Framtidens förskola – min dagisidé – ville inte Umeå kommun medge – byggdes ändå – på campus i Umeå…

Av , , Bli först att kommentera 0

Råden från skådespelaren/uppfinnaren Hedy Lamarr (förra bloggen) är mycket tänkvärda och passar in i mina strävanden kring idéer för bättre dagismiljöer här i Umeå. Här är vad jag mött emellanåt och ”ändå”/anyway fortsatt – med förskoleframsteg även hemmavid.

Lamarr själviska

FRAMTIDENS FÖRSKOLA – MIN DAGISIDÉ – BYGGDES MÅNGA AV UTANFÖR UMEÅ PÅ 1990-TALET. MEN ”HEMMA” BLEV DET BARA EN – FÖRSKOLAN MISSIONÄREN (1990)…

Dagis UBBI Krokom

…TROTS LOVORD OCH POSITIV UTVÄRDERING AV PERSONAL OCH I UTREDNING SAMT GODTAGANDE AV UBBI-UPPSHOVSRÄTT AV FÖRVALTNING OCH KOMMUN…

UBBI Mission utv 1994

…MEN 20 ÅR SENARE I PRÖVNING I DOMSTOL DÄREMOT INTE MEDGE MIN DAGISIDÉ.

UBBI ej överklaga

TROTS DETTA ARBETADE JAG VIDARE MED ATT ”TÄNKA STORT ÄNDÅ” MED NYTT…

Lamarr bygg ändå

…OCH HAR ”BYGGT ÄNDÅ” MED NYA TANKAR SOM BLIVIT VERKLIGHET HÄR I UMEÅ!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

SÅ NU VÄNTAR JAG PÅ – ATT SE OM POLITIKEN I UMEÅ, VILL ”VÄRLDENS BÄSTA” FÅ…

Lamarr orättvisa

ÄNDÅ! ELLER ”ANYWAY” SOM HEDY LAMARR, SKÅDESPELARE/UPPFINNARE, SADE. (Se och läs mer om i föregående blogg 14/1.)

Bli först att kommentera

”Tänk stort ändå.” Av Hedy Lamarr – filmstjärna/uppfinnare – med tänkvärt

Av , , Bli först att kommentera 3

NEDAN K SPECIAL I SVT ÄR VÄL VÄRD ATT SE – OCH LÄSA DET TÄNKVÄRDA HÄR! DETTA LIKNAR HUR JANTELAGEN VERKAR + OCH ATT GÅ VIDARE ÄNDÅ/ANYWAY…

Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare K special.

Som erotiskt lockande sexbomb, en dröm på vita duken – så började Hedy Lamarr sin karriär som skådespelerska. En karriär som skulle ta henne från livet som lyxhustru i Wien till storfilmerna i Hollywood. Men det stannade inte där. Hedy Lamarr använde sin ovanliga intelligens och sitt tekniska intresse i det amerikanska försvarets tjänst. Hon uppfann ett hemligt signalsystem som skulle komma till användning under Kubakrisen. Även om generalerna i det längsta hade svårt att tro att denna utmanande kvinna kunde vara något mer än just – utmanande.

Information om Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare – Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare
PUBLICERADES Tis 1 jan 02.00
KAN SES TILLFre 15 feb 23.59(1 månad)
https://www.svtplay.se/video/20481872/hedy-lamarr-filmstjarna-och-uppfinnare
 Lamarr Hedy Tänk
SOM ÄVEN KÄNNS IGEN I MINA IDÉSTRÄVANDEN I UMEÅ OCH KAN SES I BLOGGARNA
Bli först att kommentera

Jantelag i Umeåväggar hinder för 30 år av personalerfarenheter om bättre förskolemiljöer enl Barnomsorgslagen

Av , , Bli först att kommentera 1

Mitt ”dagismiljö-forskande” i förnyelse av förskolors utformning i ett typbarnstugeprojekt Umeå kommun deltog i/hade ansvar för 1988-89, gav förskolan Missionären 1990 i Umeå och riksgensvar för min ”UBBI-modell”.

Ett var TT-reportage som spreds över Sverige och gav mig kontakter/resor från Boden i norr till Skåne i söder, se här från Kristianstadsbladet (VK-bild är ur VK-rep. dessförinnan).

