Etikett: södra Lappland

Kommunsammanslagning

Av , , 2 kommentarer 32

Staten försöker med ekonomiska lockbeten, t ex genom att staten övertar kommunernas skulder, locka de fattiga småkommunerna i glesbygd att gå samman i större bärkraftiga kommuner. Vilhelmina kommun måste låna 50 miljoner  till  lönerna inom bl a skola och äldreomsorg!! Vilhelminas kommunalråd tycker dock att kommunsammanslagning är en inte-fråga! Vilhelminaborna får alltså själva betala alla skulder vilket kanske är lärorikt och väl värt alla umbäranden?

Från Dorotea och andra kommuner i södra Lappland hörs liknande tongångar. För ett drygt dussintal kommunalråd är det förstås fråga om välbetalda jobb som riskeras. Det förstår väl alla empatiska skattebetalare.

Södra Lappland har drygt 35 000 invånare och indelat i 7 st kommuner, alltså kommunstorlek med ca 5 000 invånare i genomsnitt. I dagens komplicerade värld är det extremt dyrt att klara kompetensförsörjningen i kommunerna med så litet befolkningsunderlag. Kommunalråd, insynsråd, 7st kommunchefer, 7 st socialchefer, 7 st tekniska chefer, 7 st skolchefer och 7 st mycket välbefolkade näringslivsavdelningar-bolag med sina chefer och näringslivsdirektörer mm. I södra Lappland skulle det räcka med en (1) näringslivsenhet som stöd för företagsetableringar mm.

Hur många anställda har näringslivsenheterna i Södra Lappland totalt sett? Ett tips för reportage i våra tidningar och etermedia. Eller ämne för specialarbete i gymnasieskolan. Här finns möjligheter att spara stora pengar dristar jag mig till att påstå!

Baksidan till vår splittring i små kommuner är Sveriges högsta kommunalskatter. Annat på minussidan är brist på samarbete över kommungränserna när det gäller t ex skola och omsorg. I mellanbygden finns 2 skolenheter, Dikanäs och Slussfors endast 2 mil från varandra och med en oöverstiglig kommungräns emellan, men skyttegravarna är djupa med nyrenoverade skyttevärn. Andra nackdelar är suboptimering när det gäller infrastruktur, t ex att vi på 35 000 invånare har 3 st trafikerade flygplatser = ren galenskap. Vi hade för sådär 8-9 år sedan 4 st trafikerade flygplatser vilket var ännu större galenskap! Vad händer nu på den fronten med tanke på klimatpåverkan som definitivt kommer att minska inrikesflyget i framtiden?

Folket borde starta studiecirklar i ämnet kommunsammanslagning med skuldavskrivning. De som sitter vid de politiska köttgrytorna kommer inte att ändra sig, det är givet på förhand.

I SVT2 drabbas jag efter skrivandet av denna blogg av en kommunförbundsrepresentant och ett kommunalråd som inget har lärt sig. De säger att det är fel ände man börjar i, man borde börja med samverkan. Detta har jag hört till leda i tiotals år men varje kommun stirrar i sin egen navel när det kommer till kritan. Flygplatser, skolan, omsorgen, näringslivskontor etc etc.

Kapa tallar på en begravningsplats

Av , , 2 kommentarer 6

Flygplatsen i Lycksele kräver alltmer utrymme och för sin överlevnad tycks det vara nödvändigt att kapa tallarna på den närbelägna begravningsplatsen. Kritiken mot tilltaget är massiv och frågan är om en sådan åverkan på en begravningsplats kan vara laglig.

Det leder mig in på den gamla diskussionen om antalet flygplatser i Södra Lappland. På en befolkning på under 40 000 själar finns i dagsläget 3 st flygplatser. För några år sedan var det 4 st flygplatser men efter förluster på några tiotal miljoner fick Storumans kommunfullmäktige nog och lade ned den kommunalt drivna flygtrafiken. Den nuvarande kommunledningen ville väl att märka fortsätta mångmiljonrullningen vilket hade resulterat i katastrof för den kommunala ekonomin. Egen flygtrafik med ett befolkningsunderlag på 4 500 invånare är inte rimligt. Den stora katastrof för näringslivet i Storuman som förutspåddes av ett antal potentater och tillkallade ”experter” vid en nedläggning av flygtrafiken har inte inträffat. Storumans näringsliv blomstrar som aldrig förr enligt kommunledningen.

