Etikett: äldreomsorg

Vad är ett värdigt liv och rimliga förväntningar?

Av , , 2 kommentarer 4

Fredag och lördag samlas ca 900 kristdemokrater i Västerås för årets KD dagar, två dagar med kommun och regionpolitiker från hela Sverige. Det är en höjdpunkt och i år när partiet fyller 60 år är det än mer speciellt. Självklart kommer fokus även vara på valet till EU parlamentet den 9 juni.

KD dagar och EP val ligger nära i tiden, men ändå framför oss. Det jag tänkte ägna inlägget till är en kortare tillbakablick från början av veckan när kommunfullmäktige sammanträdde. Årsbokslut och interpellationer dominerade dagordningen och där vi kristdemokrater lämnat in två. En av dem berörde äldreomsorgen och de värdighetsgarantier som är inskrivna i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Det är löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Problemet är att dessa garantier har idag tio år på nacken. Förväntningarna har ändrats och vad omsorgen kan leverera likaså. Svaret från Carin Nilsson är att vi gemensamt lägger ett uppdrag till förvaltningen att återkomma till Äldrenämnden för att ge förslag på uppdatering vilket är ett mycket positivt svar. Interpellationen i sin helhet:

Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna?

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.

Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.

Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap isitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende – Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon
förbättring.

Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

* Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i
verksamheterna?

* Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig
omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?

Veronica Kerr (KD)
1:e vice ordförande i Äldrenämnden

 

 

Spanska bemanningsföretag i äldreomsorgen – kreativ lösning eller hot mot patientsäkerheten?

Av , , Bli först att kommentera 8

I politiken brukar jag alltid lyfta hur viktigt det är med omvärldsbevakning. Finns det kommuner som har samma problem, men som hittat en lösning vi kan ta del av? Varför kostar äldreomsorgen mindre i Linköping och varför lyckas Finland locka fler sökande till vårdutbildningar än det finns platser? Ibland är det bara rykten och missuppfattningar, men ibland blir det riktiga guldkorn som vi kan slipa till perfektion för att de ska passa i vår kommun. Som kommunpolitiker anser jag att själv inte är bästa dräng och att det inte är ansvarsfullt ekonomiskt att uppfinna hjulet om och om igen när det redan finns lite längre bort.

Med risk för att vara tjatig så vet vi att frågan om kompetensförsörjning fortsätter att leva i högsta grad vidare och den börjar bli akut. Det är frustrerande eftersom alla känner till problemet, men ingen verkar veta hur vi ska lösa det. Under senaste sammanträdet i Äldrenämnden vet jag inte hur många gånger vi fick höra att det är för låg arbetslöshet i Västerbotten (fantastiskt!) och att det är därför vi inte täcker rader i bemanningen. Min uppfattning är att äldreomsorgen ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd dit de som inte har ett arbete slussas in, utan en arbetsplats dit man söker sig till och vill vara. Socialdemokrater talar om att vi behöver arbetskraftsinvandring, men talar aldrig om från vilka länder arbetskraften ska tas från. Ska vi locka arbetskraft från länder som kanske själva behöver den, är inte det ett gammalt sätt att tänka som hör hemma inom kolonialism?

En kommun som har tänkt nytt, men ändå inte är Bodens kommun som har anlitat ett spanskt bemanningsföretag för att klara äldrevården i sommar. I sommar kommer tio personer från Spanien för att arbeta inom äldreomsorgen i Boden. De har sammanlagt fått 48 timmar undervisning i svenska under tolv veckor. Kommer det att räcka? I många andra kommuner, vår egen inkluderad, har vi personer anställda som saknar både vårdutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska. Min fundering blir vad är mest prioriterat, vårdutbildning eller språket? Vem kan avgöra om språkkunskaperna är tillräckliga? Har Bodens kommun krävt språktester? Det jag är säker på är att de personer som nu kommer från Spanien till Norrbotten i grunden har en stark motivation och drivkraft som kan ge extra glöd till att lära sig ett nytt språk. Huruvida kunskaperna i svenska är tillräckliga blev sekundärt när det dagen efter blev känt att åtta personer boende i Bodens kommun och anställda på ett äldreboende blir utvisade inom kort. Bemanning för en hel vårdavdelning försvinner, personer som bott länge i Sverige och som lärt sig svenska får inte stanna kvar. Semesterplaneringen i sommar för det boendet måste ses som mycket oklar.