Här framgår tydligt hur mycket personalerfarenheter av dagislösningar påverkat till de resultat jag utvecklat för bättre förskolemiljöer. Under reportaget visas hur kunskaperna spridits vidare på olika sätt. Men i Umeå hindras förnyelse ofta av jantelag sedan 30 år!

Och medan 30/1 1989 gav rikskontakter, med uppdrag genom ett ”innovationsprojekt” (var ju det även om innovation inte användes då för förskola/skola) i Umeåregionen, fick jag kämpa i Umeå kommun för erkännande av UBBI-idéerna och facket stred mot kommunen för UBBI-lösningen med beslut en vecka senare 1989-02-06 (se gårdagens blogg 10/1).

UBBI-dagis TT

Nedan bildcollage visar mer positivt gensvar, som min C-uppsats i pedagogik 1993 ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer.” Detta gav expertroll i Socialstyrelsen där jag i Barnomsorgslagen 1995:2 fick skriva råden om lokalmiljöer i barnomsorgen och var ett andra exempel på riksspridning av, framför allt, Umeåerfarenheter.

Tredje exemplet var vid presentation i tre seminarier för alla landets kommuner, i Jönköping, Stockholm och Umeå och syns i bilder nedan. Fjärde kom 2005 genom Myndigheten för skolutveckling i Pia Björklids ”Lärande och fysisk miljö” där min C-uppsats refereras.

Referenserna där är från funktionsprogram förskolan Umeå där min UBBI-modell (enligt mig) publicerades utan min kännedom (se mer om i tidigare bloggar). Dock har F-programmet inte med min C-uppsats eller ens något om Barnomsorgslagen och lokaler.

Noteras bör att uppe t h är från inbjudan i Umeå kommun när jag hade haft uppdrag av Socialkontoret 1994 om genomgång av barnstugor i Umeå. Och överst t v skriver tidigare ordföranden (2002 – 2010) i För- och grundskolenämnden, Margareta Rönngren (S), förord till F-programmet om värdefullt i att samverka över gränserna. MEN…

UBBI i B-lagen C-upp Utv-

…för mig har Umeå kommun satt ”gränser” för kunskap/erfarenheter i över tre decennier. Fast jag fick beröm och gensvar i december 2002 av just M Rönngren som nybliven F-o-G-ordförande vid träffar. En jantelag (du ska inte tro du är något) i Umeå kommuns väggar hindrar dock ännu mina (och förskolepersonals i Umeå) erfarenheter att få genomslag här.

Ändå är en förhoppning att veckans ”dagismiljöbloggar”, som har fått fler klickar än vanligt för mig, ger synergieffekter så att ”jantelagen” blir ”överkommlig”, kanske efter ett politik-studiebesök på förskolan Professorn Campus plus mer vetskap om hur förskola allmänt kan utvecklas genom fler projekt vid Uminova Innovation, som Umeå kommun f ö är delägare i!

UBBI i Missionären-dagis via innovativ förskola-idé till Professorn Campus i Umeå

UBBI Missionären Campus

Bli först att kommentera

Ja av Umeåpolitiker och fack 1989 är bevis för UBBI-förskola + extrabevis – men jantelag i Umeåväggar hindrar…

Av , , Bli först att kommentera 1

Här tredje bloggen denna vecka i fråga om min dagisritning kallad UBBI gäller för förskolan Missionären på Umedalen i Umeå (1990). Det blev ja till UBBI-modell från socialnämndspolitiker efter ja av fackliga organisationen SFL:s Barnomsorgssektions yttrande som en referensgrupp följde och Socialnämnden beslutade om 22 juni 1989. Och…

UBBI bevis SFL - Soc.nämnd b

…styrks lite extra med ett politiskt korridor-yttrande (just korridor mellan avdelningarna var en hörnfråga och jag lanserat i UBBI 1-modellen) om ”en passage” och ”som så lite som möjligt stör verksamheten, beaktas.” Men byråkratin beaktade inte socialnämndens begäran då. Men senare – och visats i tidigare blogg – lovordades korridoren…

Fast idag 30 år senare har det blivit korridor-passager som stör så mycket som möjligt i Umeå kommuns Reggio Emilia-modeller för förskolor genom torglösningar mellan kapprum/skolhallar och hemvistdelen på avdelningarna! Se https://www.vk.se/2612041/dyra-forskolor-i-umea-och-dartill-med-sjuk-planlosning

Där f ö ny modell inte har sådana störmoment i den jag utvecklat för förskolan Professorn Campus på universitetsområdet. Och, förhoppningsvis, kommunens nya För- och grundskolenämnd snart vill göra studiebesök på och få veta mer om.

