Umeås mesta solpark: ”Ängarna”

Av , , Bli först att kommentera 1

”Ängarna” i Stadsliden vid Mariehem är nog Umeås mesta solpark och här…

Marihemsängarna okt 18

…speglad i sin grönska med höstljus och skuggor under fotocykeltur häromdagen.

Bli först att kommentera

Utvärdera Umeåförskolor om Reggio Emilia eller traditionell modell för att få mest pedagogik för bäst ekonomi.

Av , , Bli först att kommentera 1

Förra bloggen, 1/10, http://blogg.vk.se/umeas-basta/2018/10/02/dyrare-forskolor-med-reggio-emilia-utan-spring-och-tamburkontakt-utan-personal-jamfort-traditionell-modell-vad-vill-umea-kommun-2/ hade rubriken

”Dyrare förskolor med Reggio Emilia utan spring och tamburkontakt utan personal – jämfört traditionell modell. Vad vill Umeå kommun?”

F-program framsida

Och kommunen kan ”vilja” genom att utvärdera Umeåförskolor om Reggio Emilia eller traditionell dagismodell genom att studera kommunens eget ”Funktionsprogram förskola” från 2010 och använda innehållet med frågeställningar där och ritningsexempel.

Tidigare har jag visat på skillnader i entréer/kapprum/hallar där RE kan ha tre avd ihop till en ”skolhall” för 45-60 barn (15-20/avd) jämfört med traditionella dagismodellers en per avd.

Här nedan beskrivs dessa olikheter med motiveringar. T h anges lämpliga frågor och nya kan vara att få svar på ytor för olika delar i verksamheten.

F-program frågor

Nedan är RE-exempel uppe t v med tre kapprum i en ”skolhall”. T h traditionell modell varsina entréer/hallar och där kapprum är passage mellan avdelningarna. Därunder två förskolor med egna entréer/hallar och där rörelserum/lekrum delas och är passage mellan avdelningarna.

F-program avd-ritn

Mest ”yteffektiv” är den nere t h och är förskolan Missionärens, den jag menar och anser ha visat i tidigare bloggar är min UBBI-modell. Den kan använda hela avdelningens yta som ”lekyta” genom inga störande genomgångar på avdelningen förutom ”kappr” samtidigt som mer ytor fås ihop med grannavdelningen.

Annan viktig frågeställning som inte F-programmet har med här, är att bedöma störande miljöer pga genomgångar i verksamhetsrum. För ovan ritningsexempel blir RE mest störande, därnäst ovan t h, nedan t v och minst Missionären.

Med en passage/korridor förbi lekrum (även kallad lekhall) fås än mindre störning och ges mesta yteffektiviteten (hela avd.ytan är samma då korridorytan tas från totala ytan).

UBBI lego Peab Campus b

Min UBBI-modell för Professorn Campus följer ovan ytkrav och planlösning för minimering av störningar. Därför är en utvärdering även att Umeå kommuns förskoleansvariga för utformning förutom att studera ritningarna här även göra studiebesök där, något som inte lär ha gjorts från kommunhåll trots att förskolan startade för över två år sedan, april 2016!

Ytterligare en utvärderingsmetod är flödesscheman i ritningar likt för biltrafik och bedöma där flödena ska vara större, mindre eller inga alls och värderas som ”pedagogisk nyttoyta”.

Utvärderingarna kan då visa de modeller som ger mest pedagogik för bäst ekonomi.

Bli först att kommentera

Dyrare förskolor med Reggio Emilia utan spring och tamburkontakt utan personal – jämfört traditionell modell. Vad vill Umeå kommun?

Av , , Bli först att kommentera 1

Bloggen den 7/9 handlade om förskolepedagogiken Reggio Emilias byggnadslösningar och de avigsidor som finns, här nedan t v en variant från Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan (2010) som exempel för utformning/planlösning – andra finns också.

”Pedagogiskt” dyrare blir RE-förskolor funktionsmässigt med fler kapprum ihop, ”skolhallar”, genomgångsrum i innetorg och långa avstånd så att allt detta ger mindre avd.ytor/hemvister än traditionella utformningar med avd-egna kapprum/hall = ”hallrum”.

Ekonomiskt dyrare blir det med avlånga och vinklade byggnadsformer genom mera ytterväggar jämfört med mer kvadratiska modeller.

UBBI Reggio E Campus

Ovan t v är RE-förskolan Trollet, Kalmar med 6 avd i ett plan, avlång och utstickande delar. T h 3D-ritning av traditionell typ, här min UBBI Campus, fyrkantig form och 8 avd i 2 plan.

RE-typ får större omkrets än campusdito med 6 avd, och ger dyrare byggnad, 10-20 % längre för tre RE-ritningar i Umeå, nedan, mot t v min grundidé för Professorn Campus (2016).

Campus m fl ny bcd

Pedagogiska effekter av RE-modell är (ur beskrivning av RE-pedagogik/lokaler):  https://forskolan.se/trollet-bygger-nytt/

Tamburen är en zon som lätt blir otydlig: är den föräldrarnas eller pedagogernas? 
Om föräldrar har konflikter med sina barn för att de till exempel inte vill gå hem kan det bli ett dilemma för personalen.  Nu renodlar vi tamburen till att bli föräldrarnas och barnens, det som händer där är inget vi behöver blanda oss i,

Ytan på avdelningarna är mindre än tidigare; på så sätt blir det mer utrymme för torg och stor ateljé. 

– Torget och ateljén ska vara hjärtat i huset.  
– Det får inte bli som en gammal lekhall så barnen ger sig ut där och springer.

ALTERNATIV ÄR TRADITIONELLA MODELLER MED EGNA KAPPRUM OCH ”SPRING”.

”Pedagogers bemötande av barn vid lämning på förskolan” Examensarbete vid högskola, http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:231359/FULLTEXT01.pdf

Tamburkontakt sker varje dag genom hämtning och lämning. Vi bemöter barnet och föräldern när de kommer på morgonen så att de känner sig välkomna. Vid lämning pratar vi om dagen och ser till att det blir ett bra avslut.

Förskolans tamburkontakt kan jämföras med hur vi beter oss när vi får gäster hemma. Då är det självklart att möta gästerna i hallen, hälsa dem välkomna, be dem stiga in och se till att de installerar sig tillsammans med övriga gäster. När de går är det lika givet att följa dem till dörren, prata lite om hur kvällen varit, tacka för besöket och önska dem välkomna tillbaka. 

Samma tillmötesgående omtanke bör vara kännetecken för förskolans tamburkontakt.

 VAD VILL UMEÅ KOMMUN? DYRARE FÖRSKOLA – UTAN TAMBURKONTAKT? Eller?

Bli först att kommentera