids sägs inget här angående syskon. Dvs, underförstått har statsmakterna inte tänkt sig att skolor/fritids tar bort barn/elever från skolverksamhet (som ju fritids är) bara för de fått nytt syskon. Se längst ner om fritidshem i Skollagen och från Skolverket om förskoleplats.

ÄN VÄRRE är det när Umeå kommun nu inför 10 tim/veckan eller ”cirka två timmar per dag”. Bara cirka eller ungefär visar på absurditeten i beslutet. Är det en tidsbank om 10 timmar veckovis? Vad händer om tiden överskrids? Färre timmar veckan därpå? Vilka riktlinjer ges till skolor och fritids? Vem håller reda på tiden? En ny app här?

OCH DET VÄRSTA, det verkar som om föräldrarna ska betala samma avgift som de som går full tid på fritids. För beslut om taxor tas i Kommunfullmäktige och denna fråga har inte varit där. Det finns exempel på bakläxa vid överprövning i högre instans av dagisavgifter när barn ges olika tider och maxtaxan är utan tidsregler.

PRAKTISKT OCH PEDAGOGISKT är dessa ”cirka två timmar/dag” underbetyg åt För- och grundskolnämnden. På fritids finns förskoleklassbarn med tre timmar avgiftsfritt, barn/elever från 1:an, 2:an och 3:an som kan ha olika tider man kommer till fritids efter skoldagen.

”2-timmarsbarnen” ska då hållas reda på för olika tider och de kan vara 1-3 säger man. Verksamheter rörs till, utflykter kan hindras och fria aktiviteter barnen håller på med måste avbrytas. 

Vad säger barnen själva att avbrytas och hur håller föräldrarna reda på var sitt barn är efter + cirka 2 timmar?

Och hur blir det med barnen/eleverna, äldresyskonen, som fått ”dispens” för heldag? Ska dessa omprövas och ner till ungefär 10 tim/veckan? Eller behålls prövningsrätten?

Det blev ökad och kostsam byråkrati med dispensprövandet sägs det från ansvarigt håll. Ovanpå detta kommer nu en byråkrati som ska hålla reda på ”cirka två timmar per dag”. Hur har politiker och tjänstemän tänkt här? Och har man försökt sätta sig in i föräldrars situation med transporter till och från styrda av ”2-timmarsfritids”? Finns det en fullödig konsekvensbeskrivning och som fritidspersonal och fack yttrat sig om?

Låt detta beslut vara bottennappet på en politisk reglering av dagistider och fritidstider och familjeliv med en bebis hemma (som f ö är ett arbete och betalt sådant, inte en föräldra-”ledighet”)!

Se alla barn/elever som lika värda oavsett familjesituation!

Ge föräldrar makt och valfrihet över förskole- och fritidstider!

Se fritids som en skolverksamhet och ge personalen arbetsro utan tidskollpress!

Detta går bra i en del andra kommuner i Sverige, bl a i Stockholm. Gör så här i Umeå också och låt byråkrati och politik få tid för att bygga ut barnomsorgen och sänka barngrupperna, inte än mer öka byråkratin bara för att familjer blir större som ju är bra för ett växande Umeå.

UMEÅS FÖR- CCH GRUNDSKOLENÄMND

För- och grundskolenämnden beslutar i enlighet med ett medborgarförslag att ge barn i förskoleklass upp till och med årskurs 3 rätt till deltidsplats på fritidshem när förälder är föräldraledig med yngre syskon. Förändringen ska ske så snart som möjligt under våren 2015.

– Med det nya beslutet ges alla elever möjlighet till att delta i fritidshemmens verksamhet vilket ökar likvärdigheten, säger Moa Brydsten (S), ordförande, för- och grundskolenämnden.

10 timmar per vecka

Fritidshemsplats ska erbjudas föräldralediga max 10 timmar/vecka fördelade på cirka två timmar per dag under skolans läsårstider (inte under lov och sommaruppehåll). Vistelsetiden sker i samråd mellan vårdnadshavare och rektor.

