Mina UBBI-resultat i statliga källor: Socialstyrelsen/Barnomsorgslagen (1995) och Myndigheten för skolutveckling (2005). Men inget i Umeå kommuns Funktionsprogram och ej om C-uppsats i dagismiljöer.

Gårdagens (15/4) blogg om kommunutvärderingen jag gjorde 1994 av Umeås 13 olika daghemsmodeller 1966-1992 kom ej med i referenser till Funktionsprogram förskolan, 2009.

Se nedan bilder, överst fr v inbjudan utvärdering, F-programmets framsida, För- och grundskolenämndens ordf. Margareta Rönngren (S) om att samla olika kompetenser.

I mitten framsidan av min C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer, 1993, som kommunen inte heller tog med i referenserna. (Dubbelklicka och se/läs mera.)UBBI F-progr Cupps Socc

”Otroligt spännande och värdefullt”

Ej heller om Socialstyrelsens rikskonferenser  i Umeå, Jönköping och Stockholm vid presentation av Allmänna råd och Barnomsorgslagen 1995:2 där jag medverkade med erfarenheter från kommunens utvärdering och C-uppsatsen, se t h, överst och i mitten.

Nederst t v om mig i socialstyrelsematerial och t h några referenser med bl a Pia Björklids, Myndigheten för skolutveckling, Lärande och fysisk miljö (2005) från min utvärdering och uppsatsen, under rubriken nedan ”Pedagogisk och fysisk miljö”. Så blir mina erfarenheter med och kan passa i det M Rönngren säger ”otroligt spännande och värdefullt” när olika kompetenser samlas. Och innehåller analysmetoder användbara i ny kommunutvärdering.

Om inte Umeå kommun visste om detta är här mina UBBI-resultat för förskolemiljöer.

3.1 Pedagogisk och fysisk miljö, sid 40-41

Urban Bengtson (1993) har genomfört en studie om bra respektive dåliga miljöer i den fysiska utformningen av förskolor utifrån målen för den pedagogiska verksamheten. Syftet var att finna metoder för att beskriva de dåliga miljöerna – “sjuka” planlösningar – och analysera hur dessa kan bli “friska”.

Detta genomfördes genom granskning av offentliga dokument samt intervjuer och enkäter hos daghemspersonal, utvärderingar och expertorgans bedömningar av den fysiska miljön. Gemensamma nämnare i beskrivningen av dåliga miljöer var störande genomgångsrum, bristande överblick och bullrig miljö samt brister i planlösningen som skapar stress, ger buller och dålig luft.

Bra miljöer var de som hade utformats så att de var ett stöd för den pedagogiska verksamheten, t.ex. med möjlighet till livliga lekar och lugn samvaro, enskilt och i grupp, rymligt och flexibelt. Han beskriver “bra utformningar” utifrån en modell som han kallar ögats princip:

Ö: Överblick inomhus och mellan inne- och utemiljö
G: Gemensamma utrymmen som lekhall, verkstad/ateljé, våtlek
A: Avskildhet för större och mindre grupper
T: Transport med inga störande genomgångsrum, i stället hall/korridor

S: Samverkan och sambruk genom flexibel utformning

En annan metod var ett flödesschema i ritningar för att analysera hur mycket av ytan som upptas av kommunikationer. Därmed kan man, enligt författaren, dels räkna ut hur mycket eller lite möblerbar yta som blir kvar, dels se intensiteten i flödet. Ju mindre yta och ju större intensitet, desto mer buller och stress blir det.

Den yta som blir över benämner han “pedagogisk nettoyta” – ett mått på den fysiska pedagogiska miljön. För t.ex. ett aktivitetsrum är stor nettoyta och ett litet flöde en bra miljö. För ett kommunikationsrum blir liten nettoyta och ett stort flöde en bra miljö för kommunikationer och transporter.

Detta ger då ett effektivt användande och avlastar därmed aktivitetsrummen, som får mindre stress och buller. Hans studie visar att genomgångsrum upplevdes som störande för verksamheten. Speciellt anmärkte man på lekhallen som passage.

Ett annat problem med många genomgångsrum var önskan att kunna arbeta i lugn och ro, d.v.s. att få avskildhet. Trots denna självklarhet med lugna rum och avskildhet fanns många exempel på vilrum i bullriga zoner.

En tredje viktig synpunkt för den fysiska pedagogiska miljön var personalens behov av uppsikt och överblick. Det gällde även överblick över utemiljön inifrån.

Bengtson har utvecklat tre kriterier som kännetecknar en “sjuk planlösning”.

Det första är stress. Många genomgångsrum riskerar att ge stress för både barn och personal.

Är det genomgångsrum intill lugna rum uppstår också risk för buller – det andra villkoret för “sjuka planlösningar”.

Dålig luft – det tredje kriteriet – handlar om brister i ventilation men även dålig luft i rum som inte går att vädra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.