Dagisjobb-comeback med barnbarn – inser stora grupper – störande rum.

I mitten på 1980-talet lämnade jag arbete som förskollärare på förskola i Umeå kommun. Igår blev det dagisjobb-comeback en timme vid hämtning av barnbarn. Förskolepersonalen var kort, så man tog gärna emot erbjudande att vara kvar vid filmvisning då det var bra med fler vuxna bland sprittande och förväntansfulla barn.

Det var roligt att känna på sitt yrke igen, men också ”oroligt” då jag fick uppleva de stora grupperna som blivit inom barnomsorgen i Umeå (och de allra flesta kommuner i Sverige) sedan 1970- och 80-talets 15-barnsnorm då mot nu över 20 i de övre förskoleåldrarna.

Än tyngre och mer svårjobbat blir det med allt mer av genomgångsrum likt kontorslandskap och gemensamma kapprum, ”skolhallar”, jämfört förr egna hallar/kapprum med tamburkontakt – men inte på kommunens 2-plansbyggnader numera.

Se här, ovan t v snart färdiga Haga förskola och t h förskolan Rosendal, Öst på stan, nu i bruk, med skolhallar och genomgångsrum som ger störande miljöer. Den jag nu ”dagisjobbade” på har en liknande planlösning, men bara en trappa och inomhus, mot två olika trappkommunikationer på Haga och Rosendal.

Så de störande momenten blir då fler där barnbarnet är. Samtidigt har Rosendal en utvändig trappa i metall och därmed riskfylld. Så i praktiken blir även här bara ett invändigt samband mellan ovan- och bottenvåning. I samtal med personal har man betonat nackdelen med sämre kontakt avdelningarna därmed.

Bästa kontakt/samband i Umeå mellan två plan och samtidigt inga genomgångar i verksamheten finns i Umeå att lära av för kommunplanerare och arkitektföretag. Se ovan förskolan Professorn Campus från 2016 (och är min förskolemodell) sedan i höst i kommundrift med namn Glaciären.

Detta sista ska väl kunna få politiker och tjänstemän att besöka f d campuförskolan. Jag kan ta emot och vet mer då vi har ett annat barnbarn där och jag inifrån nu kan jämföra för- och nackdelar mellan barnbarnens dagismiljöer. I fråga om lite av störande rum så vinner ”campusdagis”!

Och blir det att ”barnbarnsjobba” frivilligt där också, känns det extra stimulerande att ha varit med och skapat förbättrade barn- och arbetsmiljöer på förskola i Umeå.