Där kan då visas på Umeås framsynthet för Missionären när politiker fastslog passage som stör bara lite, detta eftersom denna utformning ryms i vad det svenska samhället senast slagit fast i riksmässig uppfattning om förskolor, allmänna råd från Socialstyrelsen.

I morgondagens blogg visas detta genom Barnomsorgslagen 1995:2 och de råd jag som expert år Socialstyrelsen (då ansvarig för barnomsorgen, idag Skolverket) fick skriva – utifrån de ritningar, med korridor, jag tog fram till typbarnstugeprojektet 1988-89 som gav just Missionärens förskola och nu är grund för Professorn Campus, 8 avd 2 plan, 2016.

MEN en jantelag (tro inte du är något) i Umeå kommuns väggar hindrar, än, förnyelsen!

Bli först att kommentera

Umeå kommun okunnig och osann i upphovsrättsfråga samt olustigt om förfalskning av ritning i dagisprojekt.

Av , , Bli först att kommentera 0

Uppdatering 09.11

BLOGGEN I FÖRRGÅR 7/1 HANDLAR OM HUR DAGISMODELLEN ”UBBI” BLEV TILL  I FÖRSKOLAN MISSIONÄREN (1990) I UMEÅ, ÄR GRUND FÖR NYA CAMPUSFÖRSKOLAN PROFESSORN (2016) SAMT OM KOMMUN-OKUNNIGT/OSANT ANG. UPPHOVSRÄTT.

Denna blogg beskriver i 10 punkter det okunniga och osanna samt olustiga händelser:

1. UK säger att Missionären (bild nedan) är VAB Typ 1 (därunder) som inte har ingång på långsida – så osant – medan UBBI (bredvid) har detta och är då Missionärenritningen.

2. UK säger att utredning kom fram till VAB Typ 1 och blev beslut med ”smärre justeringar” till 1989-06-22. Men i svar på stämning 2013 för intrång i upphovsrätt för publicering av Missionären-ritning i UK:s funktionsprogram 2009 utan min kännedom, skriver UK i tingsrätten (se längre ner) om ny remissomgång och omarbetningar och ”många vändor” samt hävdar då att ”Det slutliga ritningen är en omarbetning av VAB 1.” (!)

3. UK:s ”smärre” ändringar blev i praktiken mycket annorlunda ritning, som kan jämföras här med mina UBBI-modeller, vilka UK nämner i sin egen text med just UBBI 2, 3 och 4.

4. UK ”vitsordar att Urban Bengtsson har upphovsrätt till ritningen i bilaga 5, UBBI 1″. Och att ”UBBI-typ 2,3 och 4 har verkshöjd” och en upphovsman, som UK anser finns men det ”spelar mindre roll” och är ”i vart fall inte Urban Bengtsson”….

5. UK:s okunskap om upphovsrätt märks i att för UBBI 1 – som man medger är min – ställer UK frågan varför den är ”så noggrant undertecknad och försedd med stämpel” medan UBBI 2, 3 och 4 inte har ”underskrift eller stämpel”.

6. Men se nedan från lag om upphovsrätt § 7 så är ”ock allmänt kända signatur eller signatur”, dvs UBBI (även mitt företagsnamn), tillräckligt för att bevisa upphovsmannen.

7. UK är således både okunnig och osann här. Samt även olustig – det värsta i denna dagishistoria – med sitt uttalande om UBBI 6 (sista förlagan innan bygglovsritningen): att ”UBBI 6″ kan kommunen ”inte vitsorda att ritningen inte ens existerar.”

8. UK borde dock ha vetat (eller visste?) att i projekt-projekteringspärmen (se längst ner här i bloggen) finns detta – och mer därtill i Missionärenprojektet – och jag disponerade genom kommunens försorg (vill inte säga hur för att undvika problem härför).

Och om ”oexisterande” ritning fortsätter UK med:

9. ”Den kan lika gärna vara en kopia av bygglovsritningen (där UBBI hade försvunnit, min anm.) skrivit UBBI 6 på.”

