Umeås Bästa Byggnadsordning om hur hus samspelar sänker Nannabadbygget med dess ”skolåda” och stärker att Länsstyrelsen prövar min överklagan av bygglovet.

Umeås Bästa Byggnadsordning om hur hus samspelar sänker Nannabadbygget med dess ”skolåda” och stärker att Länsstyrelsen prövar min överklagan av bygglovet. Se VK http://www.vk.se/970220/sista-chansen-att-tycka-till-om-umeas-utveckling

Dagens Nannabadutformning  m a a av Umeå kommuns framtagna Byggnadsodningar får allmänheten yttra sig om till skillnad från bygglovet som kommunen begränsar till grannarna trots att ett Bad är för allmänheten!. Bildcollaget här säger nog allt om att så här får iINTE ett hus se ut intill Mimerskolan, Gymnastiken och bostadshuset vid ÖK. Lägg till Vasaskolan och gamla Musikskolan nära och Stadskyrkan lite längre bort, stärks ett underkännande av nuvarande Nannabadbygge med P-hus.

Och nedan är min överklagan till Mark- och Miljödomstolen.

Överklagande till Mark- och Miljödomstolen

Överklagan av beslut av Länsstyrelsen, Västerbotten 2013-07-01, 403-5488-2013, ”Överklagan av beviljat bygglov för nybyggnad av badhus inklusive parkeringsdäck i centrala Umeå att ”Länsstyrelsen tar inte upp ditt överklagande till prövning”

Undertecknad anser att Länsstyrelsens beslut inte är rätt utan jag hävdar att mitt överklagande ska tas upp till prövning, av nedan angivna skäl (bifogar överklagandet från 2013-06-13).

Den beslutet angår (§ 22 förvaltningslagen 1986:223), om det gått honom emot eller som det står på Länsstyrelsens hemsida ”de som har intressen som påverkas av ärendet”, menar jag stärker mina skäl för att min överklagan ska prövas.

I detta fall, ett badhus med en 50-metersbassäng, blir denna den enda sådan som min klubb Umeå Simsällskap kan erbjuda sina medlemmar för träning och aktiviteter däri och som just bygglovssökande Umeå kommun/Umeå Badhus AB planerar/bygger . Såsom medlem och simaktiv angår det mig högsta grad i alla punkterna 1-7 i överklagan, mm.

Som ansvarig för planering och byggande samt för drift står Umeå kommun via kommunalt bolag och Fritidsnämnd/Fritidsförvaltning som Umeå SS är helt beroende av som simklubb och därmed jag som medlem. Hyresgästfrågan som rör simlubb och medlemmar blir därför starkare än en hyresgäst i en bostad eller företag som lättare kan få alternativ.

Och än starkare när flytt inte är möjligt pga klubbens beroende av ”hyresvärden”, här Umeå kommun/kommunalt badbolag/Fritidsnämnd-förvaltning. Då också starkare än exempel Länsstyrelsen anger om hyresgäster som fått överklaga beslut om rivningslov. Nog ska uppförande av en byggnad med hyresgäster vara viktigare att få överklagan prövad än en nedmontering.

Länsstyrelsen anser att en enskild i form av allmänhet som berör allmänna intressen inte ska ha besvärsrätt om t ex trafiken på allmän väg. Men för ett badhus för allmänheten där utrymmen hyrs ut, är den enskilda medlemmen specifik för just beroendet av att anläggningen planeras säkert och med trygghet till och från samt inuti med logistik där samt utövandet i bassängen, dvs ett speciellt intresse mer än allmänt.