Rektorer bedömer att det kan röra sig om 1–3 elever fler per avdelning genom att erbjuda plats under föräldraledighet.

– Föräldraavgiften gör det möjligt att erbjuda detta inom befintlig budget, säger Moa Brydsten.

Effekter av beslutet som togs 2014

Inför höstterminen 2014 beslutade för- och grundskolenämnden att anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.

SKOLLAGEN – FRITIDSHEM

Erbjudande av utbildning

3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.

Omfattning

5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

SKOLVERKET

Plats i förskolan

Idag i VK finns på olika ställen och med olika utgångspunkter viljor i politik och för näringsliv att utveckla Umeå. S-kommunalråden Hans  Lindberg och Margareta Rönngren har en insändare med rubriken ”Demokratin ska utvecklas” (se längst ner) utifrån nedlagda medborgarförslagen och inbjuder till att vara medskapande av kommunen med: ”Vi uppmuntrar alla att vara en del i det arbetet som kommer, att höra av sig med reflektioner, förslag eller tankar till oss.”

DÄRFÖR HL&MR – LÄS MIN BLOGG DEN 24/2 OM IDÉBANK I UMEÅ – OCH HÖR AV ER!

M-kommunalrådet Anders Ågren har på sin blogg idag om att Umeå ska växa med växande företag (se inledningen av bloggen nedan). Bl a tar han upp om snedvriden konkurrens i näringslivet genom kommunala bolag och en motion om detta som än inte behandlats i kommunfullmäktige.

Här kan jag ge exempel på hur man som mindre företagare hamnar i underläge med företagsidéer i att utveckla kommunen, först fås gillande och beröm, sedan händer inget, för att en tid senare se hur kommunförvaltningar lanserar min näringslivsidé då. Dvs i praktiken gör andras förslag till sina.

ANDERS ÅGREN – TA INITIATIV TILL ATT UPPMÄRKSAMMA SÅDANA ”IDÉSTÖLDER”!

Det tredje utvecklingsintressanta i VK idag är den politiska chefredaktören Ola Nordebos ledare (se slutet på den härunder) om hur misslyckanden är värdefulla för erfarenhetsutveckling, nytänkande, förbättringar, etc i näringsliv och samhälle i stort. Och föreslår en spännande idé för näringslivsgalan: ”årets misslyckande”.

Om arrangörerna (där Umeå kommun ingår) av galan nappar på Nordebos förslag, finns en given kandidat:

NANNABAD MED MISSLYCKANDEN I TRAFIKFAROR, SM-MISS OCH NU KONSTVERK I BADFÖNSTER. MEN KAN ÄNDRAS TILL LYCKAT I CITY OCH BYGGA BAD/SIMNING I IDROTTSOMRÅDE. HÄR SIMMAGALLERIA – KLARAR 50:A-SM – OCH I OLIKA LÄGEN.

Nordebo: Misslyckanden ger värdefulla erfarenheter, 26/2 

http://www.vk.se/1393995/nordebo-misslyckanden-ger-vardefulla-erfarenheter

Men möjligheten till misslyckanden har alltid varit ett viktig inslag i all utveckling. Det är också en punkt där en fri innovationsbejakande ekonomi och generell välfärd går hand i hand – båda är viktiga för den reella friheten att försöka och misslyckas, utan risken att förlora allt.

Ett av de viktigaste priserna på en näringslivsgala som blickar framåt borde alltid vara ”årets misslyckande”.

MODERATA KOMMUNALRÅDET ANDERS ÅGREN, BLOGG 26/2

S-KOMMUNALRÅDEN HANS LINDBERG OCH MARGARETA RÖNNGREN 26/2

Som väntat avskaffade partierna S-M-FP-KD medborgarförslagen i Umeå vid Kommunfullmäktige igår, med 40 röster mot 24 för (bokstavsordning) AP-FI-C-MP-SD-V och Ellika Nordström (ober).