10. Denna antydan om förfalskning (riktat till vem?) blev sista ”droppen” för mig att inte gå till hovrätten efter att tingsrätten ”gått på”, enligt min mening, Umeå kommuns osanna påståenden kring upphovsrättsfrågan här.

Så jag ”gav upp” då hösten 2013 för att arbeta klart med min nya UBBI-modell i två plan i campusförskola i Uminova Innovations-projekt (där det f ö förekom försök från UK-håll att ”sätta käppar i hjulen”)…

MEN NU FINNS PROFESSSORN CAMPUS (april 2016, se blogg 7/1) MED UBBI-MODELL I TVÅ PLAN I AVTAL MED UTFÖRARE – PRECIS SOM I AVTALET OM TYPBARNSTUGE-PROJEKT SOM GAV MISSIONÄREN 1990 OCH SYNS LÄNGRE NER MED:

”skall även av Urban Bengtsson utvecklad ´UBBI-modell´ prövas förutsättningslöst i projektet” – i avtal Umeå kommun skrev på med UK-projektledare för att genomföra!

UBBI bevis VAB 1 ej

7 §

Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten.

UBBI bevis tingsrätt 2 gul

UBBI bevis upphrätt mm

NOTERA NEDAN ”ALT. UBBI” T H MED KORRIDOR OCH ”UBBI 6″ I MITTEN – I PROJEKTPÄRMEN + OVAN HUR JAG ÄNDRAT TILL UTAN KORRIDOR = ”UBBI 3″…Missionären VAB pärm

Bli först att kommentera

Umeås företagsklimat bra. Men hur är kommunens – när företagare blir medborgare, idéer tas, skrivelser ej besvaras och osanningar avslöjas?

Av , , Bli först att kommentera 2

HÄR BERÄTTAS OM KOMMUNALT BEMÖTANDE, DAGISPROJEKT I UMEÅ FÖR 30 ÅR SEDAN LIKSOM FÖRSKOLEDITO IDAG MED IDÉER OCH RITNINGAR AV MIG, MEN POLITIK OCH BYRÅKRATI MOTARBETAT, LIKSOM MITT FÖRETAGANDE DÄRMED.

Bloggen utgår från VK-debattinlägg nyligen av Balticgruppens Krister Olsson/Staffan Ling,

”Ett mycket bra företagsklimat” https://www.vk.se/2620953/foretagsklimatet-i-umea-ar-mycket-bra,

och mitt om

”För dyra förskolor i Umeå”, https://www.vk.se/2612041/dyra-forskolor-i-umea-och-dartill-med-sjuk-planlosning.

I grunden delar jag Olssons/Lings mening om Umeås företagsklimat som bra och instämmer i ”att det finns områden där kommunen har tappat en del i förtroende”, där man nämner olika saker i kontakter med byråkratin.

Mitt näringsidkande som idé- och dagiskonsult i 30 år och kommunkontakter med politiker/tjänstemän visar på motarbetande, idéer som tas och görs till kommunegna samt i en rättslig tvist om upphovsrätt utsatts för osanningar, bl a pga okunnighet om vad lag om upphovsrätt säger för angivande på ritning för äganderätt, samt nedan beskrivningar.

T v: Min idé om korridor i förskola fick nej i projekt, men sedan uppskattad (!) och införd.

T h: Min dagismodell UBBI noterades i ritningar för förskolan Missionären (1990), men togs bort och fick Umeå kommunvapen (!) på relationsritningen efter bygget var klart.

UBBI föret-klimat

Företagsbemötande är nederst

* t v att jag betraktats som ”medborgare” i kommunkontakter (skickat till mig som konsult)

* t h att fler skickade skrivelser ska anses vara reklam/marknadsföring och besvaras då ej

och i mitten t h osanningar angående upphovsrätt till förskoleritning UBBI, trots att Umeå kommun (+ Vännäs och Nordmaling) medverkade 1988-89 i universitetsföretagar-projekt om typbarnstuga i avtal om att pröva min ritningsmodell som VAB (arkitektfirma då) anlitats för att göra färdigt till bygglovsritning och en Umeåchefstjänsteman var projektansvarig.

Projektet blev framgångsrikt med Missionären i Umeå (4-avd), Snickargården (3-avd, sedan 1 avd. till) i Vännäsby och en 2-avd i Gräsmyr (med korridor!). Och i Vännäs och Nordmalings kommuner ifrågasattes inte upphovsrätten (mer positivt finns att säga där).

