Umeås Bästa är inte att använda ”Allmänt ändamål” i detaljplan 1948 för Nannakvarteret och slippa allmänhetens insyn och Länsstyrelsekritik

Normal
0

21

false
false
false

SV
JA
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-language:JA;}

Umeås Bästa är inte att använda "Allmänt ändamål" i detaljplan 1948 för Nannakvarteret och slippa allmänhetens insyn och Länsstyrelsekritik. 

Men så är det tänkt nu för Nannabadplanerna det kommunala badbolaget i Umeå ansvarar för. Genom att åberopa skrivningen "Med A betecknat område får bebyggas endast för allmänt ändamål" i Mom. 1. stadsplanebestämmelser över nuvarande Nanna 7, då kv Gymnastiken, beslöt Umeå kommun tidigare i år att inte fortsätta detaljplaneringen där utan endast för grannkvarteret Mimer 1 med Mimerskolan och planeras hotell där.

Här är avfotat underlaget och beslutet för detaljplan 1948, kommenteras mer i slutet av bloggen.

Ett annat skäl för att hänvisa till en 64-årig detaljplan var att allt då skulle gå fortare att få ett Nannabad klart, helst under kulturhuvustadsåret 2014. Nu ser den tidplanen ut att spricka (som alla tidigare under denna snart 6-åriga bad- och simplanering), f n anges våren 2015 för färdigt bygge.

Etiskt känns det tveksamt att politiker vill krångla sig förbi en så viktig process som en detaljplan för en byggnation som ett jättebad för mest människor utanför de byggnader och nu bara grannar ska få yttra sig/överklaga.

Praktiskt är det riskfyllt att försöka snabba på genom trixande av ord och med ett kommunalt bolag, i stället för privat, för att komma in under "allmänt-ändamål"-tolkning. Genvägar blir ofta senvägar.

För det ska drivas av privat entreprenör och ha privata kommersiella verksamheter som café/restaurang? och försäljning och privata simskolor (utöver det ideella simklubbar har). Och hur håller kommunen begreppsbedömning då?

Men Umeå kommun är inte ensam om att "trixa" så här med gamla detaljplaner för badhus/simhallar. Länken här är från planering i Ängelholm i Skåne ur reportage i Ängelholmskuriren.

http://hd.se/angelholm/2012/12/13/bygglov-for-badhus-godkandes/

och där står bl a, ur

ÄNGELHOLM. När mark- och miljödomstolen upphävde den nya planen för badhuset var det angeläget för kommunen att hitta en annan väg för att få igång bygget.

Så nu ska badhuset byggas på den gamla sjukhusplanen från 1949. Det är en stadsplan avsedd för allmänna ändamål där det inte får byggas sådant som ska drivas i privat regi.

Eftersom det är privata Kunskapsporten som ska äga och driva badhuset går det inte egentligen. Men man kommer runt det hela genom att kommunen köper tomten och söker bygglov på den.

Så småningom när allt är klart överlåts tomten på Kunskapsporten. Det här upplägget köptes av allianspolitikerna i byggnadsnämnden.

Men S, MP och Engelholmspartiet där gillade inte att kringå lagen.

 Även om majoriteten i byggnadsnämnden var överens så fanns det tveksamheter från andra. Voteringen slutade 7-4, både Socialdemokraterna och Engelholmspartiet ville avslå bygglovet. För dem handlar det dels om ställningstagandet sedan tidigare att badhuset inte ska ligga vid sjukhuset. Men det var också invändningar mot tillvägagångssättet.

– Vi ifrågasätter starkt att man använder den här gamla planen och försöker få igenom det till varje pris, säger Per-Olof Jansson i Engelholmspartiet.

Miljöpartiet röstade för bygglov men lade till en protokollsanteckning att de är fullt medvetna om att beslutet innebär att nämndens agerande handlar om att gå runt formaliteterna.

När nu två (kanske fler kommuner gjort, gör eller tänker göra liknande) ökar möjligheten/risken att riksdag och regering uppmärksammar "kringelkrånglandet" runt detaljplaner (där just insynen ska ses som en del i demokratin att få kvalitet genom att felaktigheter uppmärksammas). Och via länsstyrelserna täpper till dessa "kryphål". Så görs ju ibland när privatpersoner och företag "fixar och trixar" med lagar och bestämmelser.

För "Allmänt ändamål" i detaljplanen för Nanna 7 1948, handlade om att bygga ut dåvarande Högre Allmänna Läroverket, nu Mimerskolan, från år 1900. Det framgår av det underlag som låg bakom, där det står:

"Förslaget har föranletts av stadsfullmäktiges beslut den 16 april 1948 att uppdraga år byggnadsnämnden att framlägga stadsplaneförslag, så att en nybyggnad för läroverkets behov kunde förläggas å det sammanlagda nya kvarteret." (Man tänkte sig också kvarteret där P-huset är, men det togs inte med. min anm)

Så "allmänt" handlade om en skola och i stadens drift, väldigt tydlig allmänt, inte otydligt som "privat"-kommunalt bolag och privata företag där pengarna avgör om man anser sig ha råd att bada/simma/gymma, etc man gör i en bad- och simanläggning.

Beslutet 1948 för då utbyggd realskola och gymnasium motsvarar idag 5:e klass t o m studenten. Jag gick själv där i realskola första åren innan det blev flytt till helt nyttt läroverk, sedemera Östra gymnasiet och nu Fridhemsgymnasiet på Fridhem/Berghem.

Och grusplanen blev tom och Umeå stads/kommuns styrande därefter (1958) inte kommit på något för tomten på 54 (!!) år. Nu kanske värd uppåt 100 miljoner kr och som går upp i rök, eller sjunker till botten, med kommunalbolagbad.

Tala om långbänkarnas långbänk i Umeås stadsplanering och nu försöka få dit ett "otids-passande" och outvecklingsbart äventyrsbad, 50:a, m fl bassänger, på dubiöst sätt i att försöka omkringgå att göra ny detaljplan.

Historien med långbänk och förseningar här, lär fortsätta.