För mig har det alltid varit självklart att den som arbetar inom äldreomsorgen ska både kunna förstå och göra sig förstådd på svenska eftersom det är en del av en god vård. Språktester borde inte vara nödvändiga, men blir ett verktyg för arbetsgivaren att veta vilken kunskapsnivå personen befinner sig på och sedan veta vilka insatser som kan behövas. I grunden handlar det om patientsäkerhet och den kan inte kompromissas bort, men det är klart att jag undrar om politikerna i Boden tänker på samma sätt.

Sjöbacka – liten och unik

Av , , Bli först att kommentera 11

Boende i växande bygd efterlyser bättre omsorg – ”Rädda Sjöbacka”

 

Det är rubriken på VKs artikel om det offentliga möte som hölls i Tavelsjö i måndags kväll och som skulle handla om förskoleplatser eller bristen på platser samtidigt som kön till barnomsorgen växer. Dagordningen utökades som jag förstått det till att även handla om Sjöbacka, kommunens minsta vård och omsorgsboende och det enda boendet utanför tätorten Umeå eller någon av de tre kommundelarna (Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors.)

Hur inbjudan har gått ut och till vilka den gått till är mycket oklart. Å andra sidan finns det heller varken beslut om att Sjöbacka ska läggas ner eller att framtiden för boendet ska utredas. Trots det har kritiken inte låtit vänta. Själv fick jag ingen direkt inbjudan eller förfrågan om att närvara och var för övrigt upptagen samma kväll. Jag har dock följt nyhetsrapporteringen och är glad för att så många var på plats. Skola och äldreomsorg engagerar och jag önskar att samma engagemang som finns när något inte fungerar kunde visas när saker fungerar bra. Tänk om fler talade om de fantastiska möjligheter som finns inom vårdyrket och den skillnad personer kan göra för en annan.

Jag tycker att det är bra att TuRe och alla inom Tavelsjöområdet har engagerat sig, men bilden blir ibland lite för snäv. Mest ledsen blev jag över kommentaren att alla politiker har redan bestämt sig och de vill göra det i skymundan utan att tala med de som berörs. Så är det inte. Frågan om Sjöbacka har inte varit uppe på Äldrenämnden och idag finns det heller inget förslag om att boendet ska läggas ner. Däremot har vi politiker fått signaler om att vården inte är patientsäker och att det är svårt med personalrekrytering. Sedan tidigare vet vi att det är svårare att rekrytera personal till vårdboenden utanför tätorten och att Sjöbacka med endast åtta vårdplatser och liten personalstyrka blir desto mer utsatt.

Som politiker och vice ordförande i Äldrenämnden är det självklart att jag vill veta hur äldreomsorgen i hela kommunen fungerar och försöker därför regelbundet göra verksamhetsbesök på vård och omsorgboenden för att se och lyssna till personal. Vad saknas, vad fungerar och vad kan bli bättre? Tack vare verksamhetsbesök hittar vi goda exempel som kan appliceras på fler boenden vilket kan göra omsorgen bättre för fler. Det betyder inte att det behöver vara exakt likadant överallt, men patientsäkerheten får inte kompromissas bort. Genom att tillsätta en utredning förväntar jag mig en komplett nulägesbild, därefter kan nödvändiga förändringar göras.

Kommunen har 19 vård och omsorgboenden och vi kommer att behöva fler, men vad gör vi om vi inte kan bemanna de boenden som byggs? 

För ett par veckor sedan besökte jag Sjöbacka vårdboende och av alla boenden jag besökt är det boendet med absolut vackraste utsikten över sjön. Det var dock inte utsikten som fångade mitt största intresse utan det var de diplom som hängde på väggen. Årets verksamhet 2008, det må vara 15 år sedan, men tänk om beskrivningen av Sjöbacka stämde in även på alla övriga boenden. Om vi kunde garantera en personcentrerad vård där personalen är engagerad, trivs och vill vara med och utveckla verksamheten så skulle äldreomsorgen skulle göra gigantiska kliv framåt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det är här vi måste lägga fokus för utan personal kommer vi definitivt vara tvungna att minska antalet boendeplatser.

