Se https://www.vk.se/2024-04-21/debatt-umea-kan-bli-foredome-for-friskare-forskola-med-spring-621e9  om debattinlägg i VK – vk.se

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen, skriver Urban Bengtson och Gunnar Sjölander.

Aktualiteter i år inom förskolan i Sverige visar hur miljöerna blir friskare utan genomgångsrum och med spring för barnen även inomhus. Det ger skäl att utveckla vår debatt från den 5 juni 2023 om ”Kunskap om friska förskolemiljöer finns – använd dessa!”

Då beskrev vi historiken från slutet av 1980-talet om problem med störningar i genomgångsrum i förskolelokaler, att coronapandemin från 2020 visat på smittrisker med ”störande mötande” och att ny förskolemodell i Umeå har mycket av dessa brister.

Liknande problem har SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) konceptförskolor från byggföretag. De är av labyrinttyp och svåröverblickbara samt har inte utvärderats mot funktionsprogram.

Påbörjad forskning vid universitet i Sverige, även i Umeå, tar upp om ovan i ”Buildings Post Corona” för arbetsmiljöer där ”kontorslandskap” ger mycket mötande likt i förskolors lekhallar, allrum och entréer.

Forskning om förskolemiljöer uppmärksammas i slutrapporten från SKR:s ”Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler”, mars 2024, av Gävle högskola. Där diskuteras flöden mellan inne och ute i utformning samt planlösning och lärmiljöer.

Brister som forskningen ger exempel på är störande miljöer som:

”… trängsel i en entré när flera barngrupper ska gå ut eller komma in från gården vid samma tillfälle.” ”Stora rum kan också vara genomgångsrum där vuxna passerar med matvagnar och städvagnar.” ”Detta stör barnen, personalen och verksamheten.” ”Genomgångsrum kan dessutom vara svåra att möblera.”

Det är likadana resultat som vi såg i synpunkter från förskolepersonal i typbarnstugeprojekt 1988-89 i Umeå, Nordmaling och Vännäs, således en ”genomgående” problematik även idag och över hela Sverige.

Överst till höger förskolan Missionären i Umeå med två plus två avdelningar och emellan ekonomi/personal-byggnad via länkar. Till vänster planlösning med kort korridor mellan avdelningar och en veranda runt om. Nederst kombination av bild och illustration till ritning för mer av spring med stöd av ny forskning och ger modell ”Atrium Moving”.

Ett annat aktuellt exempel på temat om ”sjuka och friska” förskolemiljöer är tv-reportaget i SVT Västerbotten den 1 april (ej aprilskämt) om förskolan Ejderdunet i Umeå och med rubriken: ”Här är förskolan i Umeå som inte säger nej till spring” i satsning på rörelse med hoppande och springande inomhus i lekhall/rörelselekrum.

Man vill få barnen att röra sig mer och arbetar med att bygga upp barnens motivation att röra sig. Och gör så sedan 2019 med ”rörelserikedom som kompass”.

Detta ingår i satsningen ”Change the Game” som bedrivs i Umeå sedan 2014, är initierad av Balticgruppen och nu drivs av Stiftelsen för Rörelserikedom.

Så rörelselekrum som inte har störande genomgångar utan en neutral passage förbi likt en kort korridor samt lättare att ta sig ut och in ger win-win i ”spring” med mindre av störningar och lugnare där så behövs.

En tredje vinst är färre smittrisker genom minskat störande mötande, således friskare förskolelokaler jämfört med idag och forskning nu uppmärksammar.

Vi vill här i text och bilder visa utveckling av förskolan Missionären i Umeå byggd efter idéer jag (Urban Bengtson) arbetat fram i FoU-projekt 1988-89 om typbarnstuga och jag (Gunnar Sjölander) som facklig ordförande rekommenderade Umeå kommun att anta efter utvärdering i början på 1990-talet.

Det är att en passage inomhus ger mer rörelserikedom i lekhall med ”hopp och spring” där samt utomhus i en veranda och även möjligt runt om förskolehuset.

Mer rörelsetillfällen fås där atriumlänkar mellan huskroppar ger fler in- och utgångar och mindre av störande flöden. Detta minskar smittrisker och ger mer utevistelse för än friskare förskola i en modell som ”Atrium Moving” (se bild).

Inglasat och med tak för året-tunt-spring plus ny forskning kan då göra Umeå till föredöme för friskare förskola i hela Sverige — och världen.

