6 – 0 för Professorn Campus – Böle Förskola, i ytekonomi, samverkan, närhet, barnro, föräldrakontakt, torg…

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyligen tog jag del av ritningsunderlag för byggande av Umeå kommun största förskola med 8 avd. i 2 plan, Böle Förskola på Teg. Då blev det anledning att jämföra med Professorn Campus som sedan våren 2016 varit Umeås största (lika som en BF) och i egendrift genom personalkooperativet Professorn.

Jämförelsen har jag sedan informerat ansvariga politiker på pedagogisk sida liksom för bygglovsgranskning. T h illustration (från Folkbladet 8/3 2019) av en Böle Förskola efter Bölevägen på Teg, planerad byggstart i år (bygglov än ej klart). T v är campusförskolan.

Professorn Campus - Böle bild

Härunder ritningar (förstora och se mera) med t v campusmodellens grundidé från mina UBBI-dagisidéer och t h bygglovsritningen för Böle Förskola (från Umeå kommun) där

1-0 är ytekonomin invändigt = kortare avstånd och i ytterväggar = mindre byggyta,

2-0 är samverkan mellan avd. vid innetorg och lika långt från resp avd,

3-0 i närhet mellan avd. och till innetorg samt till kök och personalutrymmen,

4-0 är barnro med lugnare miljöer och ej intill störande passager

5-0 för föräldrakontaktutrymme och nära till entré/kapprum

- allt i jämförelse mellan ”Campus” och ”Böle”.

UBBI Peab Böle jmf

Ovan min UBBI-modell t v med två avd. spegelvända plus torglösning i mitten och följer Umeå kommuns funktionsprogram för torget – något som en Bölelösning (t h) inte gör!

Vilket ger 6-0, likt tennissiffror, i vinst för Professorn Campus!

Och Böle Förskola i jämförelse med torgmodell i Reggio Emilia-förskola (se nedan) ur Funktionsprogrammet blir det 1-0 i ytekonomi, 1-1 med samverkan, 1-2 med närhet, 1-3 med barnro, 2-3 med föräldrakontakt och 2-4 med funktionsprogrammet, dvs förlust.

Dessutom syns tydligt olikheterna ritningarna emellan och därmed avvikelser från kommunens råd genom funktionsprogrammet. Således än större anledning att syna ritningsunderlaget för Böle Förskola innan bygglovsprövning i vår.

Reggio Emilia f-progr

Bli först att kommentera

Campusförskolans historik i Umeå gör framtidens dagisplanering bättre med bra idéer utifrån, följer funktions-program – men ej i kommunförskolor

Av , , Bli först att kommentera 0

Professorn Campus, personalkooperativet Professorns i Umeå, nya förskola från våren 2016 har en historik och utformning som kan göra framtidens dagisplanering bättre med bra idéer som kommer utifrån, via utvärderingar, forsknings- och utvecklingsarbeten samt privata initiativ av olika slag.

Umeå kommun har låtit göra utvärderingar genom de beskrivningar, i text, ritningar och bilder, som finns i ”Funktionsprogram för förskolan”, 2010, https://www.umea.se/download/18.77b8c5dd12c9fa0d13e80002897/1361886547694/helafunktionsprogr100831r.pdf

Där finns en utveckling från tidigare lekhallar mellan, oftast, två avdelningar, till gemensamt ”torg” för 3-4 barngrupper. Nedan t v är den anvisning som ges med ”Torget”, mitt i huset.

T h den modell jag fått utvecklad och lanserade i projektet ”Innovativ Förskola” genom Uminova Innovation för 10-talet år sedan och var grunden för just Professorn Campus´ planlösning och utformning.

Ritningarna nederst t h har min UBBI-campusidé med torg/kök/matsal/personal centralt likt funktionsprogrammet. Intill är tre kommunmodeller, vilka ej har kvadratiskt stort torg utan långsmal, mindre, gallerivariant medan ekonomidelen här är vid sidan om avdelningarna.

Således planerar och bygger inte Umeå kommun efter sitt eget funktionsprogram.

Campusförskola historia

Mittenbilden visar ”verkligheten” med torget på campusförskolan som matsal och aktivitetsrum centralt och andra verksamheter omkring. Liknande centrumtänkande ligger bakom placeringen och beskrivs i mittenraden t h med förskolan i nya stadsdelen ”Universitetsstaden” med kommande bostäder och existerande olika långt ifrån.