Matens stora betydelse för äldre

Av , , Bli först att kommentera 26

Mat, ett nödvändigt ont eller en höjdpunkt på dagen när man får sätta sig ned och stilla hungern, ensam eller med familjen eller kanske vid en arbetslunch för att vara effektiv. Det är klart att det finns komplicerade förhållanden till mat, men ingen kan argumentera emot att måltider och maten har betydelse för ett friskt och hälsosamt liv. Det slutar definitivt inte den dagen du gått i pension.

En del tänker på mat ofta, andra inte alls, men de senaste veckorna har maten diskuterats lite mer på Äldrenämnden i samband med att förslaget om att sluta med matlådor i hemtjänsten presenterades. Innan dess var det beslutet om att börja med inköp av mat på internet istället för i butikerna och eftersom besluten var i nära anslutning till varandra har det blivit en ihop blandning i media och därefter i samtal med upprörda läsare. Beslutet om att inköp ska ske på nätet istället för att hemtjänstpersonal åker hem till brukare, hämtar inköpslistan, åker till affären och handlar och sedan tillbaka till brukaren med alla matvaror. Det handlar om tid och rätt använd kompetens och det finns flera kommuner som vittnar om hur bra det fungerar. Det blir inte heller personal som ska hantera pengar eller kort som tillhör brukaren utan inköpet kan göras tillsammans hemma med en Ipad. Vi tog beslut i Äldrenämnden om att påbörja arbetet med detta redan 2020, men med pandemi och frågor om upphandling har det dragit ut på tiden. Ett pilotprojekt pågår just nu och det kan visa vilka problem som finns eller om det är något som inte alls fungerar som det ska. Jag känner mig inte orolig och vet att förändringar och förbättringar kan göras allteftersom det behövs.

Det andra beslutet om att sluta med mat abonnemang och färdiglagade matlådor i hemtjänsten har inte tagits ännu. Beslutsunderlaget var bristfälligt och återremitterades vid förra Äldrenämnden. Även Socialdemokraterna ansåg att det inte gick att ta beslut, men delade inte vår ståndpunkt. Vårt yrkande i sin helhet:

Allianspartiernas (KD, M, C, L) yrkande i ärendet förändrad servicenivå kring matdistribution:

Att ärendet återremitteras för att kompletteras med fler beslutsunderlag. Vi saknar en risk och konsekvensanalys samt en fullständig kostnadsbild för vad beslutet innebär vilket gör att det är olämpligt att fatta beslut.

Vi yrkar på att ärendet kompletteras med:

  • En risk och konsekvensbeskrivning
  • En komplett kostnadsbild där det tydligt framkommer vad beslutet innebär för den enskilde och de båda sociala nämnderna.

Vidare skall ärendet och beslutsunderlaget även ge svar till dessa frågor:

  • Får beslutet negativa konsekvenser för den person som bor utanför tätort eller blir det ingen skillnad beroende på var hen bor?
  • Har andra alternativ utretts som att Måltidsservice får fortsatt uppdrag eller alternativt att mat upphandlas av annan aktör?
  • I stället för att avveckla insatsen måltidsdistribution, kan förändrade abonnemang med valfritt antal måltider vara ett alternativ?

Om återremissyrkandet faller så yrkar de fyra borgerliga partierna avslag till förslaget.

 

Eftersom alla partier var överens om att det var fel att ta beslut utan ytterligare underlag blev inte debatten särskilt lång. Den stora skillnaden var att inga andra partier var intresserade av att veta svaren till de frågor vi lyfte. I synnerhet med tanke på att Tekniska nämnden som ansvarar för Måltidsservice inte alls kände till beslutet förrän de läste om det i tidningen. Måltidsservice själva förnekar att de har nått kapacitetstak utan vill främst ha tydlig information om hur många portioner mat de behöver laga. Vi förtydligar vårt ställningstagande i en insändare i tisdagens VK.

 

 

 

Det är inte första gången vi har lyft matens betydelse och rätten till att kunna äta och svälja utan rädsla. Om detta skrev vi hösten 2021 och glädjande fick vi bifall till att utreda personalens behov av kompetens om dysfagi. Den utredningen är gjord och presenterades för Äldrenämnden i december förra året. Slutsatsen blev att kunskapsnivån varierar, men att det finns behov av utbildningsinsatser både för sjuksköterskor och omsorgspersonal. Det konstateras allt oftare att informationsöverföringen mellan kommunen och regionen brister när en person har omsorg från båda vårdgivarna. Vi fortsätter att följa frågan för att inte människor ska falla mellan stolarna kommun och region.