Urban Bengtson

idékonsult med specialitet kring förskolemiljöer

Gunnar Sjölander

tidigare fackligt aktiv och huvudskyddsombud för förskolor

Idag på 1 april är detta från förskolan Ejderdunet i Umeå inget aprilskämt utan snarare ”påskgodis” i form av springande som uppmuntras, se mer på

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-ar-forskolan-i-umea-som-inte-sager-nej-till-spring

Ja till spring 1993 i förskola lanserade jag, ovan t h, i en Barnens Dagis-idé med rundbana för rörelse och simbassäng i källarplan. 3D-illustrationen är av Niklas Andersson, Umeå.

Inspiration av Ejderdunets förskola vida omkring kan då nedan spring-innovation ge:

Förskola med spring inom- och utomhus, finns nu på ritning mha webbdesigner i Umeå. Idén stöds av ny forskning och jag skrev här i blogg 19/3 och som framgår av följande citat:

”Barnen visar i den första delen av studien vid flera tillfällen på en önskan om möjligheter av att springa inomhus – ”enligt ”kameraturerna” – när då detta fanns i ”de nya förskolorna”.

1993 visade jag innespring i rundbana t v i visonär idé ”Barnens Dagis” mha Design-högskoledesigner Därunder min runt-om-veranda i Missionären t h, av teknisk illustratör.

Ovanför är Umeås första daghem/förskola, Berghems, 1966 där jag arbetade på 70/80-talet och har mesta springytor på en utegård och kan fås på uteveramda med skyddande tak.

Dessa verkligheter i Umeå om friskare förskola med spring finns i min ritning att sprida vida kring och fråga om Umeå vill ha första tjing när man får veta att det inte är aprilskämt (idag) utan verkligt ting med namnet ”Atrium Moving” ur min UBBI-modell för Missionären ovan.

PS. Notera runt-om-veranda-idén – flexibel för skola i avd. t h. dvs flex-friskare modell…

Mars 2024 presenterade SKR förskoleforskning om lokalmiljöer och ”framgångsfaktorer”….

Den beskriver fysiska miljöns betydelse för barns utveckling –  inomhus  och flöde in/ut.

Detta syns t h i Umeåförskolan Missionären 1990, 1 entré/avd och nära ut. T v är utveckling till min campusmoell med mer flöden in/ut genom atrium-utrymme i och med länkar.

Forskningen ger även exempel på brister i dagens förskolor som störande miljöer, se här:

”Stora rum kan också vara genomgångsrum där vuxna passerar med  matvagnar och städvagnar-”

”Detta stör barnen, personalen och verksamheten.”

”Genomgångsrum kan dessutom vara svåra att möblera.”

”De nya lokalerna efterfrågar en förändrad organisation när det kommer till planering av den vardagliga logistiken.”

”Det kan handla om dilemman som begränsade flöden i samband med förflyttningar, exempelvis trängsel i en entré när flera barngrupper ska gå ut eller komma in från gården vid samma tillfälle.”

Sådana brister som också ökar smittrisker ger ”sjuka planlösningar”. Här från ny förskola i Umeå, Kålmasken, Tomtebo gård, 6 avd i 2 plan, med riskfylld utetrappa. Foto: VK.

Där fås störande mötande i olika rum, trängsel i EN entré/plan och brister i överblick ut – emot nytt funktionsprogram 2021. Samt än ”sjukare” med skuggläge för utegården!

Detta ändras nu i kommunens förslag till detaljplan för bostadsområde Olofsdal nedanför Mariehem (se ovan), där husläget är nordöst för ”goda ljusförhållanden” = friskt inne-ute!

Än friskare om Umeå kommun följer ny forskning och egna råd med min Atrium-modell i solläge med få genomgångsrum och mer in/ut för friskare miljö. + runt-om-veranda?!

Vilket då stämmer extra väl in i forskningen här med:

”Barnen visar i den första delen av studien vid flera tillfällen på en önskan om möjligheter av att springa inomhus – ”enligt ”kameraturerna” – när då detta fanns i ”de nya förskolorna”.

Tänk, springa inomhus i inglasade verandor och känna utemiljön nära inpå, även personal…

Kreativ designkonst finns och kan ses på nätet – däremot är ”kreativ bildande design” ovanligare – se här mina form-idéer med annorunda bord, rundogoner, simmovationer,

järnmedalj, friskare förskola och barnens dagis – i former av handdukar, filt, kudde, tavlor – skapade mha idrottande ur simning, löpning, skidande  i form av ”jobbning” och ordlekeri…

Foto-bildare: Ture Bengtson-Kemppe (barnbarn)

KROCKSIM

FRÅNSIMNING

VID 50-ÅRIGA SIMTÄVLINGEN UMESTÄNKET I NAVETBASSÄNGEN I UMEÅ 24-25 FEB.