Framgångar var det i början av 1990-talet i Östersund och Krokom med sju UBBI-förskolor, även om dessa kommuner först nekade min upphovsrätt. Men rättsligt ingripande gav medgivande och ekonomisk uppgörelse då UBBI fanns angivna i kommunala handlingar.

Bäst är nog Lycksele kommun som gjorde upp i förväg och resulterade i två dagisavdelningar i Hedlunda ihop med fritidshem. Sedan blev detta den förskolelösning som visades vid Socialstyrelsens presentation av Barnomsorgslagen 1995:2 över hela Sverige, i Jönköping, Stockholm och Umeå (med kommunala tjänstemän närvarande).

Då föreläste jag om förskolemodeller samt de råd jag fått skriva där om lokalmiljöer i barnomsorgen. Men i kommunen Umeå har det gått trögt – där osanningar råder (än?)

Tidigare, hösten 1993, gjorde jag PR för Umeå, dagismodeller och barnomsorg på USA:s största barnomsorgsmässa, i Los Angeles, genom Exportrådet och Swedish Child Care (olika företagare), samt svenska regeringen med socialminister Bengt Westerberg i spetsen.

Där informerades om ”preschools/child care” på university campus vid amerikanska universitet, idé Umeå kan sägas haft genom Umeå Studentkårs daghem 1969, Professorn, fem avd. vid Ålidhems centrum. Och hemma efter USA-resan visade sig något hända här.

Unik campusförskola i Sverige

Bilden t v i bildcollaget ovan, mittenraden, ”Universitetsdagis i Umeå” handlar om nytänkande från Umeå universitet 1994 om förskolebehov på campus utifrån en undersökning bland studenter och personal. Jag fick uppdrag av universitetsledningen att sammanställa en rapport. Kontakter med Umeå kommun gav inget gensvar, då.

15-talet år senare lanserade jag min UBBI-modell för campusdagis i två våningar. Och fick gensvar, men inte av kommunen utan via universitetet så att ett näringslivsprojekt genom Uminova Innovation våren 2016 skapade Sveriges största nybyggda campusförskola, Professorn (även då förekom kommunmotstånd på olika sätt) med 8 avd!

UBBI-modell legocampus

Ovan t h, är grundplanlösningen och i mitten min förskolemodell för två avd. – med korridor – som var huvudförslaget i typprojektet för 30 år sedan. Längst t v UBBI-dagisidén i legobygge som använts för visningar. Utformningen går igen, nu med fyra avd., i de två våningar Professorn Campus har. (”Korridorfrågan” blir även bevis för min upphovsrätt!)

Men än, över två år senare, har ingen kommunpolitiker studiebesökt denna svenska samhälls- och näringslivs-unikitet och jag skriver om i debattinlägget ”För dyra förskolor i Umeå”. Vid ett besök kan campuslösningen jämföras med Umeåutformningarna idag som har störande miljöer pga genomgångsrum, skolhallar och mindre hemvister. Och i stället skapa en ny Umeåmodell som var meningen för 30 år sedan i typprojektet…

Och då är frågan: Skulle Umeås kommunledning visat samma ointresse/avoghet om Balticgruppen eller andra stora företag i Umeå lanserat en ny campusförskoleidé?

Kanske intressant för Umeå kommuns näringslivsutskott och lokala medier att söka svar på och om det generellt finns skillnader i kommunbemötande mellan småföretagare och stordito samt avslöja ”osanningarna” här ovan i bloggen.

Om det sistnämnda, är nedan bevis-material värt att granska, 

dels ritningar för förskolan Missionären i kommunens funktionsprogram där VAB anges trots att ansvarig ingenjör skrivit UBBI på olika ritningar fram till bygglovsdito (ej med på där!)

dels projekt-projekteringspärm med VAB-foldrar där material visar att det är min UBBI-modell som gäller, och motbevisar ytterligare vad Umeå kommun påstår i svaret ovan.

Missionären UBBI bevis VAB

NOTERA MISSIONÄRENRITNINGEN MED ”ALT UBBI” OCH KORRIDOR! BEVIS NOG?

LIKSOM BEVIS HÄR OM COPYRIGHT OCH MIN ÄNDRING TILL UBBI UTAN KORRIDOR.

UBBI orig + typ

Bli först att kommentera