Om södra Lappland hade haft gemensamt beslutsfattande torde det vara uteslutet med mer än EN flygplats och lokaliseringen av den skulle om man studerar befolkningskartan och drar diverse radiella streck ytterst sannolikt ha hamnat i närheten av Gunnarn. Som av en händelse finns en flygplats med banor för mycket stora flygplan där i form av ett militärt krigsflygfält. En annan tanke vore att Region Västerbotten hade beslutsrätten hur  flygplatsstrukturen ska se ut. Eller staten som har pungat ut med någon miljard till byggande och utbyggnader och trafikerande av 4 st miniatyrflygplatser. När det kommunala självstyret urartar till navelskådande med stora samhällskostnader som följd går det för långt.

Det leder mig in på ena annan aspekt på frågan.Staten satsar i Västerbottens län stora belopp varje år på infrastrukturutbyggnader, på flyg, på järnväg, på vägar mm. Om inte den galna suboptimeringen av flygverksamhet hade funnits hade motsvarande belopp kunnat satsas på t ex vägnätet. Vi kunde alltså ha haft en E 12 godkänd för minst 100 km/tim mellan Lycksele och Umeå med förbifarter förbi alla byar med dagens 50- och 70-begränsningar. Med 1½ timmes körtid mellan Lycksele  och Umeå finns inga vettiga flygbehovsargument för egen flygplats som inkräktar på en stor begravningsplats. De stora infrastrukturbeloppen hade också räckt till snabb vägförbindelse från Vilhelmina till Gunnarn. Bara för att ta några exempel.

När gorillor får problem gräver de nervöst i sin egen navel. De hittar inte lösningen på sitt problem där!

Slå ihop landsting och kommuner!

Av , , 1 kommentar 10

Sammanslagningen av landstingen till större regioner har gått i stå i Sverige. Det heter att sammanslagning av landstingen ska ske genom folkligt engagemang underifrån, ett slags gräsrotsromantik som väl knappast någon tar på allvar. Och det har inte fungerat. En broms är nog inte osannolikt att en hoper tjänstemän och politiker får skaffa sig andra jobb om landsting slås ihop. Bevakning av det egna generösa politikerarvodet kan kanske kännas viktigare än att den egna regionen kan hävda sig i konkurrens med andra regioner. En annan stötesten är var regionens administration ska placeras. Slår vi ihop Norrland till en region finns det ett antal städer som känner sig kallade att vara regioncentrum. Skyttegravarna är djupa som Marianergraven!

För att hävda sig anser experter att en region måste ha minst en milj invånare och då duger det inte med en region bestående av AC och BD län plus eventuellt Örnsköldsviks kommun. En sådan region får svårt hävda sig när vi betänker att hela Norrland endast inhyser en tiondel av Sveriges befolkning. AC- plus BD- län har en tjugondel av Sveriges befolkning. I vågskålen ligger också de kommande regionernas i särklass största verksamhet sjukvården. Fullvärdiga regionsjukhus måste ha ett befolkningsunderlag som möjliggör kvalitetsmässigt fullgoda specialiteter inom sjukvården.

Axel Oxenstierna som skapade nuvarande länsindelning på 1600-talet kunde nog inte ana att det skulle dröja nästan 400 år innan en reformering av den administrativa indelningen av Sverige sker. Detta säger en hel del om Axel Oxenstierna men också en hel del om trögheten hos senare beslutsfattare.