 

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Av , , 3 kommentarer 22

Under gårdagens fullmäktige ställde Anders Ågren, Moderaterna, en enkel fråga till kommunalrådet Hans Lindberg om Socialdemokraterna kan tänka sig att införa språktester inom hemtjänsten och äldreomsorgen: Detta är något som de tidigare avvisat, men som de nu är öppna för. Detta efter att Socialstyrelsen ska komma med råd om hur det ska ske. Personligen tycker jag att det hela är sorgligt och jag har känt uppgivenhet de senaste dagarna när vi har fått rapporter om hur illa det står till ute i äldreomsorgen. Inte bara i vår egen utan i hela Sverige.

Under Äldrenämndens sammanträde i förra veckan fick vi rapporter om hur sommaren har varit och det var inte några muntra ord. För första gången klarade kommunen inte av sommarrekryteringen fullt ut. Det har varit hög frånvaro där vikarier plötsligt slutat trots avtal och där den erfarna personalen blivit sjukskriven. Arbetsbelastningen har varit extremt hög och klagomålen många, samtidigt som personer som varit inskrivna på sjukhus blivit utskrivna tidigare eftersom sjukhuset saknar vårdplatser. Till det lades information om händelser på ett vårdboende som VK skrivit om. Informationen berör och upprör, men ingen har en konkret lösning för att uppnå det alla vill. En trygg och säker omsorg där personalen är både utbildad och trivs med det de arbetar.

Under fredagen presenterade IVO ett delresultat av sin granskning av äldreomsorgen på särskilda boenden i Sveriges kommuner. Jag förstår inte att denna rapport inte fått mer uppmärksamhet för det är en del skrämmande siffror som visas och där mer måste åtgärdas. Det går inte att bara säga att vi har mycket att arbeta med. Hur mycket? Här är ett axplock:

  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (88 procent) uppger att de inte alltid har möjlighet att ge stöd till vård- och omsorgspersonalen i den omfattning som krävs.
  • 7 av 10 sjuksköterskor (66 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker orsakat av det stora antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för.
  • Drygt 7 av 10 närstående till patienter på SÄBO (73 procent) upplever att vård-och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger, pga. bristande språkkunskaper.
  • Endast 4 procent av vård- och omsorgspersonalen på SÄBO anser att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.
  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (87 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till vård- och omsorgspersonalens kunskaper i svenska.

Det är inte bara bristande kunskaper i svenska språket som är ett problem, men det är ett mycket stort problem som ger konsekvenser. Det är inte rätt mot varken personal eller boende att anställa personer som inte har tillräckliga kunskaper och hoppas på att det ska gå ändå. Fler händer i vården, nej nej nej. Jag avskyr det begreppet och blir besviken på de politiker som fortsätter att använda sig av de orden. Vi behöver människor och då krävs även förstånd och empati där samtalet och att lyssna blir av största vikt. Huvudet ska med inte bara händer.

I vården och omsorgen är det viktigt att personalen kan både ge och ta emot instruktioner för om de inte kan det så står patientsäkerheten på spel och det är inget vi ska spela på. Språktester är viktiga, men borde varit självklara för länge sedan. Vi har kompromissat bort språkkunskaper och personlig lämplighet för att vi inte har kunnat få bättre. Men när vi har gjort det så har det blivit sämre. Socialdemokraterna skyller på att arbetslösheten är för låg, men att fler ska bli arbetslösa för att rekryteringsbasen till äldreomsorgen ska bli större är ingen lösning. Större och fler insatser för att göra vårdyrket mer attraktivt måste till. Snarast.

 

Utmaningar och förslag till lösningar

Av , , Bli först att kommentera 7

Började dagen med att lyssna till Vårdföretagarnas webinarium om Äldreomsorgen -den svaga länken i Sveriges coronastrategi? Trots att jag har hört mycket av det som lyftes tidigare är det en god påminnelse om vad som har hänt under året. Brister som alltid funnits har blivit smärtsamt tydliga och konsekvenserna av dem måste anses som ett fullständigt misslyckande. Tilliten till äldreomsorgen är skadat, men jag vill vara med och arbeta för att tilliten ska öka.