Största förloraren blir ändå Moderaterna och gruppledaren Anders Ågren som 2009 fick igenom medborgarförslagen i en motion i KF året innan och har sedan försvarat dessa inför S-försök att lägga ned. Men plötsligt, före jul i fjol, bytte M åsikt och fick med sig FP och KD, men inte C av allianspartierna. Här från TV:s Västerbottensnytt 2008 när motionen lades:  http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/agren-vill-oppna-for-medborgarforslag

Kulturnämndens i Umeå uttalande att konstverk (av Sonja Larsson) för 1,6 mkr i Nannabad ska synas genom fönster av förbipasserande på gatan utanför Nannabadbygget (ÖK och Skolgatan), se nedan bildcollage, har gett många reaktioner efter Radio Västerbottens inslag (se blogg 13/2) och mina bloggar därmed, bl a om integritet och lika tillgänglighet.

En del menar att då blir det inga badbesök och andra har sagt vaddå, på Nydala ser man ju badande. Men Nydalabesök ska jämföras med alla som är inne i en simhall och ser varandra. Gator/vägar intill ett utebad med folk som spanar in, även med kameror, lär väcka reaktioner och slås larm om.

Åter andra har sagt att man inte kan se konsten bland människor i badhus och på håll, den döljs ju då. Så är det nu i Umeå simhall. Konstnären Kerstin Hörnlunds liggande vågskulptur på väggen i foajén (från 1973) på Umeå simhall doldes för ett flertal år sedan bakom gymmaskiner och människor (uppe t v och nere t h). Utan att Kulturnämnden reagerat.

Betänk om ovan betittning i Nannabadfönster får gardiner/persienner som följd, då faller de politiska kraven på 3.8 i badprospektet om Gestaltning. ”Mycket höga arkitektoniska ambitioner” fås inte med mörkläggning (och vem vet när det dras för och varför).

Då kan det bli nedan ”informning” i Nannabad, inga fönster, här från förslag i Paris om simhall i f d tunnelbanestation. Detta är en Intressant idé i sig att det går att förändra samhällsbyggnationer, här till bad, vilket betyder att bad kan bli annat också, läs Nannabad.

Här på V:a Kyrkogatan mellan Ny- och Skolgatan är det nära till för cykel-P till ett badbygge, dock med stora trafikrisker till/från, än outredda, över bussgata och vid P-hus-in- och utfart. Undre bilder visar hur föredömligt planerat och utfört det är på IKSU Sportcenter med cykel-P på båda sidor vid huvudentrén och säkert ifrån trafik. Så  planerat hade Umeå kommun bestämt, se under bilderna, men än är säker ogjord cykel-P nära entrén ogjord.

Ovan skrivning från Umeås kommunledning för cykelparkeringsfrågan och innan bygglov och upphandling fastslår ”inte acceptabelt” att lösa cykel-P vid Nannabad i ett ”senare skede”. MEN badbolagets hemsida visar ingen alls P för cyklar vid badentrén mitt emot P-huset Nanna. Däremot 100 – 150 ifrån runt ett hörn efter Skolgatan radas cyklar upp.

I översiktsbilden nere t v syns hela kvarteret och i en konsultrapport för 300 cykel-P är bara 80 efter V:a Kyrkogatan och övriga efter Ny- och Skolgatan, långt ifrån. Det är inte bara en dålig lösning avståndsmässigt utan också otillräcklig i antal. 250-300 och låsbara kan behövas för Nannabadbehov.

Men 300 enl. ovan rapport ska också räcka till stansbesökare allmänt. Så vad blir över för badare/simmare/gymmare, m fl då? Det blir samma problem som för bilar, stansbilar tar platser för badbilar och tvärtom. Sådan P-konkurrens finns inte på Nolia, Gammlia idrottscentrum och IKSU Sportcenter.

Ytbehov för 250 cyklar syns längst ner av en bild från cykel-P på Ön Ven mellan Skåne och Danmark. Sådana ytor ytor klaras inte vid badbygget då passager för annat måste finnas pga centrummiljö, därför än större anledning till stopp av Nannastopp.