Då det gäller kommunindelningen har vi liknande problematik med politiker som vaktar sina köttgrytor. Slås kommuner ihop blir det färre chefstjänstemän och färre avlönade politiker. Däremot kommer samarbetet över nuvarande kommungränser att öka. Gymnasieskolor samordnas i stället för nuvarande lurpassande som visar sig i att gymnasieprogram startas i lönndom utan samverkan med angränsande gymnasieskolor. Visst, det finns goda exempel på samarbete, men det sker till priset av knöliga samverkansformer mellan kommunerna t ex kommunalförbund och liknande administrationsformer. Kommunernas verksamhet är idag mycket komplicerad och kräver tjänstemän med hög utbildning. I våra små kommuner är det svårt att rekrytera kompetent personal inom olika områden. Löneläget blir för lågt och den lokala arbetsmarknaden är för liten för att medföljande make/maka ska hitta ett adekvat jobb. Större orter är idag ofta intressantare genom det kultur- och nöjesliv som där erbjuds.

Södra Lappland har idag ca 37 000 invånare och invånarantalet minskar lagbundet.Södra Lappland har idag inte underlag för mer än en kommun. Slå alltså ihop södra Lapplands sju kommuner till en med Lycksele som centralort. Ett kommunfullmäktige med säg 41 ledamöter i st f dagens drygt 200. Flera kommunalrådslöner sparas in. En kommunchef i st f sju stycken. En socialchef i st f sju stycken. En skolchef i st f sju stycken. Kvalificerade chefsbefattningar som kommer att locka sökande med höga kvalifikationer. Och bäst av allt. Bra kvalitet till betydligt lägre kostnad för skattebetalarna. Eller bättre kvalitet till samma kostnad.

Vi har idag inte den kommunalnationalism som fanns för 50 år sedan. Avståndet från Storuman till Vilhelmina var i klass med avståndet till månen. Dialekterna var helt olika genom att dialekterna följde älvdalarna och stora höjdsträckningar skilde kommunerna åt. Sedan 1960-talet har vi utåtriktade ungdomar som tågluffat och på andra sätt besökt fjärran länder och som inte känner igen sig i sockencentralismens inkrökta värld. Har verkligen våra kommunpolitiker hängt med i utvecklingen? Eller har de snöat in genom lång och trogen tjänst i närheten av mammas köttbullar?

Bunta ihop kommunerna bara!

Av , , 5 kommentarer 8

Ämnet kommunsammanslagningar är aktuellt igen. Det är bara att konstatera att vi nått vägs ände och inte klarar skola och omsorg längre i små glesbygdskommuner. Framförallt äldreomsorgen slukar alltmer pengar pga att andelen äldre blir större och att vårdtyngden ökar.  Detta är ingen hemlighet för den som följer utvecklingen. Vi måste börja med sammanslagningsförberedelserna redan nu innan vi har ett omöjligt läge inom kärnverksamheterna.

Staten måste peka med hela handen för frivilligvägen tycks vara blockerad av kommunpolitiker som som ser kommungränsen som en militär motståndslinje. Mycket fagert tal ändrar inte mycket på det. Kommunalförbund kan vara bra när det gäller samverkan på enstaka områden men blir otympligt och svårkontrollerbart för de olika kommunfullmäktige om nästan all verksamhet skall vara bedriven av olika kommunalförbund. Södra Lapplands 7 kommuner är nu nere på totalt 35 000 invånare vilket väl är ett minimiantal invånare för en bärkraftig kommun. Samverkansandan mellan de sju är inte särskilt väl utvecklad. Vilhelmina och Dorotea vänslas med Strömsund i Jämtland. Sorsele och Malå vänslas norrut med Arjeplog och Arvidsjaur. Storuman har då bara snälla Lycksele att vänslas med.

Södra Lappland borde slås ihop till en kommun vilket skapar en någorlunda styrka i umgänget med Umeå och Skellefteå. Tänker vi turistiskt kunde denna nya kommun kallas Södra Lapplands kommun. Mycket stora belopp skulle sparas på effektivisering av ledningsfunktioner och samordning av gymnasieskolor och komvux mm och det blir lättare att rekrytera kvalificerat folk till chefsposterna. Ska man tro enskilda yttranden in i TV-kameror finns ett stort motstånd hos de politiker som har välbetalda uppdrag, kommunalråd och liknande. Man sågar inte av den gren man sitter på.

Staten får bli den nödvändiga katalysatorn. Enligt Lennart Holmlund är man på full gång i Finland med kommunsammanslagningar och även på andra håll.