Jag är icke enbart en allmänhet utan specifik genom den speciella sportgren det handlar om, simning som görs i en därför anpassad anläggning som simbassäng byggd av kommunen och uthyrd till simklubb som jag som medlem tilldelas tid i. Alternativa träningsmöjlighetet, t ex vintertid i öppet vatten ges ju inte

Av detta följer att mina sakskäl i överklagandet som påverkan på trafikförhållandena inklusive cykelparkering, förenlighet med gällande detaljplan, miljö- och hälsoeffekter vid överskridandet av gränsvärden till följd av ökad trafik samt brister vad gäller nödutgångar, inte är allmänna utan specifika pga av styrning till just den simanläggningen för min aktivitet i simklubben som får hyra där.

Jag har i punkterna 1-7, mm i överklagan påpekat att kommunen/badbolaget inte fullföljt utredningar och analyser, bl a pga användandet av en detaljplan från 1948 år som innebar avbruten ny detaljplan utan fullföljda utredningar och därmed inte allmänhetens, hyresgästers, simkubbars, inkl medlemmars, insyn och möjlighet till påverkan liksom överklagande.

Det har i praktiken blivit ett Moment 22, där med detaljplan görs utredningar och tillåts överklagningar för enskilda och specifika förhållanden medan med gammal detaljplan endast för allmänt ändamål görs inte samma utredningsprocedur och pga detta allmänna får den enskilda hyresgästen, simklubb/medlem, enl Länsstyrelsen inte rätt att få överklagan prövad.

Detta anser jag ”påverkar den enskildes rättsställning” som längst ner i beslutshierarkin och berör mitt intresse som enskild ”som på något sätt erkänts av rättsordningen”, t ex att planeringen ska ske tillfyllest och med möjlighet att påverka under planeringens gång. Så har inte skett genom ofullbordade och ogjorda, utlovade, utredningar (det sistnämnda en cykel-P-utredning, avgörande för säker trafiklogistik vid en bad- och simaläggning, f ö också påpekart av Gator och parker i Umeå kommun i remissvar och utan att ha fått gehör inför bygglovsprövning).

Jag som då medlem längst ner och med den svagaste rättställningen i hierarkin att få information måste då kunna få möjighet till att överklaga och ovan förklaringar/motiveringar vara tillämpliga i det Länsstyrelsen skriver om enskild ska ha besvärsrätt i praxis allmänt som gäller rättsställning och rättsordning för enskilda.

Om praxis att beslutet påverkar min rättsställdning eller berör intresse och rättsordning om att höras innan beslut meddelas, gäller då för detta bygglov, badhusbygge på kv Nannaa 7, enligt min mening.

Sammantaget innebär detta att allt kring planering och byggande samt bygglovshandläggning angår mig som enskild och som simklubbsmedlem, dvs intresse, varför det ska finnas möjighet att överklagan av bygglov prövas av Länsstyrelsen i de avseenden jag anser brister som inte ska kunna godkännas till ett bygglov.

Slutligen, ”endast för allmänt ändamål” som nu gäller detaljplanen från 1948 som används för planering/byggande av badhus på kv Nanna i Umeå som ska stå 100 år senare, innebär just för allmänheten, dvs även simföreningsmedlemmar, och därmed bör det vara självklart att både anvisade simmedlemmar och allmänheten i form av organisationer, föreningar och enskilda då ska ha rätt att överklagan prövas, inte minst för att den planering kommunen/badbolaget i uppräknade exmepel, punkterna 1-7, inte är fullt ut gjorda eller inte alls.

§ 22 (förvaltningslagen 1986:223) måste därmed även kunna tolkas som att inte bara grannar och närboende är de som beslutet om bygglov ”angår”, utan alla i den kommun som kan tänka sig vara allmän besökare i ett bad som inte finns annanstans i kommunen eller är medlem i en simklubb, här jag som medlem i Umeå Simsällskap och hyresgäst i badhuset/simhallen, ska ha rätt att överklaga bygglov och få detta prövat av Länsstyrelsen.

Varför jag härmed menar att Länsstyrelsen beslut 2013-07-01, ärendenr 403-5488-2013, är fel och ska ändras till att min överklagan får prövas.

Umeå den 1 september 2013