Fattigt utan kultur och civilsamhälle!

Idag har jag deltagit i en kulturlunch tillsammans med ett par andra av Alliansens företrädare för att samtala om kulturen i Umeå och det föreningsliv som finns i vår kommun. Det var oerhört intressant att delta och lyssna på de frågeställningar som finns bland kulturföreningar och de bemötanden som en del av dem fått i kontakten med kommunen. Frågan om vad är kultur egentligen kom självklart upp och jag tycker att många gånger gör vi i politiken det lätt för oss när vi talar om begreppet kultur så är det endast grupper med yrkesverksamma som stämmer överens med bilden. Det ska vara speciell musik eller teater för att göra en riktigt snäv beskrivning. Så behöver det inte alls vara. Det var också tråkigt att höra hur vissa av föreningarna blivit ifrågasatta i kontakten med politiker i kommunen huruvida deras verksamhet ansågs vara kulturell eller inte.

Vi har flera etablerade festivaler i Umeå som får bidrag, men det är inte alltid lätt för mindre föreningar med nya ideér att göra sig hörd. Är det självklart att större föreningar alltid ska beviljas samma belopp och stöd baserat på tidigare meriter, när det kanske finns andra som skulle kunna bidra mer till fler om man fick stöd av kommunen?

Kultur är viktigt, men snäva uppfattningar är begränsande. Som kristdemokrat anser jag att det inte är politikens uppgift att styra kulturen utan ge den möjlighet att växa fritt, både på amatörnivå och på professionell nivå. Det är i det civila samhället som kultur kan frodas och där initiativ tas och människor med lika intressen kan arbeta gemensamt. Det är viktigt att ge verksamheterna rimliga ekonomiska villkor och fria händer att använda resurserna på bästa sätt. Men det är nödvändigt att kommunen kan ge långsiktiga besked för att kunna föreningar ska kunna utforma sin verksamhet.

Idrott är viktigt och kan göra att t ex barn och ungas alkoholdebut fördröjs avsevärt. Det ger en gemenskap och utvecklar, men det är inte alla som är intresserade av idrott. Jag har många gånger önskat att det fanns fler alternativ på skolor än idrottslag. Att skapa en gemensamhetskänsla är viktig även för de som inte spelar fotboll eller innebandy. Det har blivit vanligare med fler hemmasittande barn framför datorn utan några större kontakter med andra människor. Forskning har visat att kulturella upplevelser även gör människor fysiskt friskare. Att värna kulturen är därför en grundläggande uppgift för politiken. Umeå skulle bli bra mycket fattigare om inte föreningslivet fanns och om de inte fanns är det min övertygelse om att kostnader skulle öka avsevärt både inom sjukvård, skola och socialtjänst. Umeå har inte råd att vara utan kultur och det civila samhället.