Just att bygga flera avdelningar centralt innan bostäderna har Umeå gjort bara vid enstaka tillfällen. För Västra Ersboda på 1980-talet kom större barnstugor i utkanten. Då var jag med som fackligt aktiv i en ”politikergrupp” – med bl a kommunalråd – för barnomsorgssatsning. Jag påvisade att VE hade småavdelningsdagis centralt och två 4-avd.förskolor i utkanten.

Politikerna lyssnade på kritiken och föreslog då större enheter centralt, vilket blev för Östra Ersboda och kan ses idag 30 år senare. Så sker dock inte systematiskt i Umeå nya bostadsområden. Men campusförskolans placering av markägaren Akademiska Hus och godkänd av Umeå kommun följer ÖE-modellen och visas i detaljplaneskisserna nere t v.

Återstående ”bild” i detta förskolaplaneringscollage är ett debattinlägg i VK från 2011 och som belyser värdena av genomtänkt planering och med ”bra idéer utifrån”. Inlägget finns härunder för att lättare kunna läsas. Förhoppningsvis även av dagens politiker i Umeå liksom näringsliv som vill göra ”framtidens dagisplanering bättre”. Och medier nyfikna?

Dagisprojekt Uminova Inn.

Bli först att kommentera

”Spännande” om campusförskola och ”god kvalitet” – enligt Umeåpolitiker

Av , , Bli först att kommentera 1

I kommande bloggar visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.

Så avslutades förra bloggen om avvecklingshotade Professorn Campus, 8 avd i 2 plan, campusförskola i egendrift, unikt i Sverige, som tillgång för Umeå, och blev till genom innovationsprojekt (via Uminova Innovation med kommunen som stor och viktig ägare) efter idéer från mig med ”Innovativ Förskola”, först 10 avd i 2 plan som ändrades till 8 avd.

Produkten blev sedan en byggnad utifrån mina UBBI-dagismodeller sedan slutet av 1980-talet i projekt med Umeå, Nordmaling och Vännäs, där Umeå universitet ingick genom Unikum (föregångare till Uminova bl a).

2009 ansökte personalkooperativet Professorn om utökning av sin förskola på Ålidhem med 4 avd till ny förskola på campus, se nedan i VF/Folkbladet-reportage för placering väster om IKSU Sportcenter – senare ändrat till norr om IKSU och Campus Arena (friidrott)

Prof Campus idé prod tjänst b

2011 godkände Umeå kommun Professorn Campus där ordförande Margareta Rönngren i För- och grundskolenämnden  yttrade sig positivt offentligt: ”Det blir spännande att se hur det utvecklas” och nämnden bedömde att man följer läroplan och har god kvalitet.

2016, april, startade Umeå största förskola och Sveriges första campusdito i egendrift efter ”50 års kamp” som VK skrev om då (Umeå Studentkår började med daghem/förskola vid Ålidhems centrum 1968 och  kommunen tog över 1971). Då hade det gått från idé, via produkt till en tjänst med 30-talet anställda och verksamhet med över 120 barn. -http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

2019, mars, meddelar den ekonomiska föreningen Professorn att man inte klarar ekonomin pga otillräckligt med barn för att få kommunbidrag till åtta avdelningar, och detta fastän professorbarnen tillsattes ur gemensam kommunkö, men samtidigt kommunen byggt ett flertal tillfälliga paviljonger något varken politiker eller medier uppmärksammat, än.

(Nästa blogg blir bl a om framtidens dagisplanering bättre med bra idéer utifrån, följer funktions-program – men ej i kommunförskolor.)

Bli först att kommentera

Campusförskola är en umetillgång för framgång och syns i detta bildfång…

Av , , Bli först att kommentera 0

Campusdagis 8:4 växer 2

Professorn Campus i Umeå, som – i dagisplatsbristtider med paviljongbyggande och ingående i kommunkön – inte från början våren 2016 fick tillräckligt med förskolebarn, är som just campusförskola en tillgång som kan ge framgång för Umeås barnomsorg och näringsliv, vilket visas i detta bildfång med mottot ”Här byggs för ett Umeå som växer”.

Campusdagis torg 2 b 2

Innetorget är en tillgång i hjärtat av huset och köket centralt med närhet, som kommunens funktionsprogram anger. Planlösningen grundas på överblick, gemensamma rum, avskildhet för lugn och ro, transportstråk som inte stör och samverkan avdelningar + inne/utemiljö.

Professorn ccampus visning b

En verklighet som föräldern (se gårdagens blogg) JojoPower beskrev belysande utifrån sin och sina barns upplevelse där.