Det var ett mycket intressant webinarium och jag önskar att fler tar del av det oavsett vilken koppling man har till just äldreomsorgen. Många har landat i en förenklad bild att det var på grund av att det var många timanställda inom äldreomsorgen i Stockholm som Corona fick så snabbt och starkt fäste. Tack vare att Umeå har heltidsanställda så har vi klarat oss bättre, men då glömmer vi hur det var i mars. Umeå och norra Sverige har lärt av andras erfarenheter och fick tid till förberedelser. Vårdföretagarna listar dessa utmaningar:

Utmaningar inom äldreomsorgen i början av pandemin

  • Stödet som fanns var anpassat till sjukvården och inte äldreomsorgen.
  • Stor mängd information från myndigheter och huvudmän och ofta motstridig.
  • Personalbrist i och med att minsta symptom hos vårdpersonal innebar sjukfrånvaro.
  • Äldreomsorgen gavs stort ansvar i vården av Covid sjuka
  • Asymtomatisk smitta, när personal smittar utan symtom och skyddsutrustning inte fanns

Förslag till lösningar:

  • Det behövs nationella riktlinjer och vägledning
  • Ökad samverkan i kommunerna och på nationell nivå
  • Inför ett nationellt beredskapslager
  • Fasa ut äldreboenden som inte lever upp till myndigheternas krav
  • Förstärkt styrning av läkarinsatser mot äldreomsorgen

Det borde vara en självklarhet att kommunen fick anställa läkare och här arbetar Kristdemokraterna nationellt för att få till en ändring. Det är bra att situationen inom äldreomsorgen fortsätter att belysas och granskas. Ett konkret exempel från i våras är när beskedet från en hälsocentral gick ut till alla inskrivna vid den hälsocentralen som 70 år och äldre som var inskrivna vid en speciell hälsocentral skulle ges brytpunktssamtal om de drabbades av Corona. Det var inte lönt att ge sjukhusvård till den som insjuknade i Covid i den åldern. Att vara gammal är ingen sjukdom och äldre har rätt till vård!

Kommunen reagerade starkt och kontaktade regionen som förstås ändrade uppfattning. Uppfattningen fanns som jag förstod det endast hos en läkare. Det blev fel tänkt, men hen var redo för det värsta tydligen.

 

Överskott och språkkrav- rapport från Äldrenämnden

Av , , Bli först att kommentera 16

Aldrig tidigare har Äldrenämnden visat upp ett så stort överskott än det som vi fick ta del av idag. 30,1 miljoner kronor! Visst är det härligt med en budget i balans eller pengar över, men när vi granskar siffrorna närmare och förstår var pengarna kommer ifrån eller rättare sagt anledningen känns det inte lika roligt.

Det är fantastiskt att vi har tagit del av statligt stöd och en del av det är ersättning för sjuklönekostnader, men det är inte hela sanningen. Överskottet beror bland annat på att färre personer än vad vi har räknat med har hemtjänst idag eller är på vårdboende. Människor har dragit ner på hjälpinsatser av rädsla för att Corona ska komma in i hemmen. Människor som har rätt till en plats på ett vård och omsorgsboende avvaktar, för vem vill flytta in på ett boende om inte familjen får komma och hälsa på. I sjukvården talar vi om en vårdskuld när människor inte söker hjälp när de behöver eller de som nekats operationer. Sjukvårdsköerna har vuxit enormt, men för oss är det lite mindre klart. Pengarna som är i överskott kommer att behövas längre fram.

Äldrenämnden var både i fysisk och digital form och av erfarenhet upplever jag att färre talar när de sitter vid en skärm än när de befinner sig i rummet. Kortare och effektivare möten, men det kan också tysta debatten. Det blev aldrig någon större debatt under nämnden. Inte ens när Sverigedemokraternas motion behandlades, detta trots att det blev både votering och reservation från oppositionen.

VK skriver att Äldrenämnden ansåg att det är för högt ställda krav att de som anställs inom äldreomsorg och hemtjänst i kommunal regi ska vara godkända i svenska C och att det var därför som motionen avslogs. Förslaget från förvaltningen var att den skulle anses besvarad eftersom det finns språkkrav samt att bedömningar görs. Socialdemokraterna ändrar sig dock när en ledamot säger att det är otydligt vad som menas även om vi vet att det är SFI utbildningens kurser Svenska C som det syftas på. Att förstå och att göra sig förstådd i vård och omsorg är livsviktigt och jag önskar att fler förstod allvaret.