Här bilder på ny förskola Kålmasken på Tomtebo gård i Umeå som visar på ”sjuk” utformning i ”genomgångsrum med störningar, buller och stress” (funktionsprogram) med

smittrisker inomhus, riskfylld utetrappa samt utegård mot norr i ohälsosam skuggighet – råd av Boverketr! Kan bli frisk i Atrium-idé t v med solljushet likt kommunkrav i bestämmelse t h.

Anm. Tre bilder om förskolan i collaget är från VK och Folkbladet, 17/2, av Abebe Asres.

Äntligen, för Umeås förskolebarns skull, medger kommunen kritik mot skuggiga förskolan Kålmasken på Tomtebo gård då ny förskolegård på Mariehem får solig utemiljö i ny plan.

Här i bildcollage: ”På förskolans fastighet” ska ny förskola där ”placeras i den nordöstra delen…”. Detta står i förslag i ny detaljplan, dvs tvärtemot sydöstra hörnet för Kålmasken.

Torsdag 15 feb invigs Kålmasken med info ovan ”byggd utifrån nya funktions-programmet”. Det är osant enligt mig och f d huvudskyddsombudet Gunnar Sjölander i VK-debatt överst.

Umeå kommun har ej heller utvärderat ritningar mot funktionsprogramråd i svar jag fått och i bloggar tidigare, se på nytt under nedan bilder där ny Kålmasken-idé blir ”solig” och ”frisk”.

Överst har Umeå kommun i konsultförslag Kålmasken i sydvästra hörnet = skuggigt. Kommunen bytte till sydöstra i bygglov. I mitten min ”friska” Atriumidé i norrläge, enligt råd!

Ovan är kommunsvar om inga utvärderingar av text/innehåll mot ritning i nytt funktions-program. Därunder syns hur råd inte följs om entréer och störningar i genomgångsrum.

T h del av bygglovsritning för nya Kungsgården på Grubbe med 4 avd i 2 plan (Kålmasken har 6 avd i 2 plan), således än fler störningar för barn-föräldrar, dvs ”sjuk” innemiljö.

PS, Se tidigare blogg 30/1 i år om besök vid nya förskolan Kålmasken och skuggornas verklighet. En idé är att göra om, till ”äldrehus”? och ny ”frisk” förskola i norr, se högre upp.

1973 blev jag klar förskollärare i Umeå och fast anställning 1974 på Berghems daghem. Sedan dagisidéer i 50 år, idag Atrium-idé för ”easy in och easy out” i allroundade förskolor

för fler-flexibel frisk miljö… i reportage VF/Folkbladet 1980 och i VK-insändare 1983 och…

…2023 med rundade hörn i tre hus med länkar likt ”byggnadsprisat” polishus i Umeå. Rätt är att i ”riksråd” 2021 av SKR om ”framgångsfaktorer”, att genomgångsrum stör och att

överblick betonas, båda likt mina erfarenheter i pedagogikuppsats 1993, C-nivå 60 p, se nedan forskningsssammanställning 2005 om ”Lärande och fysisk mijö..” i förskola (Björklid).

Även mina idéer för friska planlösningar och metoden ”flödesschema” i ritningar för analys av miljöer stämmer med fysiska ”pedagogiska gåturer” SKR har för funktionella lokaler!

PS Se Umeå kommun-omdöme ovan (blått): om intressanta idéer – flexibelt – framtiden…

Kålmasken är ny förskola i Umeå, 2023, om 6 avd i 2 plan på Tomtebo gård vid Nydalasjöns sydspets. Den har skuggig gårdssida mot norr, är nära gata, trafik och P- hus, har riskfylld utetrappa, brister i uppsikt ut, trång entré, störande genomgångsrum och lite samverkans-rum = ”Sjuk” förskola. Lär av kommunråd, Atrium-idé t v och historik i solig utegård nere t h!

Att det blivit så många brister beror till stor del på att Umeå kommun inte låtit utvärdera text/innehåll i funktionsprogram mot ritning/modell. I nedan svar till mig 2023 syns detta.

Liknande utvärderingsbrister finns runt om i Sverige där man kan bedöma program/råd och ritningar. Samma i SKR:s ”riksråd” i funktionsprogram för byggföretags konceptförskolor.

Så Umeå kommun studera egna råd om förskolemiljöer, lär av historik och gör ”friskt”!