DEBATTARTIKLAR (2015-11-10) Slå vakt om Gammliaområdet med dess strategiska läge för såväl aktiva idrottsutövare som för motionsidrottare av alla kategorier och åldrar. Utveckla Gammliaområdet till en stadsnära multiarena i Umeå med gamla simhallen som nav. Det vore förödande för Umeås byggnadshistoria om den stilfulla simhallsbyggnaden skulle offras för ett hundratal bostäder.
Det skriver Göran Öberg, ordförande i Föreningen för byggnadskultur i Umeå.

I samband med planeringen av det nya badhuset på kvarteret Nanna i Umeå framlades från politiskt håll ett förslag att den nuvarande simhallen på Gammliaområdet borde rivas när nya badhuset i centrum står färdigt. Tanken är att denna del av Gammliaområdet i stället skall upplåtas för bostadsbebyggelse. Ett detaljplanearbete har påbörjats under hösten.

Stadsutvecklingen och den pågående förtätningen av staden under de senaste åren har inneburit att ett flertal publika områden gått förlorade i Umeås centrala delar. Grönområden och idrottsplatser avsedda för allmänheten, har och är på väg att i rask takt försvinna och omvandlas till bostadsområden.

Gimonäs och Sandåkerns idrottsplatser har redan omvandlats till hårt exploaterade och tätbebyggda bostadsområden och nu planeras samma öde för Rosendals idrottsplats Öst på stan och för Älvbrinken Väst på stan. Dessa områden har tidigare med rätta ansetts fylla en funktion och de lämnades medvetet obebyggda under efterkrigstidens byggboom (då ny mark togs i anspråk för allehanda bebyggelse).

Inför den pågående detaljplaneläggningen av detta område vill vi från Föreningen för byggnadskultur väcka frågan om att utveckla nämnda område för uteslutande idrottsliga ändamål och samtidigt tillvarata kvaliteterna i den för hela området karaktäristiska simhallsbyggnaden. Den ritades i slutet av 60-talet då Umeå med sitt nya universitet skulle bli en modern framåtblickande stad. Något som tydligt återspeglas i byggnadens utformning och som den kan fortsätt att minna om med förändrade funktioner.

Bostadsbebyggelse i Gammliaområdet kommer ofelbart att inskränka på och hämma idrottsutövandet på området då nuvarande fria ytor försvinner; större tävlingar på skidor i stadsnära miljö som SM kommer exempelvis inte längre att vara möjliga att genomföra.

Det är därför av största vikt att slå vakt om Gammliaområdet med dess strategiska läge för såväl aktiva idrottsutövare som för motionsidrottare av alla kategorier och åldrar. Försvinner denna möjlighet för Umeåborna är det en större förlust än ett uteblivet bostadsområde, då det i sin förlängning skulle inverka menligt på medborgarnas folkhälsa.

Nuvarande simhall, invigd 1970, var redan på den tiden ett resultat av ett nytänkande genom att vara först i Sverige med vatten i golvnivå och med sin unika yttre och inre arkitektur. Arkitekten Åke E. Lindqvist förde in influenser från en badkultur och gestaltning som stod att finna ute i Europa.

Det vore förödande för Umeås byggnadshistoria om denna stilfulla simhallsbyggnad skulle offras för ett hundratal bostäder.

Vilken funktion skulle den bevarade simhallsbyggnaden på Gammlia kunna ha?

Byggnaden skulle kunna bli det nav kring vilket idrottsrörelsen kretsar med lokaler för olika sportklubbar. Vidare skulle man, likt Västerbottens medicinhistoriska museum, kunna skapa och samla ett idrottsmuseum med många delkomponenter. Det finns i dag ett flertal idrottsutställningar på spridda platser som med fördel borde kunde samlas i denna byggnad.

I ett långsiktigt hållbart och resurssnålt samhälle kan gamla byggnader mycket väl tas till vara och omvandlas till nya användningsområden. Det är endast fantasin som sätter gränser för detta.

Låt Gammliaområdet med gamla simhallen bli ett exempel på detta. Det är nytänkande.

Göran Öberg