Vi i den borgerliga oppositionen har lämnat in en reservation efter votering med ett förtydligande:

Reservation

Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Vi vet att bristande kunskaper i svenska språket riskerar patientsäkerheten samtidigt som äldre personer har vittnat om att de undviker att ta kontakt med personal för att de inte kunnat förstå varandra. Svenska C på SFI motsvarar ungefär årskurs 5 på mellanstadiet vilket vi anser är mycket lågt ställda krav som redan uppfylls idag därför ska motionen anses vara besvarad. Vi menar att arbetsgivaren har ett stort ansvar vid rekrytering att försäkra sig om att den anställde har nödvändiga kunskaper och här finns utrymme för förbättringar. Rekryteringsbehoven i äldreomsorgen är stora, men det är ingen lösning att sänka kraven på att kunna det svenska språket när det utgör en så viktig del av omvårdnad och patientsäkerhet.

Veronica Kerr, KD

Lotta Holmberg, M

Åke Gustafsson, C

Marianne Normark, L

 

Pressmeddelanden från mars 2020

Av , , Bli först att kommentera 7
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Restriktivare regler kring besök på Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden

 

12.3.2020 14:01:01 | Umeå kommun
Från och med 12 mars gäller restriktiva besöksregler inom äldreomsorgen. Alla besök som inte är nödvändiga undanbedes.
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Besöksförbud på äldreboenden från och med 1 april

30.3.2020 15:51:43 | Umeå kommun
Från och med onsdag 1 april gäller besöksförbud på samtliga vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Detta för att försöka minska risken att de boende smittas av coronavirus. Förbudet gäller tills vidare.

*************************************************************************************************************’

Rubriker på två pressmeddelanden från Umeå kommun med ett gott syfte och något som var absolut nödvändigt då för snart ett halvår sedan. Det var ingen som trodde då att vi i slutet av augusti fortfarande skulle ha ett förbud. Frågor som väcks, när blir samhället tillräckligt säkert för de som fått flytta till ett äldreboende att möta sina anhöriga på riktigt igen?

Min partikamrat Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm, skriver på SVD debatt om att göra undantag och att inte alltid dra alla äldreboenden över en kam. Du kanske inte tycker att fem månader är en lång tid, men för den som är ensam kan tiden kännas oändlig. Fem månader på ett äldreboende är i det hänseendet en mycket stor del av en tid som är begränsad. På torsdag sammanträder Äldrenämnden igen och där kommer denna fråga med all säkerhet att diskuteras.

Det var bättre förr

Av , , 2 kommentarer 6

Semestern är över och kalendern börjar fyllas av sammanträden och möten. Hösten är min favoritårstid och något som jag faktiskt sett fram emot och i år längre än vanligt. Det är då saker och ting kan återgå till det normala. Det sa vi ju i våras. Digitala möten i all ära, men till hösten ja då kan vi ses fysiskt! Eller kan vi? Är det verkligen nödvändigt att ses fysiskt? Ett möte över iPad hemma i soffan eller bakom ett plexiglas ute i trädgården funkar väl lika bra?

Corona och Covid har förändrat världen och människorna, men hur länge orkar vi följa rekommendationer det är oklart. Äldreomsorgen i Umeå har klarat sig anmärkningsvärt bra när det gäller antalet smittade. Kunskapen om basala hygienrutiner är stor och förbrukningen av handsprit likaså, men när hösten kommer med kyla och regnrusk blir det definitivt inte lika lätt att mötas utomhus. Säkra möten mellan personer boende på ett vårdboende och deras anhöriga måste vara möjliga även inomhus. Det har upprepats många gånger att vi ska ”skydda våra äldre”, i grunden en god tanke som ändå hamnar snett. Vi äger inte de människor som är födda långt tidigare än oss. De har inte frånsagt sig rätten till sina liv och jag blir arg på mig själv när jag använder samma uttryck. Livet är inte bara antalet år utan det är vad vi gör medan vi lever. Att fråntas fysisk kontakt med de man älskar eller kraftigt begränsa tiden för besök kommer att ge konsekvenser, ensamheten och risken för psykisk ohälsa blir allt större.