Ett brett utbud av tillgängliga aktivitetsytor är en förutsättning för all idrott. Att bevara, utveckla och skapa nya anläggningar och idrottsmiljöer är viktigt. De är en källa till glädje och gemenskap samt främjar motion, hälsa och livskvalité. Riksidrottsförbundet vill att människors möjligheter till motion och idrott tydligt ska finnas med i all samhällsplanering.

Ovan är vad RF, Riksidrottsförbundet, som simidrottsföreningar genom Svenska simförbundet verkar under, har i sina riktlinjer och som kan läsas på hemsidan, bl a nedan i sammanfattning, (uppdaterad 28/1 2015).

En av RF:s värdegrunder är allas rätt att vara med. Det förutsätter att anläggningar och idrottsmiljöer är och upplevs tillgängliga och välkomnande för alla som vill idrotta.

Det kan exempelvis handla om trafikmiljön runt anläggningarna, samt att barn och ungdomar säkert ska kunna ta sig till och från.

Det kan också handla om att det förutom ändamålsenliga ytor för tävling och träning också kan finnas utrymme för spontanidrott och social gemenskap samt att det också finnas möjlighet till eget utrymme för dusch och ombyte.

RF stöder kommunernas samarbete med Distriktsidrottsförbund (DF) för att kartlägga och utreda behovet av anläggningar och idrottsmiljöer för idrott. Allvarligast är bristen på anläggningar och idrottsmiljöer i växande storstäder.

Notera där värdegrunden ”allas rätt att vara med”. Med gatuinsyn i stora fönster in i bassängerna i ciytläget för Nannabad och uppmuntrad av Kulturnämnden i Umeå kommun, kommer en del att känna ej lika tillgänglighet. (Draperier – persienner? Då förfelas ett bads gestaltning, än mer i stansläge). Och ifall föräldrar känner att deras barn/ungdomar inte säkert tar sig till och från, blir det ej lika tillgänglighet heller.

Så detta bad/sim-bygge mitt i trafikfarligaste centrumläge och nu med fönsterinsyn har ingen framtid för barn och ungdomar i föreningar med Riksidrottsförbundet som högsta organ. Det vore bra om Svenska simförbundet tillsammans med RF i tydliga riktlinjer för anläggningar konkretiser tillgängligheten åt alla Sveriges kommuner, i planering, för nybyggnation som i Umeå samt existerande anläggningar, och sätter betyg om godkänt eller underkänt.

Då först kan alla idrottare, särskilt i unga år, och deras föräldrar känna trygghet i färdvägar och lika välkomnande i idrottshallen. Där det underkänns får kommunerna bygga om eller bygga annanstans. Bra simhallar har bra möjligheter att göras om till annat och i citylägen torde det finnas privata aktörer som kan bjuda bra pris för bättre passande i centrum/stan.

DET ÄR SANT! Kulturnämnden menar att de som rör sig utanför Nannabadbygget ska uppmuntras  att genom fönsterna titta på konstverket som ska uppföras inne i bassängrummet för 50:an, se här meningen i nämndens pressmeddelande den 10/2.

Det kommer att vara tillgängligt både för de som vistas i lokalen och för förbipasserande på gatan utanför genom badhusets fönster. 

(Språkligt är frågan om det menas bilar som passerar på gatan eller förbipasserande på trottoaren. Kanske menar kulturpolitikerna att alla utanför ska syna konstverket bakom bad- och simbesökandena i alla åldrar.)

Nedan ur pressmeddelandet och på länken är hela texten om alla konstverken.

http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/arkiv/artiklarkulturochfritid/konstnarliggestaltningidetnyabadhusetnavet.5.4abd289214afe982c9922744.html

OBS! Ingen skugga på konstnären Sonja Larssons verk, men synpunkter från Fritidsnämnden/Umeå Fritid borde Kulturnämnden/förvaltningen ha haft med så att konstnären fått klart att det blir integritetsproblem med att uppmuntra till att syna konst genom badhusfönster med människor i förgrunden, klädda för badande/simmande och rörande sig därinne, även personalen. Dessa lär knappast gilla att politiker vill att de ska beskådas från ”gatan”.

