”Dagens chock – det är lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö”

Att det skulle vara lättare att rekrytera till jobb med bra arbetsmiljö kan inte komma som en chock för någon, just därför blir rubriken desto mer iögonfallande. Vad menar skribenten? Är det ett hån mot de som har svårt att rekrytera personal för att de inte förstått vad det är som krävs? Rubriken kommer från en ledare i Dagens Nyheter som handlar om kommuners svårigheter med att rekrytera personal till äldreomsorgen. Enligt deras undersökning uppger mer än hälften av kommunerna att de har svårigheter med att rekrytera och 50% av dem har brist på personal. För den som arbetat länge med äldreomsorgsfrågor är detta ingen nyhet. För den som känner till demografin, många födda på 1940 talet och betydligt färre femtio år senare, har förstått att det blir många äldre med vårdbehov och färre som kan arbeta inom omsorgen.

Egentligen är jag trött på frågan, den som är välfärdens kärna, vem ska arbeta i framtidens vård och omsorg, men det vill jag inte erkänna. Det är när vi tröttnar på något som vi lämnar och går vidare och hoppas att någon annan tar hand om problemet. Jag vill att frågan ska vara levande och känd för många och inte begränsad till endast Äldrenämndens ledamöter därför välkomnar jag varje artikel om det oavsett hur trött jag är på ämnet. Med omvärldsbevakning finns möjligheter till att hitta nya lösningar. Som det är nu med färre människor som ska vårda fler blir det mer styrning och kontroll. Det märks desto mer inom hemtjänsten där människors hem blir någon annans arbetsplats. Fort ska det gå.

Inom äldreomsorgen brukar Helsingborg lyftas upp som ett gott exempel där närmare 90% av personalen har relevant utbildning. Ett fåtal vårdbiträden och övriga är undersköterskor. Det kan vara så många som 100 sökande till en tjänst och särskilda demensavdelningar finns med utbildad personal. Goda möjligheter till utevistelse ges där de boende själva med lätthet kan nå uteplats och trädgård. Allt detta tog jag till mig när jag besökte Helsingborg och ett av deras vårdboenden i november. Umeå jämförs ofta med Helsingborg eftersom städerna är ungefär lika stora, men med äldrevården där brister likheterna.

Det är komplicerat med att hitta relevanta jämförelser kommuner emellan eftersom det är så många faktorer som spelar in. Att jämföra hemtjänsten i Umeå som har 133000 invånare och åtta hemtjänstutförare med en kommun som Arjeplog i Norrbotten fungerar inte. Arjeplog må vara Sveriges fjärde största kommun till ytan, men har endast 2635 invånare. Dvs ungefär lika många som har hemtjänst i Umeå. DN beskriver hemtjänsten i Arjeplog som en solskenshistoria där de har god bemanning, låg personalomsättning  och lätt att hitta vikarier. Personalen ”behandlas som kompetenta yrkespersoner som klarar av sina jobb utan att styras uppifrån med scheman som dikterar arbetsdagen minut för minut.”

Trots att det inte går att göra en rättvis jämförelse mellan Umeå och Arjeplog så är denna omvärldsbevakning högst relevant. Visst ska vi vara försiktig med skattemedel, Umeå har en ”billig” hemtjänst när det gäller kostnad per timme, men om den drivs för effektivt i kostnadsbesparingar kan det slita både på personal och de som är beroende av tjänsten. I Umeå finns det hemtjänstinsatser som inte ska ta längre tid än 4,8 minuter. 4,8 minuter!! Det finns ingen tid till det oväntade. Enligt DN och en rapport från Kommunal är det bara 22 % av dem inom hemtjänsten som jobbar strikt minutstyrt som har tid till alla sina arbetsuppgifter, samtidigt som 57 procent har svårt att hinna gå på toaletten eller ta en kopp kaffe. Det är vansinniga siffror och jag vet inte exakt hur vi har det i vår kommun, men helt klart finns det stort utrymme för förbättring!