För en tid sedan fick jag ett samtal av en kvinna som berättade om hur svårt det var att besöka sin make som flyttat till ett vårdboende. Det var inte plexiglaset eller att hon var tvungen att boka in en tid som ifrågasattes utan det var att besöket övervakades och att de lyssnade till samtalet. Associationen till fängelse blev större än att det skulle vara ett vård och omsorgsboende. Vi säger att vi de som är äldre än 70 ska vara hemma och bor du på ett äldreboende får ingen besöka dig. Åtminstone inte spontant och absolut inte utan plexiglas. Kramar är uteslutna. Vi säger att det är bäst så och kanske menar vi att de som är äldre borde begripa att det är för deras skull och att de ska vara glada för att vi gör uppoffringen.(?!)

Jag fortsätter att hålla avstånd. Handspriten är alltid med mig och digitala möten kommer att fortsätta vara min vardag, men är det nån gång orden ”det var bättre förr” stämmer så är det här.

 

Linde, Bahnhof och äldreomsorgen

Av , , Bli först att kommentera 13

Sista formella arbetsdagen innan sommarledighet, men det är många år sedan en semester förblev just semester hela perioden. Det kan vara något oväntat som händer och med årets ”hemester” är steget till arbete inte långt. Det är ju så enkelt med Zoom och Teams att det kan nog bli några sådana möten med innan augusti.

Istället för ett helt nytt bloggämne blir det istället kommentarer till tidigare inlägg för det har inte stått still i debatten om Ann Linde, Byggnadsnämndens beslut och personalrekryteringen för sommaren. Jag börjar med det senaste och delar med mig av den faktagranskning av intervjun med Ann Linde som Emanuel Karlsten har gjort. Den är enkel, lättbegriplig och tydliggör också varför delar blir fel. I vissa fall är det brister i det engelska språket som ger syftningsfel, i andra delar har Linde fokus på Stockholm vilket tolkas som hela Sverige för den som intervjuar. Påståendet att det är de privata äldreboendenas fel granskas också och det blir lätt att tro att det är ministerns egen åsikt och inte fakta som ligger bakom. Vårdföretagarnas krav på rättelse är inte bara rätt utan absolut nödvändigt eftersom det är en lögn som fortsätter att spridas av regeringsföreträdare och vänstersympatisörer.

Vi kristdemokrater har skrivit i VK om det beslut som Byggnadsnämnden tog i maj och som innebar att ett företag skulle tvingas från de lokaler som de investerat i och att ett stort antal personer riskerade att förlora sina jobb. Bahnhof. Igår blev det klart att en lösning är i sikte och beslut om att bevilja tillfälligt bygglov på ett år planeras att tas i augusti. Jag sitter inte längre i Byggnadsnämnden, men jag gläds mycket åt att det nu finns en välvilja att komma till en lösning godtagbar för båda parter och att inte fler personer riskerar att förlora sina arbeten. Förtroendet för kommunen är dock naggat i kanten, men det här blir ett steg framåt för att förbättra bilden av en företagsvänlig kommun!

Sommaren är här och lagom till semestern min sjunker temperaturen ute till det mer normala. Här tänker jag på de som arbetar i skyddsmundering på sjukhusen eller i äldreomsorgen. Eller på de som bor på äldreboenden och som fått höra att fläktar är farliga för de kan sprida Corona virus lättare. Omsorgen överrumplades av hettan för ett par år sedan och fläktar köptes in eller så fick anhöriga köpa in till sina äldre släktingar. Konsten att kyla ner sig tillräckligt är en vetenskap och tidningarna fylls av rubriker som ”Så vet du om det är värmeslag eller Corona”. Ja, jag är faktiskt glad för att temperaturen har sjunkit.

Tvång eller att beordra människor till att utföra ett arbete är aldrig ett lyckat koncept. Därför är jag glad för att kommunen som arbetsgivare ändrade sig och att de sjuksköterskor som arbetat i annan förvaltning nu frivilligt får arbeta inom äldreomsorgen. Frivillighet och en attraktiv ersättning var lösningen i det här fallet och enligt uppgift är bemanningen tryggad. Den stora risken är egentligen vad personalen gör på fritiden, med vilka och med hur många. Önskar er en fin helg!