Lägg därtill placeringen i skog och natur vid Campus arena (friidrottsarenan), nära IKSU och centralt för gamla och nya bostadsområden plus intill Umeås stora arbetsplatser som universitet och lasarett. Det ger en umetillgång för framgång även riktat utanför kommun- och landsgränser för både kvantitet och kvalitet i barnomsorgen, väl värd att visas upp.

I kommande blogg visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.

Professorn Campus bäst? bProfessorn analys

Bli först att kommentera

”förskolan som de har trivts bäst på” – föräldrareaktion på debattinlägg för utveckling av Professorn Campus

Av , , Bli först att kommentera 1

Signaturen JojoPower kommenterade debattinlägget igår med: (bilderna är inlagda av mig)

Klart att den måste få vara kvar. Mina barn har gått på 3 olika förskolor, och denna är den förskolan som de har trivds bäst på. Både med pedagogerna och med barnen.. De arbetar med barnen på ett bra sätt. De nyttjar den underbara skogen som ligger i och vid förskolan. De låter barnen utvecklas och lära sig saker. De pratar med både föräldrar och barnen för att lösa problem.

Förskolemiljöer debatt

Pedagogerna känner alla barnen på förskolan och de kommunicera mellan avdelningarna.. Det är någon som brister på de flesta förskolorna, men inte här. Om man har flera barn i huset, så räcker det med att man ringer en och meddelar att man tex. blir sen med upphämtning etc.

Såklart att den ska måste få vara kvar. När det finns så många bra saker med förskolan, och låt personalen vara kvar och driva förskolan..

Min kommentar till ovan:

Självklart, det gäller att tala om detta utåt, uppåt och inåt, så att allt fler ser behovet av campusförskolan Professorn. Roligt att höra hur kommunikationen fungerar mellan avdelningarna, det är en av de saker jag tänkte på vid utformningen där. Så vi får fortsätta att få denna kommunikation till ansvariga och underlätta för fortsatt drift i egenform om det är möjligt.

Bli först att kommentera

Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå – ger ekonomivinster

Av , , Bli först att kommentera 1

Uppdaterad 14.12

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.

Campusdagis debatt

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn – av ekonomiska skäl och på grund av kösituationen – tvingats avveckla sin förskola från 2016, åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus.

I en intervju (i Folkbladet) säger för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när för- och grundskolenämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002–2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så politikerna i nämnden behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter?

I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi för att täcka upp underskott i verksamheten då man inte får bidrag för dem som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön–alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar som gäller under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt, dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga förskolor, annars vanligt.

Professorn analys

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avdelningar i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn (!) vid Ålidhems centrum, av Umeå Studentkår.

Studentkåren såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, med flera vid Umeå universitet. På köpet blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna historik. Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

”Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.”

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och, märk väl, Umeå stad tog då över barn och personal samt byggnad!

Jag minns detta extra väl då jag började min förskolebana vårterminen 1971 på just Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare.

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan. Och förskolan berör universitetet som länge diskuterat barnomsorg på campus och en utredning 1995 av Umeå universitet visade på behov för studenter och personal.

UBBI Missionären Campus

Detta och nya lokalmiljöer–där utformning kombinerar traditionella daghems egna entréer/hallar med nya förskolors innetorg och utan störande genomgångar–ledde 2008 till en idé för ett innovationsprojekt genom Uminova Innovation och som Umeå kommun stöttat genom sitt ägande.

Utemiljön är välplanerad i trafiktryggt område med skog och natur, intill friidrottsarenan på campus och nära till IKSU Sportcenter, där markägaren Akademiska Hus positiva inställning till förskolan hade en avgörande roll.

Genom projektet medverkade och godkände kommunen att en fristående aktör, personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa kunde förverkliga Umeås största förskola och den första på ett campus i den storleken i Sverige.

Därmed ökar skälen för att utveckla och inte avveckla, där inte bara Umeå kommun kan bidra utan även universiteten (Umeå universitet och SLU) samt näringslivsaktörer om sådana erbjuds medverka.

Till sist, betänk att i snart tre år har Professornkooperativet med personal ”sparat” på kommunförskolebyggen med ekonomivinster för Umeås skattebetalare samt minskat dagisköerna, 100-tals varje år, dessutom! Sådant ska väl betala sig?

Urban Bengtson

Bli först att kommentera

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.

Campusdagis debatt

Medier i Umeå har på olika sätt uppmärksammat att personkooperativet Professorn – av ekonomiska skäl och på grund av kösituationen – tvingats avveckla sin förskola från 2016, åtta avdelningar i två plan, Professorn Campus.

