Etikett: svenska språket

Livsviktig kommunikation, om betydelsen av det svenska språket

Av , , Bli först att kommentera 11

Kommunfullmäktige i december blir helt digitalt med inga ledamöter förutom presidiet fysiskt på plats så är det sagt. En teknisk utmaning kan tyckas, men regionfullmäktige klarade det med 71 ledamöter i november så visst borde Umeå klara det samma.

Jag är inte orolig för tekniken utan mer orolig för mängden ärenden som kommer upp i synnerhet med tanke på att fullmäktige ställdes in förra månaden. För nu helt plötsligt har det blivit fart på motionshanteringen och så många som 18 stycken har hanterats i kommunstyrelsen och är på väg upp. 18 motioner!! Oklart att vi hinner med alla före jul, men det är ju klart en del av dem har legat till sig de senaste fyra åren så vad är ytterligare ett antal veckor…

En av motionerna som skulle upp i november var Sverigedemokraternas motion: Krav på språkkunskap i svenska för verksamma inom äldreomsorg och hemtjänst. Jag har bloggat om detta tidigare och det är en levande fråga i äldrenämnden. Nu ser jag att det är en levande fråga hos Moderaterna som vill se språktester i svenska och Petter Nilsson som vill pressa Anders Ågren till att bifalla deras motion.

Att kunna kommunicera med den vår personal är satt att hjälpa är livsviktigt och ingenting som ska kompromissas bort. Förutom att det är en fråga om patientsäkerhet så handlar det om att kommunen ska kunna ge en personcentrerad vård och där är språket av yttersta vikt. Språktester kan vara bra, men det mesta borde framkomma redan vid en anställningsintervju utan ett särskilt test. Förväntningar på den som anställs och vad den anställde kan förvänta sig av arbetsgivaren ska vara klara och tydliga. Det är varken konstigt eller ovanligt att arbetsgivare testar personalens kunskaper innan anställning så det vore möjligt även här.

Sverigedemokraterna och Moderaterna skriver att det är i Äldrenämnden allt ska ske, men missar att även Individ och familjenämnden är en personalkrävande nämnd med personal som jobbar nära andra människor som i personlig assistans, i LSS boenden eller som boendestödjare. De berörs också om personalen och brukarna inte förstår varandra pga bristande språkkunskaper.

När Äldrenämnden tidigare behandlade Sverigedemokraternas motion lämnade jag tillsammans med övriga allianspartier in en skriftlig reservation eftersom vi menar att kraven som ställs på att kunna det svenska språket är idag för lågt ställda. Se nedan.

Reservation i Äldrenämnden 27 augusti 2020
”Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att
personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att
hjälpa. Vi vet att bristande kunskaper i svenska språket riskerar
patientsäkerheten samtidigt som äldre personer har vittnat om att de
undviker att ta kontakt med personal för att de inte kunnat förstå
varandra. Svenska C på SFI motsvarar ungefär årskurs 5 på mellanstadiet
vilket vi anser är mycket lågt ställda krav som redan uppfylls idag därför
ska motionen anses vara besvarad. Vi menar att arbetsgivaren har ett
stort ansvar vid rekrytering att försäkra sig om att den anställde har
nödvändiga kunskaper och här finns utrymme för förbättringar.
Rekryteringsbehoven i äldreomsorgen är stora, men det är ingen lösning
att sänka kraven på att kunna det svenska språket när det utgör en så
viktig del av omvårdnad och patientsäkerhet. ”

Slutligen är kunskaper i andra språk alltid meriterande, i synnerhet inom vård och omsorg för det är inte bara svensktalande som bor på vårdboenden eller som behöver hemtjänst. Det viktiga är att vården är personcentrerad och patientsäker. Den som behöver vård ska alltid kunna känna sig trygg och vara säker på att kunna bli förstådd i kontakten med personal.