I Växjö har ett nära samarbete mellan kommun och idrott gjort det möjligt att bygga flera nya idrottsanläggningar de senaste åren. En effekt är att Växjö nu också har flera elitlag i högsta serierna. Samtidigt utnyttjar barn och ungdomar över hela Växjö de nya ytorna flitigt. Igår släppte Sveriges kommuner och landsting, SKL, en rapport med riktlinjer och finansieringslösningar för när elitidrotten vänder sig till kommunen och vill bygga nya idrottsanläggningar.

Elitsatsande föreningar behöver bra förutsättningar för att lyckas. En modern anläggning kan till exempel vara ett krav för att delta i seriespel. Då vänder sig idrotten ofta till kommunen för stöd. Men i den dialogen kan det uppstå missförstånd. Därför har Sveriges kommuner och landsting, SKL, nu tagit fram en rapport med riktlinjer för hur ett samarbete kan se ut och möjliga lösningar för finansieringen.

I Växjö kommun blomstrar elitidrotten, delvis på grund av att kommunen i samarbete med de lokala föreningarna har kunnat bygga flera nya moderna idrottsanläggningar. Men vägen dit var inte spikrak och Anders Öhman, VD för ishockeyföreningen Vaxjö Lakers, välkomnar rapporten.

– När vi först började prata med kommunen stod vi rätt långt ifrån varandra. Det tog nästan två år att bygga upp en förståelse men sedan dess har det verkligen fungerat jättebra, säger han.

I den nya Arenastaden i Växjö har kommunen byggt nytt för både fotboll, ishockey, friidrott, innebandy och gymnastik. Totalt samsas femton idrotter om ytorna. Det stora anläggningsutbudet är en av anledningarna till att tidningen Sport & Affärer utsåg Växjö till Sveriges idrottskommun 2013.

Anders Franzén arbetar för Växjo kommun och är projektledare för Arenastaden. Han visar runt 70 gymnasieelever bland hallar och arenor när vi når honom.

Enligt Anders Franzén finns det flera faktorer som har gjort projektet möjligt, god ekonomisk tillväxt och en blocköverskridande politisk enighet att prioritera idrott är två av dessa.

– Föreningarna har också jobbat väldigt målinriktat och varit duktiga på att skaffa fram de resurser som krävts från deras sida. Därför har vi kunnat göra den här samlade satsningen.

I Växjö har kommunen agerat bank och på så sätt gjort det möjligt för de elitsatsande föreningarna att äga sin egen anläggning. Men målet är att hela kommunen ska kunna dra nytta av ytorna.

– Det blir lätt mycket fokusen på eliten, men vi pratar egentligen mer om de 4000 aktiva barn och ungdomar som bor i kommunen. Det är ju för barnen vi bygger, säger Anders Franzen.

Den nya rapporten från SKL ska inspirera och möjliggöra för fler kommuner att följa i Växjös fotspår. Den berör allt från finansieringsmodeller till hur kommunen kan involvera idrottsrörelsen i processen.

– Det är bra att SKL kan bidra med kunskap och riktlinjer för hur våra elitanläggningar kan finansieras, och hur kommunerna kan möta idrottens anläggningskrav och behov. Sedan är det viktigt att idrottsrörelsen lokalt och respektive kommun bygger relationer, förstår varandras roller, har god framförhållning och tar fram realistiska underlag, säger Karin Mattsson Weijber, ordförande i Riksidrottsförbundet.

Mer läsning:

Se SKL:s webbseminarium i samband med att rapporten släpptes.

Läs mer eller beställ, ”Elitidrottens anläggningar. Finansiering, kostnader och dialog med idrotten”.