I en intervju (i Folkbladet) säger för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) att hon är förvånad och menar det är märkligt att inte kunna fylla platsbehovet då det är brist på förskoleplatser i kommunen. Liknande säger föräldrar som intervjuas i reportagen.

Men detta är inte märkligt, tvärtom vanligt med barnomsorgslokaler då bostäder inte börjat byggas i nya stadsdelar som på universitetsområdet norr om IKSU Sportcenter. Det var planeringsförutsättningarna när för- och grundskolenämnden under Margareta Rönngrens (S) ordförandeskap 2002–2014 beviljade Professorn Campus tillstånd.

Så politikerna i nämnden behöver syna planerna för barnplaceringar utifrån sökande längre ifrån. Finns beräkningar för när förskolan kan bli fylld och har bidragen anpassats därefter?

I fristående förskolor kan man inte som i kommunbyggda få ekonomi för att täcka upp underskott i verksamheten då man inte får bidrag för dem som kommunen inte placerat ur den gemensamma kön–alltså finns ett kommunansvar här!

Kommunansvaret bör då även gälla framtiden för Professorn Campus med ovan förutsättningar som gäller under tiden som nya bostäder kommer. Och för övrigt, dagisplatser där tidigt lockar ju lättare barnfamiljer dit än inga förskolor, annars vanligt.

Professorn analys

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Daghemshistorik, eller förskoledito numera, stärker Umeå kommuns ansvar här då man 1968 som Umeå stad såg ett daghem om fem avdelningar i egenregi byggas (och beviljade visst bidrag), Professorn (!) vid Ålidhems centrum, av Umeå Studentkår.

Studentkåren såg barnomsorgsbehov för studenter, personal, med flera vid Umeå universitet. På köpet blev det platser för icke-universitetsanknutna föräldrars förskolebarn.

Så här skrev VK:s Kerstin Eriksson 23/4 2016 i reportage om denna historik. Folkpartiets/Liberalernas Lennart Degerliden, då US-ordförande, intervjuades.

”Umeå studentkår vädjade år 1967 till Umeå stadsfullmäktige om att få ekonomisk hjälp för att kunna erbjuda någon form av barnpassning för de studenter som har barn. År 1968 öppnade kåren förskolan Professorn på Ålidhem. Umeå studentkår arrangerade också barnparkering på förmiddagar i en lokal på Axtorpsvägen, till en kostnad av två kronor per timme och barn.

– Det var svårt att hitta personal till förskolan. Vi anställde en sjuksköterska som föreståndare och lyckades få Scan att leverera maten, minns Lennart Degerliden.”

1971 övergick Umeå stad till Umeå kommun. Och, märk väl, Umeå stad tog då över barn och personal samt byggnad!

Jag minns detta extra väl då jag började min förskolebana vårterminen 1971 på just Professorn-dagis-förskola som förpraktikant (behövdes för att söka förskollärarutbildningen). 1973 blev jag klar förskollärare.

Om 2019 års politiker i Umeå lär av sina politiska föregångare 48 år tidigare, blir det självklart att känna samma ansvar när fristående krafter i dag skapar barnomsorg för framtiden.

Särskilt när man nu välkomnar privata/enskilda aktörer i förskolan. Och förskolan berör universitetet som länge diskuterat barnomsorg på campus och en utredning 1995 av Umeå universitet visade på behov för studenter och personal.

UBBI Missionären Campus

Detta och nya lokalmiljöer–där utformning kombinerar traditionella daghems egna entréer/hallar med nya förskolors innetorg och utan störande genomgångar–ledde 2008 till en idé för ett innovationsprojekt genom Uminova Innovation och som Umeå kommun stöttat genom sitt ägande.

Utemiljön är välplanerad i trafiktryggt område med skog och natur, intill friidrottsarenan på campus och nära till IKSU Sportcenter, där markägaren Akademiska Hus positiva inställning till förskolan hade en avgörande roll.

Genom projektet medverkade och godkände kommunen att en fristående aktör, personalkooperativet Professorn, byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa kunde förverkliga Umeås största förskola och den första på ett campus i den storleken i Sverige.

Därmed ökar skälen för att utveckla och inte avveckla, där inte bara Umeå kommun kan bidra utan även universiteten (Umeå universitet och SLU) samt näringslivsaktörer om sådana erbjuds medverka.

Till sist, betänk att i snart tre år har Professornkooperativet med personal ”sparat” på kommunförskolebyggen med ekonomivinster för Umeås skattebetalare samt minskat dagisköerna, 100-tals varje år, dessutom! Sådant ska väl betala sig?

Urban Bengtson

Bli först att kommentera