Vad är en nyhet? – Språktester och frågor som inte borde ställas

Dagen börjar med att läsa tidningen, ett måste för att dagen ska bli bra och för att jag ska känna mig påläst om vad som hänt i världen och vad som är på gång. Så har det alltid varit sedan jag var liten och läste gigantiska Västerbottens Kuriren som färgade vaxduken på köksbordet svart av trycksvärta tills idag när jag läser tidningen i mobil appen redan innan jag lämnat sängen. Jag är glad för att jag är uppvuxen i ett hem där tidningen varit viktig och självklar som kunskapskälla. Idag som politiker ser jag lite annorlunda på hur nyheter rapporteras och ifrågasätter ibland om det verkligen är nyheter eller varför vissa artiklar valts eller uteblivit. Källkritik och en kritisk blick gör alltid läsandet mer intressant.

Dagarna efter fullmäktige blir det nog så att tidningarna nagelfars lite extra. Det som politiken sett som viktigt att debattera kan uppfattas som käbbel eller överhuvudtaget inte intressant nog att skriva om. Måndagens kommunfullmäktige bestod främst av information från nämnderna på förmiddagen och interpellationer på eftermiddagen. En interpellation är en fråga (eller några fler så länge som det berör ämnet) från en ledamot till främst en ordförande för en politisk nämnd eller beredning. Interpellationer ska handla om något som hör till kommun­full­mäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. Interpellationer får inte handla om myndighets­utövning mot enskild. Interpellationer ska ha ett bestämt innehåll och en motivering. De bör bara ställas i ärenden som är av större intresse för kommunen. Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter också delta i debatten, tillsammans med den som frågar och svarar. (Info från umea.se)

En interpellationsdebatt kan vara fantastisk, levande och ideologisk där majoriteten kan krävas på svar i högaktuella frågor, men det förutsätter att ämnet känns relevant och berör många. En (enkel) fråga leder aldrig till debatt, men är ett bra verktyg för att väcka en fråga och få den till protokollet tillsammans med svaret. Inför denna mandatperiod beslutade fullmäktige att ändra arbetsordningen genom att begränsa antalet inlägg för interpellanter och frågeställare vilket tyvärr också kraftigt begränsat debatten. Kristdemokraterna var det enda partiet som reserverade sig mot förändringen, men efter måndagens fullmäktige tror jag att fler insåg att beslutet i september 2022 inte var optimalt.

Några nyheter som kom fram på fullmäktige, men som inte synts till i mediarapporteringen är att Socialdemokraterna nu har insett att språktester inom äldreomsorgen kan vara ett bra verktyg och kanske rent utav nödvändigt. Interpellationen som behandlades i slutet av dagen om arbetsmiljön inom äldreomsorgen lyfte problemet med bristande kunskaper i svenska där personal inte förstår eller gör sig förstådd hos dem de är satta att hjälpa. Vi har länge sagt att svaga kunskaper i svenska inom vård och omsorg är en fråga om patientsäkerhet.

Debattartikeln i dagens VK från en fysioterapeut bekräftar: ”Språknivån är ibland så låg att jag som delegerande personal inte kan räkna med att det jag förväntar mig ska ske faktiskt händer. Dialogen med språksvag personal tenderar att bli minimal, vilket försvårar och tynger övriga kollegor som talar bra svenska.” Det är mycket bra att S inser att språktester inte är av ondo och att enhetschefer kan få stöd vid rekrytering för att säkerställa att kunskaperna är tillräckliga.

Fullmäktige avslutades med en enkel fråga av Miljöpartiet, en fråga som frågeställaren redan visste svaret till och fokus istället blev på det inledande talet. En text som SKR och kommunjurist var överens om inte låg under kommunens kompetens eftersom det handlade om internationell politik. Svaret var inte det viktiga utan möjligheten att tala om det som låg frågeställaren allra närmast hjärtat och det med ord som provocerade och utelämnade fakta. Om det demokratiska verktyget fråga missbrukas kan det bli ett verktyg för både propaganda och rasism (vilket faktiskt tidigare har skett). Det var långt ifrån ett enigt fullmäktige som efter votering beslutade att att frågan fick ställas. Kristdemokraterna var ett av de partier som reserverade sig mot beslutet.

Reservation ärende 15/24

Utrikespolitiska frågeställningar faller utanför den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Den enkla frågan bör inte heller få ställas då det leder till, att en acceptans av ledamotens skrivning om folkmord leder till att kommunen gör en utrikespolitisk och folkrättslig deklaration, och det substansmässiga innehållet kan då tolkas som att det påkallar behovet av insatser riktade mot individer i utlandet. Skrivelsen är dessutom både tendensiös och ensidig i sitt innehåll som avser ett krig där två parter deltar och dess civilbefolkning lider sviterna av. I sammanhanget är det även tänkvärt att ordet folkmord kommer från Förintelsen under Andra världskriget:

Folkmord, även kallat genocid, är avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta en grupp utvald eller definierad genom nationalitet, etnicitet, ras eller religiös tillhörighet vilket gör det hela än mer anmärkningsvärt.