Dock en synpunkt på konstverket. Bör inte det vara horisontella linjer för att likna simmande och vattenvågor liknande det liggande konstverket i Umeå simhall?

Förra veckan gav Kulturnämnden i Umeå kommun besked att konstverk inne i Nannabad-bygget ska synas från gatan in genom panoramafönster. Av integritetsskäl kan då krävas fördragning/mörkläggning för att hindra insyn av folk på trottoarer och gator i centrum.

Nedan är bilder om hur det då kan bli på Umeå simhall och ifall liknande skulle göras i Fika i Vävenhuset, något ingen, väl, vill ha. Konst ska sätt ljus på saker, företeelser, mm, inte mörklägga.

Därunder bilder från Umeå simhall, IKSU:s simhall samt Hörnefors Vallabadet, där draperier finns för stt skydda från sol in vid simskoleundervisning, men annars har uppsikt ut på utebadet, (inte från gatan). Solljus får f ö knappt ett Nannabad pga inträngt bland höga byggnader.

Nederst är Borås simarena med inne-50:an vid ute-50:an i uteområde och ingen gatupublik omgivning liksom Himlabadet i Sundsvall med läge mot en å. GE UMEÅ EN NY BAD- OCH SIMANLÄGGNING, I ANNAT BAD/SIM-LÄGE, MED UTSIKTER UTAN MÖRKLÄGGNING!

Idag ställer kulturskribenten i VK, Lars Böhlin, frågan om att sätta Umeå på kartan, se http://www.vk.se/plus/1384505/har-vi-lyckats-satta-umea-pa-kartan

Igår gjorde Radio Västerbotten detta för länets lyssnare, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6091958&playaudio=5233485, och via nätet än längre i reportage om Kulturnämndens i Umeå kommun beslut om konstverk för 1,6 mkr på vägg i Nannabad och med politisk uppmaning att se konsten ”från gatan” genom fönsterna. Kanske det då kan kallas en konst-sim-hall. (Byggill. är från badhusbolagets hemsida)

Fönsterexponering av badande, simmande, m fl, för att se konstverk gillas nog inte av alla. Bättre bygga något alla kan tycka om, en ström-sim-kanal om 125 m (50 + 50 + 25 i rundningarna), som nu i en branschtidning för bad/simning når ut över hela landet = sätter Umeå på kartan i badsverige. Se ovan, konst-sim-hall mot nedan ström-sim-kanal (t v Himlabadets i Sundsvall cirkelkanal om 70-75  m och t h min simkanalvariant)

Uppdaterat 14.10 med inslag i Radio Västerbotten, 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6091958

I ett Nannabad vid ÖK och Skolgatan i mycken trafik och gatu-publik omgivning vill Kulturnämnden i Umeå kommun att folk ska syna in konstverk på vägg bakom badklädda människor. Nästan likadant råder för Umeå simhall, folk i aktion ihop med konstverk. Men där vistas knappt några utanför jämfört med i stan med Rothoffsvägen 25 m ifrån.

Ovan är simhallens entré i två bilder. T v böljande, liggande skulptur som göms bakom gymmaskiner och t h längst bort skymtas konstverket. Märk fördraget med draperier mot insyn vid fikadelen i foajén. Så blir det, mörkläggning, vid badbygget i stan pga det spanande in genom de stora badskyltfönstren kulturnämndspolitikerna vill ha.

Dubbelt ridå för konstverk om 1,6 mkr

Tala om ridå när ingen då kan se konsten. Inne i badet ägnar badande/besökande sig åt aktiviteter och konsten hamnar, bildligen, i bakvattnet. Dubbelt ridå då för konstverk på 1,6 mkr av konstnären Sonja Larsson, vilket ger underkänt för Kulturnämnden i kommunen.